Nu är islamisk arvsrätt kanske ingen större fråga och inte heller något som står på tapeten i vårt avlånga land där vi bara har någonstans mellan 100 000 och 150 000 troende muslimer och bara en bråkdel av dem är fundamentalister/islamister. Det är alltså egentligen inget att slå på stora trumman kring när Mosa Sayed presenterar en avhandling som heter Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige.
Avhandlingen går enligt Sayed och pressmeddelandet från Uppsala universitet ut på att:
För att lösa den konflikt som kan uppstå i mötet mellan islamisk arvsrätt och svensk rätt, och liknande ”kulturkrockar” på det rättsliga planet, försvarar Mosa Sayed en mångkulturell utgångspunkt. Denna innebär att svenska domstolar och myndigheter under vissa förutsättningar till och med bör respektera och tillmäta arvlåtarens och arvingarnas kulturella tillhörighet betydelse vid tillämpningen av de aktuella principerna. Det rättsliga erkännandet av den kulturella tillhörigheten, som den mångkulturella utgångspunkten innebär, bör i vissa fall kunna leda till arv delas med olika lotter beroende på om arvingarna är män eller kvinnor.
Det här är naturligtvis gallimatias och dumheter. Det innebär att Sayed faktiskt förelår ökad ojämlikhet och ökad ojämställdhet i den svenska tillämpningen av arvslagstiftningen. Några sådaan ändringar är naturligtvis inte tänkbara och knappast något som någon makthavare i Sverige är inne på att föreslå.
Det är också så att om en muslimsk man vill att döttrarna ska ärva mindre än sönerna är det fullt möjligt att uppnå detta inom det nuvarande svenska arvssystemet. Han kan skriva ett testamente som exempelvis ger allting till sönerna, utom det som inte går att testamentera bort. Och vips har han gett döttrarna mindre och sönerna mer.
Det finns därför heller ingen anledning att ta till stora släggan, även om jag denna gång håller med henne i sak, som Dilsa Demirbag-Sten gör i SVD:
Ser man Sayeds avhandling som just en moral- eller politiskfilosofisk traktat, så kan man också lättare se såväl logiska som moraliska problem med hans argumentering. Sayed utgår från att Sverige är mångkulturellt och drar slutsatsen att vi därför måste släppa in sharialagar i svensk rättskipning. Men att gå från en beskrivning av hur Sverige ser ut till en normativ slutsats om vilka rättsregler som bör gälla är ett brott mot den logiska princip som brukar kallas Humes lag och som förbjuder att man går från ett ”är” till ett ”bör”.
Förutsättningarna för att Mosa Sayeds idéer ska finna acceptans i Sverige är minimala, för att inte säga obefintliga och dessutom tillåter arvslagstiftningen i Sverige att troende muslimer gör på det sättet ändå. Om de vill.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Arvsrätt, Islamisk rätt, Ojämlikhet, Ojämställdhet, Rättsväsen, Juridik, Lagstiftning, Islam, Religion, Jämställdhet, Jämlikhet, Social rättvisa, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det enda idioten Mosa åstadkommer, förutom sin avhandling, är att skänka SD och andra islamofober skenargument mot invandring, flyktingmottagning och det mångkulturella samhället. Illa nog.
Torberg: Du har rätt på den punkten. Även handledarna måset ju kritiseras. Problemet är också att avhandlingen hade blivit föga uppmärksammad utan Demirbag-Stens artikel. I bland är det bäst att förbigå idiotier med tystnad. Så på något sätt är det Demirbag-Sten och inte den korkade avhandlingen i sig som skapar den effekt du misstänker blir följden.
Nej, vad det innebär är att många dragit väldigt snabba slutsatser från ett pressmeddelande. Läser man UNT får man andra tolkningar:
”Han argumenterar för att personens kulturella och religiösa anknytning till medborgarlandet måste ges stor betydelse i avgörandet om medborgarskapslandets lagar ska användas.
– Man kan tänka sig ett arv från en Iransk medborgare som flytt Iran på grund av den islamiska revolutionen. Då menar jag att domstolarna måste ta hänsyn till att personen flytt ett land med islamisk arvsrätt, och förmodligen inte vill att de principerna ska tillämpas, säger Mosa Sayed.”
http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=77-AV_ID=1005823,00.html
Vad Sayed egentligen tycker vet jag inte, men det synes som om Demirbag-Sten som vanligt gett en förenklad bild.
Och för att plocka en av kommentarerna från UNT:
”Flera som kommenterat artikel verkar alls inte fattat vad doktorsavhandlingen handlar om? Det Mosa Sayed granskat är vilket lands lag som ska tillämpas i olika situationer. Vilket är en helt annan fråga än huruvida ”svensk lag gäller i Sverige”.
Ex: Om Du avlider när du är skriven i land A, medborgare i land B, har tillgångar i länderna A, B, C och D, samt har arvingar som bor i land E.
-Vilket lands arvslagar ska reglera hur dina arvingar får ärva?”
Hampus: Det är inte så Mosa och Uppsala universitet presenterar avhandlingen. Och mitt resonemang förändras ju inte av den kommentaren heller.
Landet där man bor ska avgöra vilka lagar som gäller. Det är min uppfattning. och allt annat är orimligt. Man ska också rösta i landet där man bor tycker jag. Inte i landet där man är medborgare.
Muslimhetsaren Dilsa har givetvis inte läst avhandlingen utan propagerar helt frankt för att vi avskaffar den akademiska friheten.
Ordet sharia är tabu i Sverige och vanföreställningarna om sharia grasserar även bland bildade människor. Att föra en saklig offentlig debatt om sharia i Sverige är tyvärr inte möjligt i dagsläget. Förnuftets banemän har tagit över den debatten.
Sedan kan man ju fråga sig hur jämlik den svenska arvsrätten är egentligen? Vi har fortfarande ett antal fideokomiss där feodala patriarkala regler gäller…
Och sedan har vi ju fallet Stieg Larsson?. Varför ska hans far och bror ärva lejonparten och inte hans livskamrat?
För övrigt är det inget som hindrar en svensk man som hatar kvinnor att testamentera bort halva arvegodset till hans manliga arvingar om han nu önskar det.
Janne L: Det finns problem med den svenska arvslagstiftningen redan idag som du påpekar. Bland annat att ens partner inte ärver om man inte är förenad i äktenskap.
@Torberg.
Man blir nästan gråtfärdig ibland. Svenskar kan inte diskutera på ett vuxet sätt.
Allting ska vara svart eller vitt, är du inte med oss så är du emot oss…
Varför dra in SD i denna diskussion? Äger de frågan? Är det bara Sverigedemokrater som har åsikt om invandringspolitik? Är det så att vissa måste ha en djävul att spotta på när argumenten tryter? SD börjar bli den som ersätter Hitler i Godwins lag.
Suka. 1. Jag är inte svensk. Jag använder ett annat namn än mitt eget på bloggar för att slippa mer problem med rassar.
2. SD är ett stort problem, sannolikt växande. Att inte hålla ett strängt öga på dem och liknande pack är inte vuxet. Att bjuda dem på skenargument är oansvarigt.
”Landet där man bor ska avgöra vilka lagar som gäller. Det är min uppfattning. och allt annat är orimligt. ”
Verkligheten råkar emellertid vara betydligt mer komplicerad än så. På familjerättens område har vi att rätta oss efter nationell, internationell och EU-lagstiftning. Att tvista om arv, underhåll och inte minst barn är inte helt okomplicerat. Innan socialismen har segrat och gemensamma globala regler på familjerättensområde har införts, lär nog advokatyrket kunna erbjuda ypperliga möjligheter….
Innan dess kan man väl åtminstone hysa en förhoppning om att EU får gemensamma regler på familjerättens område. De irländska katolska ”sharia”-lagarna tvingar gifta par att vänta 5 år innan de kan få ut skilsmässa.
Janne L: Det är klart att verkligheten kan vara mer komplicerad. Men det var inte den jag beskrev utan min åsikt om hur det borde vara.
Torberg
Har du läst Mosas avhandling? Du kanske borde göra det innan du idiotförklarar honom.
Menar du att vi ska avskaffa yttrandefriheten och den akademiska friheten bara för att SD kan få tillgång till nya skenargument? Skenargument borde väl inte var några större problem att vederlägga. Själv är jag betydligt mer bekymrad över att låtsasliberaler som Dilsa får inflytande i riksdagspartikretsar.
Haha, det är tydligen inte bara på muslimhatarbloggarna som muslima.com tillåts annonsera om muslimska äktenskap. Okej Svensson, jag klickar väl så att du får in lite cash…
Janne L: Skriver man om islam kommer de annonserna. Jag har bestämt mig för att inte ta bort dem och inte ta bort mötesplasten.se och liknande heller.
Anders, ditt resonemang förändras inte, men å andra sidan har det heller inget att göra med Sayed avhandling. Du har bara gjort en tolkning (dvs felaktig) från tre rader i ett pressmeddelande samt en artikel av den synnerligen dubiösa skribenten Demirbag-Sten.
Och självklart är inte ditt krav rimligt om en person exempelvis flytt från sitt hemland, bott 10 år i ett grannland och sen endast en vecka i Sverige. Det är den typen av situationer som avhandlingen debatterar. Inte märkliga idéer om att införa svenska Sharia-lagar som jourhavande islamofob Demirbag-Sten påstår.
Hampus: Jag har läst hela pressmeddelandet och det går inte att tolka på annat sätt än det jag skriver. Om det inte beskriver avhandlingen på ett vettigt sätt så är det Sayeds och universitetets fel, inte mitt.
Vilket krav? Min åsikt? Jag har inte sagt att det inte finns gränsdragningsproblem. Men de är inte svårare än när vi flyttar från en kommun till en annan. Vissa regler gäller direkt, andra först efter ett tag och en del först när vi byter folkbokföringsort.
En sak är klar. SD:are och högertyper har anklagat mig för att gå islamisternas och islams ärenden i mitt inlägg (nu kan de ju inte skriva utan att vara rasistiska och islamofoba så deras kommentarer har inte kommit in) och hos mina vänner på den icke-rasistiska sidan är man också kritiskt till mitt inlägg. Det är lite intressant.
Jo, de är svårare eftersom olika lagar inte gäller i olika kommuner och man därför inte måste skriva om testamenten vid flytt från Röggle till Bräkne-Hoby. Kan vi utgå från att alla vet att de måste göra det efter en vecka i ett land? Eller har haft tid? Eller ens kunnat språket för att veta det?
Detta måste i sin tur anpassas till ifall en person verkligen kan antas vilja lyda under ny eller gammal arvsrätt. Ett intressant spörsmål om en person avlider efter en månad i Sverige.
Hampus: Precis som den passusen handlade om arvslagstiftningen. Deh handlade om att lagar gäller olika (i kommunfallen vad man ska betala i avgifter och skatt, var man ska rösta osv). Men vill man missförstå så kan man uppenbart göra det. Du är nog en av de mest grälsjuka människor jag stött på i hela mitt liv.
Svensk arvslag gäller uppenbarligen för en person som har sin egendom här (Jmfr Stenbeck som hade sitt ägande här, men bodde i USA, i likhet med flera av hans arvingar.). Däremot så kommer förmodligen arvslagarna på Cayman Islands gälla för Ingvar Kamprad och arvslagarna i Kuwait för min svinrike kuwaitiske granne. Om det är sådant som diskuteras i avhandlingen så är det ju inget underligt, men det är inte det som pressmeddelandet säger.
När en svensk avhandling i juridik kallas ”krypskytte mot grundlagen” och ”rättsförakt i mångkulturens namn och börjar ifrågasätta den akademiska friheten av en borgerlig skribent som bekänner sig till demokratiska ideal blir åtminstone jag väldigt orolig.
Såvitt jag vet är det än så länge inte juridikdoktorander eller Uppsala universitet som stiftar våra lagar utan våra folkvalda Sveriges riksdag, en del av dem nära vänner till Dilsa…
Har inga problem med att du tillåter muslima.com annonsera på din blogg. Den kristna tidningen Dagen och muslimhatarna tjänar också pengar på muslima.com. Sådan är kapitalismen…
Janne L: Jag har inte mycket till övers för Dilsa Demirbag-Sten. För mig är hon en islamofob men allt hon skriver och säger måste inte vara heltokigt för det. Äevn om vissa passusar i hennes inlägg är det, dock int hela inlägget. Men ett problem är ju om det hon skriver faktiskt inte handlar om innehållet i avhandlingen.
Sverigedemokraterna som vurmar för gamla svenska sedvänjor borde väl rimligtvis verka för att förstfödslorätten återinförs i Gotland, Skåne och Östergötland. Kan ju vara ett lämpligt uppsatsämne för hugade juridikstuderande sverigedemokater som vill bedriva krypskytte mot den mångkulturalistiska förtryckarstaten Sveriges sharialagar.
Anders, om du menar att jag missförstått något kan du väl säga vad istället för att lite gnälligt anklaga mig för att ”gräla”? Och om jag är en av de mer grälsjuka människor du stött på har du haft ett lyckligt liv. Bara att gratulera.
Exemplen du nämner tycks vara av den art som diskuteras i avhandlingen. Du kan se dess innehållsförteckning här (kapitel 6 tror jag är vad du syftar på):
http://www.iustus.se/page/images/stories/7410i.pdf
Jag har sagt vad, Hampus. ”Precis som den passusen handlade om arvslagstiftningen. Den handlade om att lagar gäller olika (i kommunfallen vad man ska betala i avgifter och skatt, var man ska rösta osv).”
Nå, om jag missförstod dig där ber jag om ursäkt. Min tolkning var att du ville likställa svårighetsgraden mellan internationell arvslagstiftning och kommunal lagstiftning om vilka skatteregler som ska gälla. Vilka självklart ställer olika svårighetskrav för individen, Det var alltså inte någon fråga om grälsjuka.
Hampus: Okej, vi är överens. Jag önskade inte likställa arvsrätten etc. Ber om ursäkt för det där om grälsjuk.
Som du ser av mitt nya inlägg har jag läst mer om avhandlingen och jag ser den som mycket problematisk. Men inte på grund av religion, utan på grund av det postmoderna anslaget. Det paradoxala är nog att Mosa Sayed nog har mer gemensamt med Dilsa Demirbag-Sten än vad någon av dem kanske vill erkänna.