Bevara Södra Gårda!

Den 9 februari ska de beslutas om framtiden för södra Gårda, dvs området mellan Valhallabadet och Lisebergs station ungefär. Yimby Gbg har gjort ett eget förslag på hur det skulle kunna bli:

Yttrande

YimbyGBG är positiva till en stadsutveckling av Södra Gårda. I det programförslag som presenterats har dock behovet av parkeringsplatser överordnats alla andra hänsyn på ett fullständigt oacceptabelt sätt. De ingrepp som förespråkas går rakt emot översiktsplanens intentioner och YimbyGBG ställer sig helt avvisande till det aktuella förslaget. För att visa på områdets urbana möjligheter har YimbyGBG tagit fram ett alternativt förslag, som tillgodoser parkeringsbehovet utan att riva befintlig bebyggelse.

Stadsbyggnadskontorets programförslag

Det aktuella progamförslaget ger en god beskrivning av stadsdelens urbana kvaliteter och de möjligheter som finns att förstärka Södra Gårdas karaktär av finmaskig blandstad. Programförslagets genomgång av befintlig bebyggelse visar tydligt att området uppfyller alla kriterier på tät, levande blandstad. Södra Gårda är enligt Stadsbyggnadskontorets ett utmärkt exempel på den sorts stadsmiljö som översiktsplanen föreskriver att Göteborg ska ta tillvara och bygga mer av.

I programförslaget sägs följande:

Den nu aktuella förändringen i stadsdelen Södra Gårda bör sträva efter att den historiska stadsmässigheten vårdas och förs vidare. I detta ingår kvartersstrukturen och det täta sambandet mellan bostäder och verksamheter som finns. Det vi i dag kallar ”blandad stadsdel”, men som egentligen är en stadsdel (en stad är per definition blandad, allt annat är område), finns redan etablerad. Att integrera mässverksamheten med de verksamheter och bostäder som finns är viktig utgångspunkt i detta arbete.

Man citerar också den fördjupade översiktsplanen för Södra Gårda och den nya översiktsplanen:

Under förslag till markanvändning anger planen att det överordnade målet med centrala Göteborg bör erbjuda en integrerad och mångsidig miljö. Området bidrar till mångsidigheten genom att dess särprägel förstärks och kompletteras med kvaliteter som saknas idag. /…/ Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden.

Det är därför ytterst förvånande att läsa Stadsbyggnadskontoret förslag, som innebär att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen från början av förra seklet – och den småskaliga mixen av billiga hyresrätter, småföretag, konstnärsateljéer och alternativa verksamheter – ska rivas och ersättas med parkeringsgarage. Dissonansen mellan översiktsplanens riktlinjer och liggande programförslag är synnerligen anmärkningsvärd.

Stadsbyggnadskontorets programförslag innebär att de två äldsta landshövdingekvarteren i Gårda (1926-1929) och ett stenhuskvarter samt Gårdaskolan (1901) och dess gymnastikhall (1922) rivs och ersätts med parkeringsgarage. Eventuellt kommer handel och kontorslokaler att inrymmas i parkeringsgaraget. Av de 156 landshövdingehus som fanns i området 1950 återstår idag endast 23 hus, varav 7 nu hotas av rivning. I den inventering byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molander gjorde för Stadsbyggnadskontoret för några år sedan beskrivs de aktuella landshövdingehusen:

De kvarvarande landshövdingehusen på Gårda utgör en enhetlig miljö, både genom sin placering utmed samma gata, liksom i fasadernas utformning och skick. Alla husen är klädda med locklistpanel och har tegelklädda tak. Hörntomterna är avskurna mot gatan vilket ger ett mjukt intryck åt gatuhörnen, särskilt tydligt vid den smala Fabriksgatan. Fasaderna är original, liksom portar och fönster. Kvarteret 31 har moderniserats interiört, medan de övriga kvarteren i princip är i originalskick både in och utvändigt.

Landshövdingehusen skapar ett viktigt blickfång vid södra infarten till Gårda, genom att de ramar in Fabriksgatan på båda sidor och ”fångar upp” besökaren genom sina avskurna hörn. Särskilt kvarteret 30 är väl exponerat, då inga hus föregår kvarteret i söder. Landshövdingehusens historiska koppling i Gårda, där de växte upp alldeles intill de många industrier som fanns i området, är tydlig då flera gamla industrilokaler fortfarande finns kvar i fastigheterna norr om husen. Detta visar tydligt det nära sambandet mellan arbete och bostad som en gång utmärkte ”Gårda fabriks- och arbetaresamhälle”.

YimbyGBG:s förslag

YimbyGBG:s alternativa förslag innebär att all befintlig bebyggelse bevaras (fig. 1-2). Istället anläggs ett parkeringshus i ca 5 våningar på den impedimentmark som finns mellan E6 och befintlig bebyggelse i kvarteren Gumsen, Lejonet och Cedern. Parkeringshuset byggs samman med det befintliga parkeringshuset i området. Denna bebyggelse fortsätter ut över ödetomten i den södra delen av kvarteret Lejonet, mot Fabriksgatan, där publika lokaler ordnas i gatuplanet (fig. 3). Sammanlagt ger detta ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Parkeringshuset fungerar samtidigt som bullerskydd för bostadskvarteren.

Befintlig gångbro över E6 ersätts med en gång- och cykelbro i Tritongatans förlängning, genom parkeringshuset. Mellan E6 och kvarteret Eken anläggs en ”grön vägg”, som bullerskydd och grönyta med klätterväxter.

På tomten mellan Focushuset och Örgrytevägen byggs ett hus i ca 6 våningar, med affärer och kontor i gatuplanet och parkering på våningarna ovanför (fig. 4). Detta ger ett tillskott på minst 500 parkeringsplatser. Mölndalsån vidareutvecklas till ett urbant grönstråk med gång- och cykelbroar i tvärgatornas förlängningar för att minska barriäreffekterna.

Fig. 1: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse (vitt och grönt) – klicka för större bild

Fig. 2: YimbyGBG:s förslag till ny bebyggelse – klicka för större bild

Fig. 3: YimbyGBG:s förslag till parkeringshus på Fabriksgatan med lokaler i gatuplan – klicka för större bild.

Fig. 4: YimbyGBG:s förslag till kontors- och parkeringshus framför Focushuset med lokaler i gatuplan – klicka för större bild

Med dessa förändringar torde det parkeringsbehov som Svenska Mässan säger sig ha vara tillgodosett, samtidigt som den levande blandstaden utmed Fabriksgatan bevaras och utvecklas. Det är naturligtvis avgörande att de föreslagna parkeringshusen får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning. Det finns goda exempel på urbant integrerade parkeringshus att hämta inspiration från (fig. 5).

Fig. 5: Park Plaza i Boston

YimbyGBG har i detta yttrande valt att presentera ett alternativ som löser parkeringsfrågan inom planområdet. Det finns även stora möjligheter att lösa parkeringsfrågan utanför planområdet. Vi vill dock samtidigt väcka frågan om det rimliga i att så kraftigt öka bilberoendet i ett område som är extremt välförsörjt med kollektivtrafik (inklusive järnvägsstation – Lisebergsstationen). Det är mycket tveksamt om ett tillskott på över 1000 parkeringsplatser kan sägas ligga i linje med kommunens översiktsplan och K2020. Men även om en sådan enorm satsning på biltrafik skulle anses nödvändig går det som sagt att genomföra utan rivning av befintlig bebyggelse, om man följer vårt alternativa förslag.

YimbyGBG rekommenderar i sammanhanget att man utreder förutsättningarna för ett resecentrum i anslutning till Lisebergsstationen (fig. 6). En sådan allokering skulle ytterligare förstärka evenemangsområdets kollektivtrafikförsörjning. För resor till Mässan och andra viktiga mål i södra innerstan som Chalmers och Sahlgrenska, är Liseberg en bättre bytespunkt än centralstationen. Spårvägen kan utnyttjas bättre än idag. Bilar är avsevärt mer ytkrävande än andra trafikslag och en minskning av biltrafikens andel av den totala trafiken, i enlighet med K2020, vore följaktligen önskvärd.

Fig. 6: Exempel på utformning av nytt resecentrum vid Lisebergsstationen – klicka
för större bild

Det finns en stor social och ekonomisk potential i den befintliga bebyggelsen utmed Fabriksgatan. Som många urbanforskare (t.ex. Richard Florida) tydligt visat attraherar täta blandstadsmiljöer kreativa verksamheter i skärningspunkten mellan konst, kultur och företagande. Det går inte att i detalj planera fram sådana miljöer men det går att skapa förutsättningarna för ett kreativt och innovativt klimat genom att tillåta den dynamiska mixen av billiga hyresrätter, lokaler och alternativa verksamheter. Ett av få sådana områden i Göteborg har varit Andra Långgatan i Linnéstaden. Ska Göteborg kunna fortsätta utvecklas till en attraktiv storstad med spetskompetens inom konst, kultur och ekonomiskt entreprenörskap kan vi inte demolera de få urbana miljöer med kreativ potential vi har kvar. Tvärtom behöver vi ta tillvara de som finns och se till att de blir fler.

På Fabriksgatans västra sida finns redan Brew House. Det är ett kreativt center för ett 70-tal företag inom musik, film och media som stöds av Business Region Göteborg. Brew House har också en ”inkubator” för nya innovativa företag. Södra Gårda har alltså fantastiska förutsättningar att bli en kreativ smältdegel av konst, kultur och företagande. Fabriksgatan kan med rätt planering bli ett nytt Andra Långgatan, en småskalig och experimentell mix av butiker, caféer, ateljéer och andra alternativa verksamheter. Möjligheterna till synergieffekter med Svensk Mässans mer storskaliga verksamhet är enorma. YimbyGBG rekommenderar starkt att man tar tillvara och utvecklar denna potential, istället för att utplåna den. Goda exempel finns i andra städer, till exempel området Norra Sorgenfri i Malmö. Det är också viktigt att de lägenheter som nu står tomma i planområdet hyrs ut med tidsbestämda kontrakt, som bostäder eller ateljéer, tills en detaljplan för området är beslutad. Den kommunala förvaltningen bör inte föregripa den demokratiska processen.

I framtiden kommer Gårda som helhet att behöva förtätas och få en tydligare koppling till den övriga stadsväven, förslagsvis genom att Valhallagatan utvecklas till ett tydligare stråk med mer urbana kvaliteter. Många av de exploateringar som gjorts i Gårda under senare decennier har varit renodlade kontors- eller bostadshus utan publika lokaler i gatuplanet. Det har haft en direkt negativ inverkan på stadslivet i området. Dessa exploateringar behöver ses över och i vissa fall kompletteringsbebyggas. Med klok och genomtänkt planering kommer detta område bli en stor tillgång för Göteborg.

Tyvärr ser det inte ut som om majoriteten (moderaterna och sossaran i denna fråga) i kommunfullmäktige bryr sig.

Intressant?

I media om bostadspolitik och byggande: GP,