Borgerlig klasskamp

Boknytt
Yarden
Kristian Lundberg
Symposion

Borgerlig klasskamp

Den här lilla uppmärksammade boken är ett exempel på en utdöende genre – arbetarlitteratur. Författaren har liksom mig gjort en dubbel klassresa – arbetarklass, medelklass, och åter arbetarklass. Det förklarar skrivandet.

De som förr blev arbetarförfattare studerar sig idag in i medelklassen och stannar där. Min morfar i bruksorten Ljusne började i brädgården när han var 13 och lärde sig sedan tre språk på egen hand. I dagens Sverige hade han hamnat i medelklassen. Så tystnar (tystas) rösterna från arbetarklassen.

Boken visar tydligt hur mycket klassamhället lever kvar i Sverige. Ja, hur mycket klassförtrycket blir allt värre. Borgarna är ivriga som bävrar i sin klasskamp för mer ojämlikhet och försämrad arbetssituation för vanliga jobbare.

Men dagens arbetarklass är passiv, vill knappt se sig själva som arbetare, och ordet klasskamp är rena grekiskan för dem. Det som rör sig här nere i samhällskroppen är heller inget som når till ytan, till den kulturella medelklassintellektuella debatten, menar författaren (något överdrivet).

Men vad hjälper det att vi två klassblandade avskyr och genomskådar klassamhället. Det är ingen slump att det är jag med min halva medelklassbakgrund (journalist) som läser och recenserar boken. Flertalet av mina arbetskamrater skulle inte ta i denna hopplöst dystra bok ens med tång (det räcker med det rosa kuvertet). Bland dem är det sport, familjepyssel, öl, underhållning och verklighetsflykt som har första parkett. Arbetarkampen i Sverige har snart backat tillbaka till år 0.

Boken avslöjar obarmhärtigt den milsvida skillnaden, i folkhemsförfallets Sverige, mellan den pratande (ofta vita mans) eliten och verklighetens tysta(de) folk. Mellan de som har och de som inte har, som författaren skriver i nyväckt klasshat.

En reflexion: Vänstern har två huvudvärker. Dels arbetarklassens passivitet, usla självförtroende, individualistiska atomisering och kulturella splittring (ålderskulturer, etniska kulturer, och könskulturer i och med att kvinnligt vård- och servicearbete vuxit). Dels att man inte har ett trovärdigt socialistiskt alternativ (vilket är kopplat till frågan om realsocialismen och till frågan om människans sanna natur).

Intressant?
I media: SVD, KA, GP, LO-tidningen, KB, SDS, Knuff, Elin Grelsson, Litteratur och klass1, 2, Fragment1, 2, DD, SDS, DN, DT, Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • SÅ rätt. Men ”Yarden” verkar i alla fall vara en läsvärd bok.

  • Hans Norebrink

    Absolut! Men som vanligt kommer inte de som behöver läsa den, läsa den.