Boknytt
Arvsdygden
Nils Uddenberg
Natur & Kultur
Människan – en social varelse av naturen.
Biologiska förklaringar av sociala förhållanden har med rätta betraktats med misstänksamhet. Från socialdarwinism och nazism till folkhemska tvångssteriliseringar har biologin missbrukats i reaktionärt och rasistiskt syfte för att förtrycka underordnade klasser (socioekonomiska grupper), genus (kön) och etnier (etniska och nationella minoriteter).
Men modern evolutionär sociobiologi har ett positivt och optimistiskt budskap. Det visar läkaren Nils Uddenberg som bedriver tvärvetenskaplig forskning i gränsområdet mellan biologi och humaniora vid Institutet för Framtidsstudier. Visserligen kan högerns pessimistiska liberaler ta till sig att människan beter sig aggressivt och egoistiskt i individuell konkurrens. Men vänsterns optimistiska socialister kan också ta till sig att vi beter oss fredligt och altruistiskt, sökande gemenskap och samarbete. Vi är både goda och onda.
Båda dessa saker ligger i vår – och våra släktingar människoapornas – biologiska natur. Vi är inte ”primitiva djur” eller ”barbariska vildar” under en kulturell civilisationsfernissa. Tvärtom finns vårt sociala väsen, vår önskan att leva i regelstyrda samhällen, djupt inbäddad i våra gener. Den kristna västerländska motsättningen mellan gudomlig själ och kultur, versus djurisk kropp och natur är konstlad.
Lika väl som att tala om arvssynden kan man alltså tala om att vi från födelsen ärver ”Arvsdygden”, vilket är namnet på Nils Uddenbergs mycket välskrivna, tankeväckande och omtumlande bok. Säkert en bok som kan stämplas som farlig och icke politiskt korrekt om man inte vågar öppna sig för nya perspektiv. Speciellt för de som investerat mycken intellektuell energi i den trendiga postmoderna social-konstruktivismen kan det nog vara svårt att smälta att allt inte beror på samhällsmiljön, utan att vi alla föds med ett genetiskt unikt arv.
Till exempel visar ”Arvsdygden – Biologisk utveckling och mänsklig gemenskap” att det finns mentala skillnader mellan män och kvinnor – men varför kan man inte vara olika men jämlika! Å andra sidan har rasisterna inget att hämta i genetiken. Etniska och språkliga grupper är mentala konstruktioner och går inte att avgränsa genetiskt. De biologiska skillnaderna mellan folkgrupper är obetydliga.
Däremot föds vi inte lika som individer, utan där finns stora variationer, som gör att vissa har lättare att ta sig fram i samhället. Det är inte bara social orättvisa som gör att människor hamnar i olika klasser.
Men det hindrar väl inte att vi betraktar alla individer som lika mycket värda, menar Nils Uddenberg. Och jag som vänstermänniska ser nya argument för jämlikhet: De som föds biologiskt gynnade ska väl vara glada och ödmjuka och inte dessutom begära bättre betalt än de medmänniskor som inte fötts med ett lika positivt genetiskt arv?
Intressant?
I media: VOF,
Läs även andra bloggares åsikter om Arvsdygden, Nils Uddenberg, Biologi, Social varelse, Människan, Böcker, Kultur, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det fascinerande är att också tesen om människan som social varelse kan utnyttjas reaktionärt. Det gör – delvis i alla fall – Matt Ridley, som ar skrivit den trevliga boken The origin of virtue, som är en enda lång plädering för att människan är evolutionärt predestinerad till hygglighet och socialitet.
Vad gör nu Ridley? Jo, han tar detta som intäkt för att staten bör avskaffas (så mycket som möjligt) och marknaden styra. Människor är ju hyggliga, inte sant?
Inte i boken dock, där han är försiktigare, men i en serie artiklar i The Telegraph under främst 90-talet.
George Monbiot berättar den fascinerande historien om Matt Ridley på http://www.monbiot.com/archives/2007/10/23/libertarians-are-the-true-social-parasites/
Hemligheten med Ridleys kortslutning är förstås att för en stenrik person som han finns det ingen skillnad mellan socialitet i allmänhet och överklassens konspirationer för att göra så mycket profit som möjligt. Båda kallas ”samarbete”, och så är det bevisat.
Lite försiktiga ska vi nog vara. Det gäller att ha argumentationen i ordning när vi får stöd av libertarianerna.
Även konservatismen, kommunitarismen och nationalismen, förutom socialismen/kommunismen framhåller människans kollektiva, sociala sidor. Allt är ju heller inte bra med grupptänk. Det kan leda till mobbning, intolerans, åsiktsförtryck, likriktning, idétorka.
Men idag är det den borgerliga nyliberala konkurrerande individualismen som dominerar kapitalismens globala välde. I relation till dess politiska, ekonomiska, sociala och kulturella atomiseringskonspirationer är det viktigt att lyfta fram människans sociala samarbetande sida.
Vilka mentala skillnader mellan män och kvinnor är det man kommit fram till och hur kan forskarna vara säkra på att dessa skillnader inte är just socialt konstruerade?
Förvisso, Hans! Vilken gammal adlig överste som helst från 1900-talets början var mer ”socialist” än en nutida socialdemokrat, i den meningen. Men poängen är ju att den konservativa socialiteten bygger på att människan är ond av naturen och måste ha en överhet över sig som styr i guds namn.
Icke så Ridley och libertarianerna. För dom är det samarbetet som styr allt till det bästa, och överhet och lagar behövs inte. De erkänner, precis som du, att grupper kan vända sig mot varandra men antar att det jämnar ut sig. Och att den resursstarke kan utnyttja sina resurser till att förinta dem som inga resurser har ingår inte i deras modell så det behöver man inte bry sig om.
Instämmer Jan. Lite svar till dig nedan, Josefin.
Evolutionsforskningen har gjort den gamla religiösa klyftan mellan kropp och själ förlegad. Alltså att vi skulle ha en materiell kropp och en andlig själ. Vår ”själ”, hjärna, psyke, beteende, moral, tänkande, kännande är också framsprunget ur evolutionen.
Det kan man bland annat se genom att det finns likheter i beteende mellan däggdjurs, och särskilt apors, beteende och människan. Genom jämförande djurforskning kan man se att vi fått vissa beteenden från vårt däggdjursursprung.
Man kan också jämföra mellan kulturer i rummet (nutida) och tiden (historiska) och se att vissa saker varierar ‚Äì de är kulturbundna ‚Äì medan andra beteenden återkommer i alla kulturer och i alla tider ‚Äì de är alltså allmänmänskliga, biologiska, evolutionära, medfödda, ärvda, essentiella, ursprungliga.
På liknande sätt kan man resonera om könen. Att de inte bara skiljer sig åt av utseende & morfologi & anatomi eller fysiologi & funktionssätt, utan även beteende & etologi. Liksom människan som art har ett evolutionärt beteendearv, har de båda könen ett var sitt evolutionärt beteendearv.
Där kan man också jämföra med djuren och att deras könsliga beteendeskillnader delvis återkommer hos människan. Och även där kan man jämföra med andra kulturer i nutid och dåtid, och konstatera att vissa skillnader mellan könen är kulturbundna och varierar. Andra könsskillnader återkommer i alla kulturer och är alltså allmänmänskliga, genetiska.
Nu är det ju viktigt att betona att ingen forskare tror på biologisk gendeterminism, som vore vi robotar. Vi människor har den största friheten av alla djur att överskrida våra ärvda drifter eller ”instinkter”. Vi behöver inte följa våra ärvda könsliga beteendetendenser. Men dessa finns ändå.
Detta forskarnas konstaterande innebär inte att ett kön är mer värt än ett annat, bara att det är olika (men lika mycket värt som människa). De båda könen överlappar också varandra i beteendetendenser, så att vissa kvinnor är mer ”manliga” än vissa män, och tvärtom. De individuella variationerna mellan människor är inte sällan större än de genomsnittliga könsskillnaderna.
De kulturella könsskillnader som finns i andra länder och historiskt, de är kulturella och sociala konstruktioner. Påhittade av människor. Jämför kvinnans roll i västländer, Mellanöstern, Östasien, Indien, Latinamerika ‚Äì de olikheterna är socialkonstruerade. Jämför sedan kvinnan idag med kvinnan på 1800-talet eller på vikingatiden ‚Äì de skillnaderna är också socialt konstruerade.
I allmänhet är det så att män är relativt sett mer aggressiva, konkurrerande och själviska. Kvinnor är mer fredliga, vårdande, verbala, samarbetande och sociala. Om man som jag (socialist) ser de senare egenskaperna som bättre, är kvinnan bättre än mannen. Men vi är ju alla lika mycket värda som människor, och var och en måste ju dömas individuellt för sina handlingar, inte för sin tillhörighet till ett kön.
Dessa skillnader går igen i djurvärlden och i alla kulturer över alla tider. Det är främst hannar/män som slåss och krigar. De är fysiskt starkare för att kunna skydda familjen och stammen från rovdjur och fiender. Samt kunna jaga, och konkurrera med andra hannar om honorna.
Det är främst honor/kvinnor som tar hand om barnen, de bär dem i nio månader, de ammar dem, och de bildar i allmänhet det starkaste bandet med det nyfödda barnet. Inte minst testosteron och andra hormoner styr det manliga och det kvinnliga beteendet i dessa hänseenden. Det går också att se medfödda könsskillnader i hjärnan.
Det är också viktigt att säga att bara för att det av naturen ÄR så här, så betyder det inte att det i kulturen BÖR vara så här. Detta sätt att resonera kallas ”det naturalistiska misstaget”. Naturen har givit könen delvis olika beteendetendenser, men det betyder inte att de är ”rätt”, eller att vi måste följa dem.
Det är inte naturen utan vi människor själva som beslutar om vad vi tycker är rätt eller fel. Inte minst i vårt land anser vi demokrati och jämställdhet mellan könen vara ”rätt”. Därför försöker vi få kvinnorna likställda i lön och makt.
Men i den rättfärdiga kampen är det viktigt att känna till vilka könsliga beteendetendenser vi bär på. Inte för att följa dem, utan för att veta vad vi har att kämpa med i arbetet för jämställdhet. Ju mer vi vet om människans artnatur och könsnatur, ju lättare har vi att finna metoder att undvika de sidor av vår natur vi ogillar.
Vi är däggdjur. Det betyder att vi har miljoner av år av särskilt noggrant och långtgående omhändertagande av våra barn bakom oss. Alltså kvinnan/honan i första hand.
Men när hjärnan hos människan växte var barnet tvunget att födas ”för tidigt” för att inte döda modern under födseln. Då krävdes ännu mer omsorg av det hjälplösa spädbarnet. Därför fick även männen en omhändertagarinstinkt.
Men denna föräldrainstinkt är alltså långt mycket djupare historiskt förankrad hos kvinnan än hos mannen. Alltså är den generellt sett starkare hos kvinnan. Kvinnan kan också, i motsats till mannen, veta säkert att hon är förälder till barnet, vilket binder henne starkare till barnet.
Könsskillnaden i naturen bygger på vem som gör den största ”reproduktiva investeringen”, alltså vem som satsar mer på barnet.
Kvinnliga ägg är få och kostsamma, och kvinnan blir gravid och bärande på barnet.
Männens spermier är många och billiga. En kvinna har 400 äg per livstid, män har spermier nog att kunna befrukta alla kvinnor i hela världen. De blir heller inte gravida.
Därför har män och kvinnor olika könsliga strategier för att sprida sina gener (livets yttersta syfte). Män/hannar tjänar på att ligga ofta med många kvinnor för att sprida sina gener. Samtidigt kan de tjäna på att ta hand om några barn mer så de säkert överlever och i sin tur sprider generna vidare. Detta är förstås omedvetna processer drivna av sexlusten.
Kvinnor tjänar inget på att ligga med många män under säg ett år. Hon kan ju ändå inte få mer än ett barn som för hennes gener vidare. Dessutom blir hon sittande gravid med barnet under nio månader och sedan ammande och omhändertagande under lång tid.
Det är ingen vits för kvinnan att ha många män. Däremot kan hon skaffa en barnomhändertagande man, och vid sidan av i hemlighet skaffa ”bättre gener av en man som verkar starkare i olika avseenden. Män är helt enkelt mer polygama, vill ha fler partners. Några kvinnor med harem har inte existerat i historien.
Så då ser vi det gamla könsmönstret som går igen i alla tider överallt. Män vill ha sex oftare för sprida sina gener. De vill ha sex med unga kvinnor som är fertilare. De vill i mindre grad ha sex med äldre kvinnor, som ju inte kan få barn och sprida gener längre. Män satsar på en familj för kvalitet i barn, och vill sedan gärna ligga med andra kvinnor för att även få kvantitet i barn. Otrohet är ju ganska vanligt.
Eftersom män inte kan vars säkra på att barnet är deras vaktar de ibland avundsjukt kvinnan, därav kvinnomisshandel för att kontrollera kvinnan. Detta kontrollbehov är både ”naturligt” och moraliskt förkastligt. Naturen är inget föredöme. Vi beslutar vad som är moraliskt beteende och inte.
Ur detta biologiska ”behov” har vuxit vidriga former av kvinnoförtryck för att kontrollera den kvinnliga reproduktionen (sexet): fotbindning, könsstympning, burka, slöja, isolering i hemmet, lagligt underställande av mannen. Ja själva patriarkatet kan ses som männens kollektiva förtryck av kvinnan för att kontrollera hennes sexualitet.
Kvinnan vill i sin reproduktiva strategi skaffa en man som kan hjälpa henne med barnet och med sin styrka skaffa mer resurser till henne och barnet. Därför det gamla vanliga att kvinnor ofta vill ha lite äldre män med resurser (män kan få barn nästan hela livet), män med styrka, status, rikedom, makt, kraftutstrålning. I extrem form förklarar detta de kvinnor som tänder på mördare och våldtäktsmän och uppvaktar dem på fängelserna.
Nu vet vi ju att den kulturella utvecklingen och preventivmedlen gjort kvinnan mer jämställd, även sexuellt. Men på krogarna lever fortfarande det gamla könsmönstret kvar (det har man undersökt vetenskapligt). Män raggar mest och vill gärna ha tillfälligt sex. Kvinnor väljer bland männen och är redan på detta stadium mer intresserade en längre relation.
Men en del kvinnor har antagit ett manligt raggmönster, vilket visar att vi kan förändra oss själva kulturellt. Samma sak visar alla de barnvagnar körda av män man ser på stan.
Det är i första hand männen med sin styrka som försvarar stammen och nationen, därför är de mer aggressiva och konkurrerande (gentemot andra stammar och nationer med vilka de tävlar om resurser).
Eftersom också män vill ha mer sex, kvinnor mindre generellt, är det alltså i första hand männen som konkurrerar med varandra om kvinnan. Därför är de mer aggressiva och konkurrerade mot andra män än kvinnor generellt är mot andra kvinnor (kvinnor är dock ofta mer verbalt aggressiva).
Eftersom kvinnor dessutom söker män med resurser för sig själva och sina barn tvingas männen även att konkurrera med varandra om resurser för att den vägen bli eftertraktade av kvinnorna och få sex-barn-genspridning. Därför blir män mer aggressiva i kampen med andra män om makt, pengar, status, kändisskap, kunskap och annat prestigefullt som kan locka kvinnor till deras bädd.
Därför menar jag att man ska använda denna kunskap för att nå jämställdhet. Även om vi lyckas avskaffa all könsdiskriminering så kommer männen av sexuella-reproduktiva-genspridningskäl att alltid vilja ha mer makt, för makt är sexigt i kvinnors ögon.
Därför bör kvinnor kvoteras in 50 procent i alla politiska och ekonomiska beslutsorgan för att nå rättvis jämställdhet. Då dessutom kvinnan är mer fredlig och social borde detta leda till en bättre och rättvisare värld.
Nädu, Hans Norebrink. Nu drar du alldeles för stora växlar av biologin. Jag kanske ska börja med att säga att jag inte utesluter biologiska könsskillnader i beteenden, skapade av evolutionen, men de saker du räknar upp är så biologistiska att jag storknar emellanåt.
Jag motsätter mig starkt en sådan tolkning av biologin som du gör i avsnittet nedan. Kvinnors sexuella beteenden nedvärderas och undertrycks inom vår kultur ständigt . Att i en sådan social kontext dra slutsatsen att det i grunden härrör från biologi, inte patriarkala samhällsstrukturer, är häpnadsväckande. Att påstå att jag som kvinna främst är ute efter män med makt för att det är sexigt, alltså jag baxnar.
”Därför menar jag att man ska använda denna kunskap för att nå jämställdhet. Även om vi lyckas avskaffa all könsdiskriminering så kommer männen av sexuella-reproduktiva-genspridningskäl att alltid vilja ha mer makt, för makt är sexigt i kvinnors ögon.”
Sen undrar jag var du får det här ifrån att män skulle vilja ha mer sex än kvinnor? Är det andra män som de här kåta männen då har sex med? Eller ska de våldta kvinnor eftersom kvinnor inte vill ha lika mycket sex?
Gravida kvinnor blir ex ofta väldigt kåta pga ex den ökade blodgenomströmningen. Hur förklarar du det? Eller hur förklarar du homosexualitet? Det finns mycket i de mänskliga beteendena som faller utanför de biologiska beteendena mellan män och kvinnor du ställer upp. Vad du gör är att ta det som passar (som lägligt nog råkar vara de vanliga gamla schablonerna om män och kvinnor) och kalla just dom biologiska, medan annat som inte passar i den biologiska ramen kallas kulturellt i din text.
Jag tror att du själv ska reflektera över hur dina sociala uppfattningar påverkar vad du ser och inte ser hos biologin.
”Eftersom män inte kan vars säkra på att barnet är deras vaktar de ibland avundsjukt kvinnan, därav kvinnomisshandel för att kontrollera kvinnan.”
Att som du ovan, reducera kvinnomisshandel till en fråga om biologi gör mig så förbannad. Det spelar ingen roll att du tycker det är förkastligt, så länge förklaringsmodellen är så outvecklad, hur ska vi då kunna motverka misshandeln. Ska vi säga på fängelserna; ”Ja, jag förstår ju att du utifrån din biologi misshandlade din kvinna, men nu lever vi i ett jämställt samhälle så vi har bestämt att du måste sluta med det?”.
Du ÄR biologist. Det finns många bra passager som jag håller med om där du nyanserar relationen mellan kultur/social påverkan och biologi, men i slutändan reducerar du komplexa beteenden till biologi. Det är faktiskt trots allt inte alls nyanserat.
”Så då ser vi det gamla könsmönstret som går igen i alla tider överallt. Män vill ha sex oftare för sprida sina gener. De vill ha sex med unga kvinnor som är fertilare. De vill i mindre grad ha sex med äldre kvinnor, som ju inte kan få barn och sprida gener längre. Män satsar på en familj för kvalitet i barn, och vill sedan gärna ligga med andra kvinnor för att även få kvantitet i barn. Otrohet är ju ganska vanligt.”
Ytterligare en fråga: Är det andra män som de otrogna männen är otrogna med? Din verklighetsuppfattning, begreppsram och utgångspunkt är alltigenom mannens. Kanske inte så konstigt. Men påstå inte att det är objektiv biologi.
Det finns en avgörande biologisk skillnad mellan män och kvinnor som antagligen är mer relevant. Adrenalinutvecklingen. Män genererar adrenalin snabbt och övergående medan kvinnor gör det över en längre tid. Det får effekter på många saker, som t.ex våldsanvändande och plötsliga raseriutbrott. Det visar också på hur kvinnor och män hanterar stress olika:
http://www.fi.edu/learn/brain/stress.html#genderresponses
Jag misstänker att många beteenden kan förklaras av denna enkla sak. Adrenalin får oss ju att ändra vårt beteendemönster radikalt. Det kan förklara varför exempelvis män _upplevs_ som mer aggressiva och kvinnor som mer fredliga och vårdande. I själva verket så har fleras studier visat att kvinnor och män är ungefär lika aggressiva – det avgörande är hur aggressionen visar sig (direkt/fysiskt eller indirekt).
Intressant debatt om det här:
http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=37&t=11790
Alla som läst på om våld vet dessutom att en av de avgörande faktorerna (förutom klassiska som alkohol, droger, etc) är uppfattningen om den egna förmågan att utöva våld. Vid större tro på sin förmåga är chansen till användande större. Utan tvekan har män i allmänhet större tro på sin egen förmåga eftersom de är större och starkare. En intressant bok om detta är ”The Gift of Fear” som alla föräldrar borde ge till sina barn:
http://www.amazon.com/Gift-Fear-Gavin-Becker/dp/0440226198
Eftersom kvinnor lägger ner så mycket kraft och energi på sin graviditet vill hon ha sex med så många män som möjligt samtidigt, eftersom då kommer den mannen med bäst spermier att vinna. Kvinnor som är gravida visar tydligt att de är väldigt fertila, därför vill många män ha sex med gravida kvinnor eftersom de då kan ha chansen att vara den som kvinnan sen väljer när hon ska ha nästa barn. Eftersom kvinnor vill ha sex även när de är gravida, det är ju ett grundläggande mänskligt behov, så belönar hon den man som ger henne sex under graviditeten och han står högt i kurs sen.
Kvinnor som ignorerar män på krogen gör det bara för att de förstår att de män som gör så är desperata och inte får så många kvinnor, därför måste de ha riktigt dåliga gener. Eftersom vi vet att kvinnor vill ha väldigt mycket sex så visar det bara att kvinnor har lärt sig att använda naturlig selektion i valet av män. Krogmiljön måste för övrigt ha varit vanligt förekommande under hela mänsklighetens historia och påvisar därför tydligt biologiska drag som går att härleda långt tillbaka.
Många kvinnor kan inte amma ordentligt, dessutom dör många kvinnor i barnsäng när det inte finns någon modern sjukvård. Eftersom män av naturen inte säkert vet om barnet är deras, så har män istället utvecklat en unik förmåga att tycka om alla barn, och omhänderta de barn som är moderslösa. Fadersinstinkten är därför väldigt stark. I vårt moderna samhälle har denna biologiska drift hos männen undertryckts, och det är synd om män som inte har rätten att få visa sig så omvårdande som naturen har skapat dem.
Som jag skriver är också kvinnor otrogna, för att ragga bättre gener åt sina blivande barn. Medan män är otrogna för att sprida sina gener. Olika könsstrategier som båda tenderar åt otrohet. Så vad gäller otrohet förstår jag inte att perspektivet skulle vara manligt. Och som vanligt gäller att detta är medfödda omedvetna driftstendenser, inget de båda könen räknar ut medvetet själva.
I slutändan har vi ju alla personligen ett individuellt ansvar för våra handlingar. Människan är det minst instinktstyrda djuret av alla. Den som via kultur, miljö, uppfostran, politik och moral själv kan styra sina handlingar ‚Äì med sina biologiska drifter, eller emot dem.
Som allt liv är vi programmerade att överleva (skaffa resurser som mat och skydd) och fortplanta oss (skaffa sex). Men vanliga människor går ju inte in och tar för sig mat i affärerna när de känner för det. Inte heller agerar de på varje sexuell impuls de får.
Undersökningar visar ju att män tänker väldigt ofta på sex. Det skulle bli ett förfärligt samhälle om de agerade på dessa ständiga impulser. Men man lär sig kulturellt att kontrollera dessa impulser. Själv arbetar jag på sjukhus och via den professionella yrkesroll man lärt sig får jag inte ens dessa impulser när jag ser nakna kvinnliga patienter. Vore det inte så skulle ju inga män kunna vara gynekologer. Det är ETT exempel på att vi inte är slavar under vår biologi.
Vad gäller homosexualitet så finns många olika teorier om dess orsaker. Det är dock inte ”onaturligt och därför omoraliskt” som de fundamentalistiska religiösa resonerar. Det är oerhört utbrett i naturen, man upptäcker ständigt fler djurarter med homosex. Bland bonobos (dvärgschimpanser) pippas det dagligen och stundligen i alla möjliga kombinationer.
Det finns dock olika kroppsliga, hormonella och kromosonella störningar som kan göra att könsdifferentieringsprocessen påverkas (alla börjar som kvinnor som jag förstår det). Vissa sjukdomar hos modern kan till exempel göra att flickfostret utsätts för höga halter av testosteron. Av liknande orsaker kan ett flickfoster med en tvillingbroder bli en ”pojkflicka”.
Ett berömt tidigare fall av ”bevis” på att könsrollerna är socialt konstruerade var den pojke vars penis råkades skäras av under omskärelse i USA. Då gjorde man om det som var kvar till en snippa och uppfostrade honom till flicka. Könet är ju en kulturell konstruktion.
Men denne pojke led ständigt, kände att något var fel, vägrade ha klänningar, stod upp när han kissade, lekte pojklekar, blev psykiskt dålig. Det blev en enorm lättnad när han äntligen fick veta sanningen. Han opererade sig till man och gifte sig med en kvinna (men i slutändan tog han livet av sig).
Att könet inte är enbart en social konstruktion visar också dessa män och kvinnor som upplever att de är i fel kropp. De kan vara män och kvinnor kroppsligen men känna sig som motsatsen. De opererar sig därför till det kön de känner sig som, det kön de har på insidan (hormonellt, kromosonellt, hjärnfysiologiskt).
Jag har refererat tlll ”objektiv biologi”, till huvudlinjen i det nuvarande evolutionsbiologiska och evoutionspsykologiska tänkandet kring könen. Jag är ingen naturvetare men ändå via självstudier ganska kunnig på området.
Detta jag skrivit är inget konstigt, bara ABC inom området sedan länge. Ett område med olika åsikter, och där ständigt nyheter tillkommer ‚Äì som i all forskning och vetenskap. Vetenskap är bara den nuvarande tillfälliga synen på verkligheten.
”Biologism” (vilket jag tvivlar på finns hos forskare) är att tro på det naturalistiska misstaget, att tro på att det som är ”naturligt” i naturen bör vägleda oss. Konstigt nog vägrar dock de religiösa att acceptera homosex trots att det är naturligt.
Jag och den vetenskap jag refererar till är alltså inte på minsta sätt biologistiska, tvärtom. Vi skiljer på naturen ÄR och kulturens BÖR. Att tala om vilka drifter människan har fått med sig från sin evolutionära historia är inte att ta ställning till om detta är bra eller inte.
Av vår evolutionära historia har vi fått kvar den ”onödiga” blindtarmen som kan infekteras. Naturen har gett oss något dåligt alltså. Samma med våra dåliga ryggar sedan upprättgåendet. Att skildra dessa saker (blindtarm och dålig rygg) visar att allt i naturen inte är ”bra”. Naturen bara är, neutral.
Att skildra vår natur är också neutralt. Man tar inte ställning för varken det ena eller det andra, man beskriver bara fakta. Det spelar ju heller ingen roll vad vi tycker. Vår mänskliga natur är ju som den är ändå. Och det är den vi har att ta itu med. Att förneka eller försköna eller svartmåla den mänskliga naturen är meningslöst. Vi har den mänskliga natur vi har och den får vi leva med.
Däremot kan vi fritt omskapa vår kultur, politik och moral i önskad riktning. Och ju mer vi vet om hur vår mänskliga natur fungerar ju lättare kan vi bygga ett bättre samhälle. Om vi vet vad i vårt samhällsbygge som är lätt att göra eftersom det är i linje med den mänskliga naturen, och vad som är svårt att göra för det går delvis emot den mänskliga naturen, ju lättare har vi att bedriva en konstruktiv politik för ett bättre samhälle.
Det är ju helt meningslöst att bli arg på den mänskliga naturen. Eller att bli arg på den manliga och kvinnliga naturen. Det påverkar inte dem ändå. Det är strutspolitik, att vägra se sanningen och verkligheten för att man inte tycker om den.
Varför inte istället glädja sig åt att evolutionen och biologin gett oss en enorm kulturell förmåga (=ett biologiskt arv) för att vi flexibelt ska kunna klara oss i naturen genom egna kulturellt konstruerade lösningar. Det är denna förmåga som gjort att människan kan anpassa sig till alla klimat och kontinenter, till att hon dominerar jorden, till att hon kan bestämma själv vilket samhälle hon vill ha.
Människans reella beteende är alltså en mix mellan biologi och kultur, mellan våra drifter och våra önskningar. Och igen kan skylla på varken biologi eller på kultur för att urskuldra sina handlingar. Vi har en fri vilja och har ansvar för vad vi gör.
Lika litet som män kan skyla på stark sexualdrift eller dålig impulskontroll för att slippa ansvar för en våldtäkt (som skett i USA), lika lite kan män skylla på hederskultur från Mellanöstern för att rättfärdiga dottermord (som skett i Sverige).
Vi är varken slavar under biologi eller kultur. Men vi påverkas av dem.
Tack för svar!
Jag har aldrig motsatt mig att det finns en mänsklig biologi, som eventuellt har skapat mentala skillnader mellan könen.
Däremot menar jag att den forskning som skett och sker på detta område är starkt präglad av våra sociala uppfattningar kring kön. Historiskt sett är detta en extremt infekterad och konservativ disciplin. Idag ser det förhoppningsvis bättre ut. Men jag undrar ändå; varför väljer vi att forska på ett visst område och inte på ett annat? En del av dina formuleringar är också, som jag visat ovan, starkt präglade av sociala uppfattningar kring kön. Att du då (som kanske den första i historien) plötsligt skulle vara förmögen att särskilja nån sorts objektiv biologi från dina sociala uppfattningar kring kön, det håller jag inte med om. Jag tycker tvärtom att ditt sätt att formulera dig på gör det riktigt tydligt att du köpt traditionella föreställningar om könen. Du har kvar de sociala glasögonen. Det är detta jag vill att du ska erkänna för dig själv.
Mycket av den forskning som sker på detta område är kontroversiell. En del forskare stödjs av sina egna ideologiska övertygelser på det ena eller andra området. Debatten om resultaten av sån här forskning brukar gå hårt till, även inom forskarvärlden. Både du och jag vet att bara för att någonting påvisas i ett vetenskaplig rapport är det inte objektivt sant, utan vetenskap är en process som gör att saker kan vara mer eller mindre sannolika och forskare kan vara oeniga. Mycket av det som vi ser som mycket sannolikt efter en sån här process kallar vi oftast ändå för sant. Men jag motsätter mig inte alls naturvetenskap, Jag är inte heller 100% socialkonstruktivist.
Däremot är det för mig (som studerar genusvetenskap) ganska uppenbart att du missat i din förståelse av en del av den kunskap som den samhällsvetenskapliga forskningen i ex sociologi och genusvetenskap har att bidra med för att skapa en bättre helhetsförståelse för människan. Du kan inte avfärda socialkonstruktivismen så lättvindigt som du gör, du bör istället använda den för att rannsaka dig själv med öppna ögon. En del av dina formuleringar och ditt fokus i hur du skriver gör att jag skulle rekommendera dig detta om du vill gå vidare i din läsning.
En annan fundering; om vi nu bestämmer oss för att könen faktiskt är olika, som du menar. På vilket sätt menar du att vi ska ta hänsyn till detta? Varför är det överhuvudtaget intressant, om det nu ändå är så att vi kan överskrida våra sociala konventioner och biologi? Varför är det relevant att som socialist intressera sig för att slå fast en nästan omöjlig skiljelinje mellan biologi och kultur? Om vi nu ändå inte vill att det är vägledande för vår organisering av samhället.
”Som jag skriver är också kvinnor otrogna, för att ragga bättre gener åt sina blivande barn. Medan män är otrogna för att sprida sina gener. Olika könsstrategier som båda tenderar åt otrohet. Så vad gäller otrohet förstår jag inte att perspektivet skulle vara manligt. Och som vanligt gäller att detta är medfödda omedvetna driftstendenser, inget de båda könen räknar ut medvetet själva.”
Om nu män och kvinnor är otrogna lika mycket, hur är det då möjligt att forska på skillnaderna i motiv till otrogenheten? Och framförallt, hur är det möjligt att dra slutsatsen att dessa påstådda skillnader är resultat av biologi och inte sociala förhållanden?
En andra fråga; tror du det är möjligt att särskilja vad som är biologi i ett beteende och vad som är socialt konstruerat? Är det inte just den komplexa växelverkan som förklarar de flesta av våra beteenden?
Jag uppskattar om du belägger dina svar med vetenskapliga referenser.
”Men denne pojke led ständigt, kände att något var fel, vägrade ha klänningar, stod upp när han kissade, lekte pojklekar, blev psykiskt dålig. Det blev en enorm lättnad när han äntligen fick veta sanningen. Han opererade sig till man och gifte sig med en kvinna (men i slutändan tog han livet av sig).”
Jag utesluter inte alls att det är så att vi är programmerade biologiskt till ett visst kön och blir obekväma om det inte stämmer med kroppen. Men att leka pojklekar eller att använda klänningar, det är ju en typisk social konstruktion. Problemet här är att du blandar ihop biologi och kultur men försöker ändå härleda det på något sätt till biologi. Jag menar att en av anledningarna till att den här nämnda personen mådde så dåligt var samhällets konstruktioner kring kön. Om alla fick ha klänningar och leka sk pojklekar så hade personen förmodligen haft det lättare i livet. Jag menar att det återigen är komplexare än vad du försöker få det till.
”Att skildra vår natur är också neutralt. Man tar inte ställning för varken det ena eller det andra, man beskriver bara fakta. Det spelar ju heller ingen roll vad vi tycker. Vår mänskliga natur är ju som den är ändå. Och det är den vi har att ta itu med.”
Nej, att skildra vår natur är inte neutralt, skildringen utgår från dina egna perceptioner. Det finns däremot olika vetenskapliga metoder för att försöka skildra naturen så neutralt som möjligt.
Ett ex som du själv redan nämnt: Biologer har genom århundraden varit fast i beskrivningar om parningsritualer hos djur och då använt sig av den heterosexuella fortplantningen som norm för är de beskrivit djurens beteenden. Idag vet vi att det är mer komplext och som du själv nämner så förekommer homosex hos djur. Ett typiskt exempel på det jag försöker komma åt, hur våra egna ideologiska glasögon påverkar vad vi väljer att skildra (och se) från naturen och på vilket sätt.
”Undersökningar visar ju att män tänker väldigt ofta på sex. Det skulle bli ett förfärligt samhälle om de agerade på dessa ständiga impulser.”
Så du menar att hur ofta män tänker på sex är biologiskt, men huruvida män väljer att leva ut sina sexuella fantasier och på vilket sätt är kulturellt?
Jag är faktiskt övertygad om att det även är en social konstruktion på vilket sätt vi tänker kring sex och vad du ”väljer” att tycka är sexigt. Ex ansågs det under en period (1700-talet?, kan kolla upp om du vill) vara extremt sexigt med blottade vader hos kvinnor. Jag tror visst att en del av tänkandet kring hur vi tänder på människor är biologiskt, men du förklarar återigen för mycket med biologin. Vilka symboler som anses sexigast är föränderligt och hur vi tänker kring sex påverkas av samhällets sociala konstruktion.
Att du sen bara drar upp att män skulle tänka på sex är anmärkningsvärt. Det får mig att ifrågasätta den som gjort nämnda undersökning. Alltså varför undersöks inte kvinnor?
Om nu en undersökning på hur ofta kvinnor tänker på sex ändå genomförts och skulle komma fram till att kvinnor tänker mindre ofta på sex så skulle en sån skillnad även kunna förklaras av sociala faktorer, som att det är mer tabu att som kvinna både tänka på och uttrycka sexualitet. Alltså är det återigen svårt att slå fast att en ev skillnad i någon mätning skulle vara rent biologiskt betingad.
Men eftersom du bara tar upp män som tänker på sex så skulle jag ju lite väl cyniskt kunna påstå att det verkar som att mäns sexualitet är intressantast enligt dig eller forskaren du hänvisar till.
Hampus: Bra inlägg.
Josefin: Jag trodde tidigare, utan att närmare reflektera över det, på den socialkonstruktivistiska modellen av könsrolllerna. Ja, själv ordet könsroller speglar ju att man anser det vara upplärda, uppfostrade, socialmiljöorsakade roller könen spelar.
Sedan jag för drygt tio år sedan började studera evolutionsvetenskap har jag tvingats ändra uppfattning. Det finns starka kulturella könsroller. Det är ju uppenbart eftersom de varierat så i tid och rum. Könsrollerna går alltså att påverka politiskt-kulturellt. Se hoppet från 50-talets hemmafru till dagens kvinnoroll. Inga gener har förändrats på den tiden.
Samtidigt är det uppenbart att vissa så kallade könsroller är så lika i alla tider och i alla kulturer att de måste ses som allmänmänskliga, alltså biologiska. Överallt i alla tider är det främst kvinnan som har huvudansvaret för barnen. Överallt i alla länder är det män som krigar, har makt och resurser.
Överklasskvinnor har makt och rikedom i första hand via sina män. De kvinnliga presidenter som funnits i exempelvis Asien har makten eftersom de är döttrar, hustrur och släktingar till en man som dött. Även längre tillbaks i historien, även den svenska, fanns kvinnliga drottningar då passande män i den släkten/maktgruppen inte fanns att tillgå. De var och är helt i händerna på patriarkatet.
Först i dagens värld börjar kvinnliga presidenter komma till makten på egen hand. Ett bra exempel på att vi inte är slavar under biologin. Genom politisk kamp har vi flyttat fram kvinnans positioner.
Utan kamp hade kvinnans position inte förändrats. Dels på grund av patriarkalt egenintresse. Dels på grund av att kvinnor inte eftersträvar makt på samma sätt som män. En del av kvinnans underrepresentation i näringslivet beror på denna bristande maktönskan (biologi), en del beror på patriarkalt motstånd från män som desperat vill behålla makten (kultur och biologi).
All forskning om människan har svårigheten att den kan påverkas av personliga politiska och andra åsikter. Det är en svårighet vi får leva med. Tack och lov är många ledande evolutionsforskare kvinnor, och de tar upp saker som deras manliga kollegor har missat.
Liberaler/konservativa tror traditionellt att människan är ond, självisk, konkurrerande och individualistisk av naturen. Vänstern tror traditionellt att människan antingen ingen natur har alls (tabula rasa, rent bord) eller att hon är god, osjälvisk, samarbetande och social av naturen ‚Äì bara hon kommer bort från det kapitalistiska klassamhällets förvridning av hennes tankar.
Det är ett problem med politisk påverkan på vetenskapen som även det påverkat evolutionsforskningen, och som jag och etnologiprofessor Åke Daun tagit upp i vår fjolårsbok ”Snällare än du tror ‚Äì Människan social av naturen” (Nya Doxa förlag).
Se även den borgerliga sidans vägran att godta forskningen i boken ”Jämlikhetsanden” (recenserad av Anders) eftersom den visar att jämlika samhällen på alla områden fungerar och mår bättre. Högern vill av själviska ideologiska skäl inte acceptera denna forskning utan gör allt för att misstänkliggöra och svartmåla den.
Vi redovisar vetenskapens nuvarande ståndpunkt att både vänstern och högern har rätt i sin människobild ‚Äì människan är både och. ”Ond” och ”god”. Självisk och osjälvisk. Konkurrerande och samarbetande. Kollektivistisk och individualistisk. Samtidigt. Föga förvånande, det vet vi ju alla innerst inne egentligen, inte sant?
Även där har jag tvingats ändra uppfattning på grund av evolutionsforskningen. Jag trodde nog lite oreflekterat att människan var god och social av naturen, men förvreds av samhället. Och att ett socialistiskt samhälle skulle kunna socialkonstruera fram en ”ny människa”, vilket man förgäves gjorde i Maos Kina (jag var maoist på 70-talet). Det var med sorg jag motvilligt släppte den drömmen
”Snällare än du tror” är recenserad av Anders Svensson och kan sökas på denna blogg. Se även på denna blogg mina recensioner av ”Djuren och människan” samt ”Den skapande evolutionen”. Där tas även könen upp.
Visst, all vetenskap är en pågående process där det alltid ligger massor av material mellan hypotesstadiet och så gott som helt bevisat (som själva evolutionstanken). Och det alltid finns olika åsikter. Men det går inte att vänta tills allt blir 99 procent bevisat. Vi måste utnyttja våra kunskaper tidigare än så.
Men jag avfärdar inte socialkonstruktivismen!. Den förklarar ju den kulturella biten av mänskliga samhällen, den del som varierar. Hela den svenska nationen är en enda pågående social konstruktion sedan 1000 år tillbaka, och det får inte mig att på det minsta att vara emot Sverige. Tvärtom tycker jag det är en god social konstruktion, speciellt den folkhemsnationalisti(s)ka epoken.
Jag älskar mitt land, den sociala konstruktionen Sverige. Och anser det viktigt att fortsätta med det socialkonstruktivistiska arbetet med att skapa nationell gemenskap och solidaritet mellan olika generationer, olika kön, olika klasser, olika etniska grupper (nya och gamla svenskar), olika sexuella inriktningar, olika landskap. Jag oroar mig för att den sociala konstruktionen Sverige är under upplösning!
Jag har läst 10 poäng genusvetenskap (liksom min feministiska fru Lena, ja jag är även jag feminist i betydelsen total jämställdhet mellan könen som ideal). Jag har inte läst sociologi men är fil mag i internationella relationer. Total har jag motsvarande sju års universitetsstudier, mest på den samhällsvetenskapliga sidan.
All forskning om verkligheten är intressant. Speciellt forskning om människan. Men eftersom även vetenskapen tar ställning mot det naturalistiska misstaget (att naturens ÄR leder till kulturens BÖR) måste vi inte ta hänsyn till naturen i betydelsen att ”följa den”.
Men ju mer vi vet om människan, desto bättre och lättare kan vi styra samhället dit vi vill. Om det är så att män vill ha mer makt, så räcker det inte med att avskaffa diskriminering. även om det kommer att bli bättre. Som jag ser det måste man som sagt kvotera in 50 procent kvinnor i alla maktorgan.
Kunskap om biologi/evolution leder alltså i detta fallet till att vi kan ha en mer realistisk strategi för att nå vårt mål könens jämställdhet! Biologi ska inte vägleda oss, men vi ska använda våra kunskaper om biologi, om människans natur, för att finna de bästa vägarna möjligt till uppnåendet av våra politiska ideal. Vi måste lära oss om biologi för att trixa oss runt dess eventuella motstånd.
Jag vill ju dessutom använda våra kunskaper om det kvinnliga könets bättre evolutionära egenskaper, om man ser på dem med socialistiska ögon. Därför ser jag det som en fantastisk genväg till socialism att ge kvinnorna halva makten. Så utnyttjar man än en gång kunskap om biologi och människans natur för att lättare och smidigare nå sitt politiska mål, sin nya sociala konstruktion av samhället (Det socialistiska Sverige).
Det finns ingen omöjlig skiljelinje mellan biologi och kultur. Vår kulturella förmåga är en evolutionärt framkommen biologisk och genetisk egenskap.
Jo, slutresultatet av vårt beteende är förstås en växelverkan mellan biologi och kultur. Även på sikt och sett till mänskligheten i helhet är det så. Sedan människan fick en stark kultur för länge sedan har den påverkat även vår biologi. Till exempel har vår kulturella boskapsskötsel gjort oss biologiskt laktostoleranta som vuxna.
Vissa tror att kvinnligt sexuellt urval av män, delvis på grund av eget tänkande och kulturella sociala normer har gjort mannen fredligare och mer barnomhändertagande. Andra menar att aggressiva och själviska män/människor trycktes ner, förvägrades sex, fördrevs från flocken eller dödades. Så gjorde kulturella sociala normer att människan ”försnällades” på sikt (det går alltså att skapa en ny människa, men med ett tidsperspektiv på 10.00 år).
Under jägarsamhället skedde också en kulturell omvandling, Den egalitära revolutionen (enligt vissa) mot alfahanneelitens förtryck. Sedan dess har vi en ”aphöger” som vill elitism och hierarki, och en ”jägarvänster” som vill jämlikhet och demokrati (mina ord). Vissa av våra biologiska rättvisekänslor är alltså kulturellt skapade (menar jag). Häftigt va?
Men jag förklarade ju skillnaden mellan könens otrohetsmotiv. Män har massor av spermier och kan genom flitigt sexande i varje fall teoretiskt sprida sina gener till många kvinnor. Kvinnor har bara 400 ägg (om jag minns rätt) de kan sprida mellan 15 till 50 år. De måste dessutom vänta med nya barn vid graviditet, amning och barnuppfostran (något männen kan smita ifrån).
Män kan hoppas kvinnan tar hand om barnen, kvinnan måste ta hand om barnen. Och för det vill de ha en hjälpsam man, och kanske vid sidan av en man som kan ge bättre gener (vilket i praktiken innebär att kvinnor blir mer pilska av dessa män än av den snälla typen hemmavid.
Jag läger ingen moral i detta ovanstående sakförhållande, bara på att man/kvinna beslutar att agera på det. Samma med män som sår sin vildhavre brett och oansvarigt. Man kan inte skylla på sina drifter, man har eget ansvar för sitt beteende.
I hela naturen tar det kön som gör den största reproduktiva investeringen (ägg, graviditet, amning, etcetera) det största ansvaret. De är också mer krävande när det gäller sex, eftersom de vill ha det andra könets hjälp, inte bara spermier.
I de undantagsfall där hannen tar det mesta barnansvaret (största reproduktiva investeringen) är det tvärtom honorna som vill ha mer sex och hannarna som är mer avvaktande (jag tror sjöhästar är ett exempel). Så det är egentligen inte en könsfråga, det är en reproduktionsinvesteringsfråga oavsett kön hur mycket sex man vill ha.
Nej, pojklekar verkar vara biologiskt (klänningar kulturellt). Babyflickor intresserar sig mer för ansikten, babypojkar mer för rörliga föremål enligt undersökningar. Alla manliga däggdjursungar leker vildare och mer aggressivt.
Forskningen är universell, idag mer än någonsin. Allt diskuteras, prövas och ifrågasätts. I den processen rensas oftast det ovetenskapliga ut, det ser konkurrerande kollegor till.
I all forskning förekommer ofta hypoteser eller tankeparadigm för att hänga upp forskningsresultaten på. De kan visa sig vara fel, och då finns en stark tröghet när det gäller att överge ett tankeparadigm för ett nytt bättre, som bättre inrymmer de nya forskningsresultaten. Detta gäller all forskning. Ofta har äldre kollegor karriär- och ekonomiska skäl att hålla fast vid det gamla paradigmet, medan nya kollegor kan ha intresse att slå sig fram med det nya paradigmet.
Tyvärr fungerar människor så, men på sikt kan förstås ingen ovetenskaplig inställning överleva. Idag ser vi hur samhällsvetenskaparna för en desperat kamp för att inte acceptera naturvetenskaparnas nya evolutionära kunskaper om människans natur. De försvarar med näbbar och klor sitt gamla paradigm och ser (biologiskt) naturvetarnas inträngande på ”deras område”, deras revir (biologisk försvarsreaktion) som en attack på dem.
På sikt kommer den vetenskapliga sanningen att komma fram. Det ska bli spännande med en integrerad samhälls-naturvetenskap som komplementärt biologiskt-kulturellt samarbetar för att skildra människan. Vänta och se.
Självklart är sexdriften biologisk och dess utövande i acceptabla former kulturellt. Självklart var blottade vader sexigt, det var ju då en av de få delarna av kvinnans kropp en man hade chansen att se. Självklart finns kulturell påverkan ‚Äì supermodellerna idag är smalare.
Men om man visar siluetter av manliga och kvinnliga kroppar från Manhattan till Nya Guineas djungler (vilket gjorts) så är män och kvinnor i alla kulturer alla överens om vilket förhållande mellan höft och midja som är sexigast (WHR = Waist Hip Ratio). För kvinnor 0.7, för män 0.9. Borde vara biologiskt allmänmänskligt alltså.
Är det föresten inte bra ju mer som är allmänmänskligt, vore allt kulturellt skulle ju missförstånd och motsättningar prägla interkulturella relationer. Ju mer vi delar biologiskt-allmänmänskligt ju lättare har vi att förstå och identifiera oss med varandra som medmänniskor.
Kvinnors sexdrift undersöks visst. De tänder på män som på olika sätt verkar starka. Som i överlevnadskampen kan hjälpa med barnen, skaffa resurser och skydda henne och barnen. Alternativt ge hennes barn bättre gener.
Kvinnans orgasm kan vara sätt att föra spermier till livmodern. Det visar sig att kvinnan får starkare orgasmer av sexiga män, ett av många sätt i naturen på vilket honorna ”väljer” bra sperma/gener.
Hur kan kvinnan veta att mannen har bra gener? Kroppslig symmetri är en sak som talar för bra gener, och vilket upplevs som det vi kallar ”vackert”.
Kvinnan kan också lukta sig till bra gener, gener så olika hennes som möjligt för lika gener kan ge dåligt resultat (därav incestförbudet som troligen är både biologiskt och kulturellt förstärkt). Försök med att lukta på undertröjor som olika män haft på sig under natten visar att kvinnor upplever att de män som har mest olika gener luktar bäst.
Självklart spelar även kultur in på kvinnors sexualitet. I många kulturer har den förtryckts och förtrycks fortfarande så den inte kan uttryckas alls. Allra värst genom kvinnlig könsstympning (må de män som understödjer detta brinna i helvetet).
Idag närmar sig unga flickors sexuella beteende unga mäns. Men det finns feminister (särartsfeminister) som menar att det också är en form av manligt förtryck att tvinga dem att anta en onaturlig ”manlig sexualitet”.
Personligen tycker jag att kvinnlig sexualitet är ett oerhört mycket intressantare ämne än manlig dito…
Några lästips (kvinnliga evolutionsforskare):
Campbell, Anne (2002). ”A Mind of Her Own ‚Äì The Evolutionary Psychology of Women”. Oxford: Oxford University Press.
Hrdy, Sarah Blaffer (1999). ”Mother Nature: A history of Mothers, Infants and Natural Selection”. New York: Panteheon.
Hrdy, Sarah Blaffer (2009). ”Mothers and Others ‚Äì The Evolutionary Orgins of Mutual Understanding”. Cambridge USA & London: Harvard University Press.
Goodall, Jane (2000). ”Det finns hopp”. Jönköping: Brain Books AB.
Segerstråle, Ullica (2000). ”Defenders of the Truth ‚Äì The Sociobiology Debate”. Oxford: Oxford University Press.
Robert, Rigmor och Uvnäs Moberg, Kerstin (1994). ”HON & HAN ‚Äì Födda olika”. Stockholm: Brombergs
Dahlström, Annica. (2007). ”Könet sitter i hjärnan”. Göteborg: Corpus Gulles.
Den senare har jag och andra viss kritik mot. Jag skickar strax in den som recension till Anders. mvh Hans Norebrink
”Samtidigt är det uppenbart att vissa så kallade könsroller är så lika i alla tider och i alla kulturer att de måste ses som allmänmänskliga, alltså biologiska. Överallt i alla tider är det främst kvinnan som har huvudansvaret för barnen. Överallt i alla länder är det män som krigar, har makt och resurser.”
Så när mannen kommer till makten så beror det på hans lämpliga biologi till detta ämbete. När kvinnan kommer till makten så beror det på att hon trots sin natur fått chansen pga sina manliga släktingar. Varför skulle det i mäns fall bero på biologi och i kvinnors fall på kultur. Varför kan det inte även i mäns fall bero på kultur? Du ser ju bara det som passar dina slutsatser. Du använder biologin för att i många fall låta den bekräfta dina invanda sociala konstruktioner.
För övrigt är makt ett normativt begrepp som kan betyda många saker. Makt över vem/vilka på vilket sätt. Vilken sorts påverkan menar du att makten har på det sätt som du använder dig av maktbegreppet? Vad är makt?
”All forskning om människan har svårigheten att den kan påverkas av personliga politiska och andra åsikter. Det är en svårighet vi får leva med. Tack och lov är många ledande evolutionsforskare kvinnor, och de tar upp saker som deras manliga kollegor har missat.”
Kvinnor kan också vara reaktionära as. En del av de namn du droppar är långt ifrån okontroversiella i forskarvärlden. Om du nu är ute efter objektivitet så undrar jag varför du enbart förlitar dig på en kontroversiell (ja det är den, oavsett vad du säger) forskningsdisciplin.
”Kunskap om biologi/evolution leder alltså i detta fallet till att vi kan ha en mer realistisk strategi för att nå vårt mål könens jämställdhet! Biologi ska inte vägleda oss, men vi ska använda våra kunskaper om biologi, om människans natur, för att finna de bästa vägarna möjligt till uppnåendet av våra politiska ideal. Vi måste lära oss om biologi för att trixa oss runt dess eventuella motstånd.”
Du återkommer ofta till detta att vi måste förstå biologin när vi sätter upp politiska strategier. Det enda någorlunda konkreta politiskt du nämner är 50% kvinnorepresentation, en politisk ståndpunkt som de allra flesta på vänsterkanten kan hålla med om, oavsett om de använder biologi som argument eller inte.
Du skriver på ett annat ställe:
”I slutändan har vi ju alla personligen ett individuellt ansvar för våra handlingar. Människan är det minst instinktstyrda djuret av alla. Den som via kultur, miljö, uppfostran, politik och moral själv kan styra sina handlingar ‚Äì med sina biologiska drifter, eller emot dem.”
Då frågar jag igen. Eftersom vi kan styra vår biologi i så stor utsträckning, varför är det då så viktigt att vi tar hänsyn till den? Din återkommande fras är att vänstern måste ta mer hänsyn till människans biologiska natur.
Då tycker jag att vi börjar med att titta på samhället. Vem tar störst ansvar för barn och hem- kvinnor! Vilka kallas INTE för hora när de ”sår sin vildhavre”- män! Vilka har de flesta maktpositionerna- män! Eftersom vi har dessa enligt mig i stor utsträckning sociala konstruktioner att tampas med innan vi når det jämställda samhället, vad är det du vill att vi ska göra? Ska vi nu säga att ja, ni män som slåss på krogen gör det för att ni är biologiskt styrda män, och ni kvinnor som tar ut alla föräldrapenningsdagar gör det för att ni är biologiska kvinnor? Detta ska vi ta hänsyn till när vi försöker ändra på de här förhållandena, verkar det som att du menar.
På vilket sätt ska vi ta hänsyn till biologin då? Du svarar inte på detta? Min poäng är att när vi ska börja förklara beteenden med biologi i ännu större utsträckning än vad vi redan gör i samhälle (för det stora problemet i dagens samhälle är just att människor tror att män ÄR män och kvinnor ÄR kvinnor), då får vi ytterligare ett onödigt stopp på vägen mot jämställdhet.
Vad menar jag med det? Jo, att när vi försöker förklara saker med biologi i ännu större utsträckning än vad vi redan gör så låser vi fast människor i kön, vilket är just det vi inte vill. Du säger ju själv att det går utmärkt att överskrida konventionerna för sitt kön. Detta är ditt problem. Du kör med dubbla budskap. Vi kan tydligen skita i biologin samtidigt som vi måste bry oss mer om den, Hur ska du ha det?
Nu ska jag måla upp min vision. Det är en värld där kön inte spelar roll och alla människor har fått ökad handlingsfrihet eftersom de inte låses fast vid en viss uppsättning egenskaper (att detta är möjligt tycker ju tom du, Hans).
Din väg dit är att vi ska tillerkänna kvinnliga egenskaper större värden, eftersom kvinnor är blabla blabla av naturen. Det låter fint. Men vad gör du då? Jo, du låser ju fast oss i vägen mot frigörelsen. Om jag som kvinna inte är blabla blabla, är jag inte en riktig kvinna då? Har jag inte rätt till de här politiskt inkvoterade posterna då? Med dina argument så går vägen mot frigörelse genom inlåsning i könsroller. Det är problematiskt. Min väg mot frigörelse för kvinnor är en feministisk kamp som hela tiden kritiskt ifrågasätter det vi kallar för kön, eftersom vi vill upplösa de sociala band som håller fast oss kring kön (alltså egentligen inte kön utan genus).
Så, hur ser din feministiska kamp ut?
Nu menar jag ju iofs att mycket av det du kallar biologi i den här debatten trots allt är sociala konstruktioner. Du ser vad du vill se, och du tolkar det biologiskt. Därför ser jag en större förändringspotential i feminismen ön vad du gör, nämligen att det är enklare att förändra eftersom det allra mesta är socialt.
Du försöker få det till att du hamnar i någon sorts ”tycka synd om-situation”. Stackars oss (män) som vet att saker handlar om biologi, som så gärna vill knulla eftersom det är vår natur. Stackars oss män som måste lägga band på oss. Ja, det är verkligen synd om er män.
Problemet är ju det motsatta. Män lägger inte band på sig. Våldtäkter är ett reellt problem, sexuella trakkasserier likaså. Biologi används som argument i rättegångar ”ja men han kunde ju inte lägga band på sig”. Nu menar ju du naturligtvis att detta är fel, det vet jag. Min poäng här är, att du tror att du har något nytt viktigt du kommer med, när du i själva verket bara står för en gammal unken och icke genomtänkt feminism som är lastgammal.
Du försöker peka åt ett håll som vi ska lägga fokus på som vi i alla tider lagt fokus på. Nu kan du förstås få ha detta som din hobby bäst du vill, men påstå inte att du har något nytt att komma med i den politiska debatten, för det har du inte.
”Kvinnors sexdrift undersöks visst. De tänder på män som på olika sätt verkar starka. Som i överlevnadskampen kan hjälpa med barnen, skaffa resurser och skydda henne och barnen. Alternativt ge hennes barn bättre gener.”
Det är såna här meningar som göra mig irriterad. Du reducerar något så komplext som sexualitet till att handla om överlevnadskamp. För det första är du genomgående heteronormativ i dina beskrivningar. Jag vet att du tom tycker att homosexualitet är naturligt, men den diskussionen hamnar på sidan av den andra biologiska diskussionen om män och kvinnor. Du har ingen teoretisk ram för att kunna förklara homosexuell biologi i samma veva som heterosexuell biologi. Om vi sen lägger till att det finns bisexualitet mm så verkar det ändå hamna utanför din ursprungliga begreppsram, som utgår från heterosexuell överlevnadskamp.
Om nu sexualiteten i så stor utsträckning styrs av att sprida sina gener (livets yttersta syfte, enligt dig) så får du rejäla problem om du släpper din snäva heteronormativa ram.
Ursäkta, från mig som inte är så insatt i de här frågorna. Vad jag kan se argumenterar Hans utifrån vad evolutionsbiologer anser sig ha kommit fram till. Det må vara rätt eller fel, vetenskapen har tagit miste förr, men det är åtminstone ”peer-reviewed”.
Medan Josefin mer argumenterar utifrån vad som är ”politiskt korrekt -ism” vilket ju faktiskt är irrelevant i sammanhanget. Jag är övertygad om att du har hållbara, vetenskapliga, testade argument som kan matcha Hans, Josefin, och jag vill gärna höra dem.
Lite annan relevant läsning:
http://www.zaramis.nu/blog/2010/02/07/manniskan-snallare-an-du-tror/
http://www.zaramis.nu/blog/2010/02/10/jamlikhetsanden-for-ett-rattvist-samhalle/
http://www.rodarummet.org/web/2010/03/23/homo-socialismus-%e2%80%93-om-biologi-egoism-och-mojliga-felslut/
http://biologyandpolitics.blogspot.com/2010/03/om-biologi-ideologi-socialism-vetenskap.html
http://biologyandpolitics.blogspot.com/2010/03/allenaradande-sjalviskhet.html
Jan: Så genus och samhällsteorier är mindre vetenskap än biologi? Tror du får argumentera mer än komma till försvar för borgerlighetens PK:ism.
loaderreoreday: Jan argumenterar ju inte för nånting. Han vill ha vetenskapligt baserad argument från Josefin för att matcha det Hans skriver. Erik Svensson har presenterat några sådana i en artikel i Röda Rummet som jag länkat till. Även om Josefins argumentation kan vara korrekt stöds den bara av samhällsvetenskaplig teoribildning och inte av någon vetenskaplig bevisföring i detta nu. För att kunna argumentera i denna fråga och visa att Hans har fel så räcker inte det oavsett hur bra man argumenterar.
http://www.rodarummet.org/web/2010/03/23/homo-socialismus-%e2%80%93-om-biologi-egoism-och-mojliga-felslut/
Det finns uppenbarligen belagda skillnader mellan män och kvinnor både vad det gäller hjärna och fysik. Hjärnan kan påverkas av kulturella och sociala faktorer och utvecklas olika på grund av detta. Så det kan kanske inte bevisas att de fysiska skillnader som kunnat beläggas mellan kvinnor och män är grunden för de kulturella- och beteendeskillnader som finns mellan kvinnor och män (den allra tydligaste är kanske benägenheten för brottslighet). Det är lite frågan om hönan och ägget här.
http://www.zaramis.nu/blog/2008/01/15/brottslighet-och-kon/
Det är dessutom intressant att se att Hans kommer till samma slutsats som Josefin i slutändan. Kvinnor måste ha mer makt. Det är bättre för samhället, bättre för jämlikheten och bättre för människan. Motståndaren i frågan är kapitalismen, nyliberalismen, patriarkatet etc. Det är väl knappast något som vi kan vara mot. Hur vi kommer till dessa slutsatser och mål är för mig ganska irrelevant om vi kämpar tillsammans för slutmålen. Men kan vi i vänstern ta stöd av vetenskapen (som i fallet med jämlikhet) så stärks naturligtvis vänstern i förhållande till högern så helt fel kan ju inte Hans argumentation vara ur den synpunkten.
Inte sällan fungerar evolution och samhälle som de materialistiska begreppen bas och överbyggnad. Den evolutionsmaterialistiska basen för männens dominans är deras större fysiska styrka, och deras ivrigare strävan efter makt.
Detta eftersom makt ger dem mer resurser, vilket i sin tur ger dem mer sex, vilket i sin tur sprider deras spermier, vilket i sin tur ger fler barn, vilket i sin tur ökar deras genetiska representation i kommande generationer, vilket i sin tur är en del av den evolutionära processen för ”den mest lämpliges överlevnad” (inte den starkastes överlevnad, det sa aldrig Darwn), vilket i sin tur gör att livsformerna hela tiden kan anpassa sig till den för tillfället rådande miljön, vilket i sin tur gör att själva livet säkrare går vidare, vilket i sin tur är det enda syftet livet har.
Den alternativa parallella manliga strategin är att satsa på familjeliv, kontrollera att kvinnans får barn med dig och inga andra, samt se till att barnen lever vidare och framgångsrikt fortplantar sig.
De motsvarande kvinnliga reproduktiva strategierna är som sagt att skaffa en man som upplevs ha stor förmåga att skaffa resurser till henne och barnen (signaler på en bra resursanskaffare: makt, rikedom, styrka, status, kändiskap, social dominans, längd, breda axlar). Och hennes alternativa parallella reproduktiva strategi, att skaffa bättre gener från andra män (signaler på bra genbärare: kroppslig symmetri, manlig skönhet, luktar annorlunda gener, bra resursanskaffare).
Manlig och kvinnlig makt. Som jag återupprepar så är det som existerar överallt och i alltid, i tid och rum, i alla kulturer troligen allmänmänskligt (alltså naturligt ‚Äì utan värderingar i begreppet ‚Äì biologiskt – genetiskt – medfött – ärvt – essentiellt), Det som däremot varierar i tid och rum mellan kulturer är uppenbarligen kulturellt (skapat – socialkonstruerat – miljöberoende).
Och regeln överallt är manlig makt. Den återkommer överallt och är alltså biologisk.
Undantagen är kvinnlig makt. Den finns bara här och där och är alltså kulturell.
Observera också att kvinnliga drottningar på intet sätt ledde till att kvinnorna i allmänhet, som kollektivt kön, fick det bättre. Patriarkatet fortsatte lika bra med ett kvinnligt överhuvud.
Förstår du nu resonemanget?
Mansmakt regel = biologi. Kvinnomakt – undantag = kultur.
Visst kan man problematisera och ludda till maktbegrepet, som med alla begrepp (”Livet herr Larsson, vad är livet egentligen?”, som Martin Ljung sa i tågkupén till Hasse Alfredsson).
Människan är av naturen en social varelse. Hon lever med andra människor i samhällen. Dessa samhällen styrs på ett visst sätt och enligt vissa regler. De som mer än andra påverkar samhällstyrandet har mer makt än andra, mer inflytande.
Och mer makt är ett verktyg för bättre överlevnad (mer mat) och bättre fortplantning (mer sex) , livets yttersta syfta ‚Äì att överleva och föra sina gener vidare. Alfahannen får alltid mer att äta och mer och fler honor (ja, ibland tar han hand om alla kvinnor själv i djurvärlden). Det är det han använder sin makt till.
All ny vetenskap är och ska vara kontroversiell, den ska diskuteras och kritiseras. Olika åsikter och synsätt ska brytas mot varandra. Det är en del av den vetenskapliga processen. Speciellt viktigt förstås när vetenskapen handlar om människan själv.
Det finns och ska finnas olika synsätt i den evolutionära vetenskapen. Darwinistisk antropologi och liknande synsätt betonar mer än evolutionspsykologin människans allmänna flexibilitet till exempel. Det är en del av den nödvändiga internvetenskapliga debatten.
Fakta, kunskap, vetenskap är en sak. Åsikter, ideologi, värderingar en annan. Det är som sagt skillnaden mellan Biologins ÄR och Kulturens BÖR. Mellan som det ofta är och som det helst borde vara.
Visst vore det lättare om likhetsfeminismens antagande om kön som sociala konstruktioner vore riktiga. Då är det ”bara” att kulturellt ändra på könsrollerna och avskaffa patriarkatet, och sedan är allt bra.
Men att säga att något ÄR därför att det BÖR vara kallas det ideologiska eller kulturalistiska felslutet. Alltså motsvarigheten till det biologiska eller naturalistiska felslutet när man går från BÖR till ÄR.
Biologiskt & Naturalistiskt felslut:
”Männen dominerar i naturen, det ÄR naturligt och därför BÖR det fungera så även i samhället, vi kan inte gå emot naturen, det vore onaturligt, och det som är naturligt är bra”.
Ideologiskt & Kulturalistiskt felslut:
”Kvinnor och män BÖR vara lika i beteende, och könsrollerna vara sociala konstruktioner för då har feminismen lättare att nå sina mål om vi tror det, så därför ÄR det också så”.
Totalt fel resonerat båda. Naturen ska inte styra oss. Och vi kan inte genom önskemål förändra verkligheten. Om det finns biologiska medfödda beteendeskillnader så finns de, oavsett om vi vill att de ska finnas eller inte.
All forskning är bra, för det ökar vår kunskap. Forskning om människan är särskilt bra för det ökar vår kunskap om människan. Ju mer vi vet om oss själva ju bättre är det.
Forskning leder dit verkligheten pekar, inte dit vi vill. Ska vi låta bli att forska om vissa saker för att vi är rädda för vad vi ska komma fram till? Vad skulle i så fall detta tjäna till? Säg att vi gömmer undan och glömmer forskning som visar på könsliga beteendeskillnader. Försvinner då dessa genom ett trollslag? Vore politiken bättre om vi inte hade kunskap om människans natur?
En gång trodde många i vänstern att alla människor i princip är lika, inte bara lika värda utan lika. Lika intelligenta, det var bara sociala missförhållanden och klassförtryck som gjorde att vissa människor blev mer framgångsrika än andra. Intelligens var en social konstruktion.
Det vore lättare att föra en socialistisk politik om det vore så. Jämlikhet vore naturligt eftersom alla var lika, och blev olika bara på grund av det socialt konstruerade klassamhället, som kan avskaffas genom en revolution och så är allt bra.
Men bara för att vi vill att alla ska vara lika, ha samma möjligheter vid födseln, och att all olikhet är socialt skapad, så är det helt enkelt inte så. Vi föds med olika intelligens som individer. Det gör det svårare att uppnå jämlikhet. Men om vi hade kvar illusionen att intelligens bara var en social konstruktion, hade det varit bättre? Hade det gett en mer framgångsrik politik? Eller är det strutspolitik?
Jag måste gå nu, återkommer med svaren efter några tvångsärenden. Det vore bättre om jag inte hade dessa ärenden just nu i en diskussion, men tyvärr, sån är verkligheten.
Jan Wiklund: Ja, det var främst en politisk utläggning även om jag vävde in genusteori i svaret. Men påstå inte att vetenskap inte är politisk.
Problemet jag har är att de saker Hans påstår i sina inlägg är nog så normativa, och han belägger inte alls alla påståenden om kvinnor, män och biologi med vetenskapliga referenser. Det är ganska mycket tyckande från Hans sida om både det ena och det andra. Bara för att man påstår att någonting är biologiskt så betyder det inte att det argumentet är mer vetenskapligt än något annat. Och min poäng är ju just att mycket av det han menar är vetenskap just är politik. Det finns ingen ren vetenskap, framförallt inte på detta område.
Däremot får jag en lång lista på tjocka böcker där allt detta ska gå att finna (?). Dessa hinner jag inte läsa med så här kort varsel, men jag har redan beställt några av böckerna för att läsa.
Nu måste jag väl återigen skriva att jag inte motsätter mig naturvetenskap i sig och att jag visst tror att det kan finnas delar av detta som kan vara biologiskt, jag har faktiskt en ödmjuk men kritisk inställning till vetenskap och biologi.
Jag vill gärna här och nu ha en direkt länk till ex en artikel som bevisar dessa stora skillnader mellan män och kvinnor existerar så att jag slipper läsa flera hundra sidor.
Anders S skriver: ”Motståndaren i frågan är kapitalismen, nyliberalismen, patriarkatet etc. Det är väl knappast något som vi kan vara mot. Hur vi kommer till dessa slutsatser och mål är för mig ganska irrelevant om vi kämpar tillsammans för slutmålen.”
Nej det är inte irrelevant. Om du läser mitt långa inlägg tidigare idag så visar jag ju hur vår analys påverkar våra metoder för att nå målen. Ska vi lägga ner vår analys av kapitalismen också, eftersom huvudsaken är att avskaffa den? Det blir ju helt fel att säga så.
Hans Norebrink: Ditt senaste långa svar består mycket av upprepningar av det du tidigare skrivit (du har tex redan förklarat skillnaden på är och bör och det är ingenting jag motsatt mig). Däremot undgår du att svara på min vassaste kritik, så jag upprepar frågan. Om du bara inte hann svara på detta pga ditt ärende så ber jag om ursäkt.
Konkret fråga: På vilket sätt har den här biologiska kunskapen du kommer med politisk betydelse i kampen för jämställdhet, och på vilket sätt menar du att vi ska ta hänsyn till dessa ”fakta”? (Här svarar du kvotering, men det håller inte, för det går utmärkt att vara för kvotering utan att ha dina åsikter kring biologi).
Jag väljer att publicera utdrag ur Erik Svensson (professor i zoologi) och Pia Gustafssons artikel i Röda rummet som recenserar Hans Norebrink bok ”Människan- snällare än du tror”
”Men av detta konstaterande och denna berättigade kritik mot vissa feminister och socialkonstruktivister följer dock inte att alla idéer om ‚Äùnaturliga könsroller‚Äù som framlagts av evolutionspsykologer ska sväljas okritiskt. Neurofysiologerna och professorerna Annica Dahlström i Göteborg och Germund Hesslow i Lund har till exempel förfäktat flera familjepolitiskt reaktionära idéer klädda i vetenskaplig evolutionsbiologisk dräkt. Skrapar man på ytan på deras slappa evolutionspsykologiska argument finner man dock ytterst lite substans.
Evolutionspsykologin som forskningsriktning är endast en av många evolutionsbiologiska riktningar, och långt ifrån den mest respekterade. Evolutionspsykologer utgår ofta från att dagens mänskliga beteenderepertoar avspeglar historiska selektionstryck i sedan länge försvunna miljöer under människans stenåldershistoria. Deras historiska förklaringsmodeller är långt ifrån okontroversiella och har kritiserats för att vara svåra att verifiera och ibland till och med omöjliga att falsifiera. Evolutionsbiologer från andra discipliner, främst populationsgenetik, har riktat skarp kritik mot evolutionspsykologernas arbetssätt och spekulativa tradition där så kallade ‚ÄùJust so stories‚Äù dominerar. Med ‚Äùjust so stories‚Äù avses mytologiska förklaringar som inte går att verifiera eller undersöka experimentellt, som exempelvis Rudyard Kiplings berömda djurhistorier om hur leoparden fick sina fläckar eller elefanten sin långa snabel.
Vad som ofta saknas i evolutionspsykologin är rigorösa vetenskapliga experiment. Här tycker vi att Daun och Norebrink har varit lite väl okritiska i sin entusiasm för evolutionsbiologiska förklaringar till människans beteenden. Författarna borde åtminstone ha redovisat delar av den omfattande kritik som har riktats mot det evolutionspsykologiska arbetssättet, såväl i Sverige som internationellt. Denna kritik kommer inte bara från samhällsvetare, humanister och psykologer utan även från många evolutionsbiologer.
Den viktigaste kritiken mot evolutionspsykologin är densamma som har riktats mot psykoanalysen: förklaringar till beteenden idag förläggs längre bak i tiden och dessa hypoteser blir därmed ofta svåra att verifiera. I evolutionspsykologins fall förläggs förklaringar till dessa mänskliga beteenden till ett tidigare evolutionärt skede (Pleistocen ‚Äì ‚Äùstenåldern‚Äù) och i psykoanalysens fall till en sedan länge svunnen barndom. Sådana förklaringar behöver inte vara fel av princip. Men i praktiken blir de ofta en slags efterhandskonstruktioner, som är svåra att belägga eller kontrollera. De hypoteser som ställs upp blir i princip omöjliga att falsifiera eftersom vi inte kan resa bak i tiden och kontrollera sakernas tillstånd direkt.
En bättre vetenskaplig utgångspunkt, och säkerligen mer empiriskt fruktbar, är att utgå från att dagens beteenden fyller en viktig funktion och att dessa funktioner kan undersökas genom noggrant uppställda experiment här och nu, istället för att förfalla till mer eller mindre fantasirika och kreativa historier om ‚Äùstenåldersmänniskan‚Äù. Den bistra sanningen är att vi aldrig kommer att få tillräckligt med information om våra förfäders sociala system eftersom beteenden, till skillnad från skelett och krukor, inte lämnar några materiella spår efter sig, med enstaka undantag som grottmålningar.”
Anders_s: Att prata om ”Pk:ism” i denna frågan ger väl ingenting? Det är ju så SD:arna brukar ”argumentera”. Att genusteori skulle vara ”irrelevant i sammanhanget” visar bara hur lite Wiklund förstått av frågan.
Till loaderrorready: Kultur och biologi kompletterar varandra, liksom arv och miljö, medfött och inlärt, essentiellt och socialkonstruerat. Därför kompletterar biologi & naturvetenskap och sociologi & genus & samhällsvetenskap varandra.
De är lika mycket värda och nödvändiga. Naturvetenskapen tar upp den allmänmänskliga grunden i människan som individuell och social varelse. Samhällsvetenskapen komplementerar med det kulturbundna, det socialt konstruerade, det annorlunda människoskapade, det som varierar från samhälle till samhälle.
Naturvetenskap tar upp de givna könsbeteendeskillnaderna. Genusvetenskap tar upp de kulturellt socialkonstruerade variationerna i könsrollsmönster över tid och rum. Lika nödvändiga båda två. Alltså nödvändigt med tvärvetenskaplig integration av natur- och samhällsvetenskap (inklusive genuskunskap).
Borgerlighetens pk-ism? I deras politiskt korrekta analys är människan en ond, självisk, konkurrerande individualist, och på denna ”självklara” grund bygger man den nyliberala kapitalismen, och nationalekonomin som ”vetenskap” (”The economic man”).
Men via evolutionspsykologin pågår nu en ”snällhetsrevolution” i vårt tänkande. Evolutionsforskarna visar på att människan av naturen (inte som kulturell fernissa som borgarna tror) också är god, osjälvisk/altruistisk, kollektivistisk, samarbetade, generös, empatisk, rättvisesökande, och jämlikhetsinriktad (se Anders recension av superuppmärksammade boken ”Jämlikhetsanden”).
De evolutionära forskarna ifrågasätter alltså själva den ideologiska grunden till det kapitalistiska klassamhället. De ansluter sig alltså inte alls till borgerlig politisk korrekthet. Evolutionsforskarna smular sönder borgerlig politisk korrekthet!!!
Till Josefin: Evolutionspsykologi är ingen könsfråga, det finns många kvinnliga forskare på området. Att reducera det till kön är att förfalla till slag under bältet i dubbel bemärkelse…
Nej, det är inte speciellt synd om männen. Och inte synd om de unga kvinnorna som får sådan uppmärksamhet eftersom kvinnlig skönhet, ungdom och fertilitet sätts så mycket i centrum av biologiska och kulturella skäl.
Däremot är det synd om de äldre kvinnorna, speciellt efter klimakteriet, när de upplever att ingen längre tittar på dem (som man ofta hör eller läser dem klaga på). En man är fertil hela livet och kan efter 50-årsåldern konkurrera på könsmarknaden med sina resurser. Så det är mest synd om äldre kvinnor som inte får knulla så mycket de vill.
Du säger att jag vacklar mellan att biologi är viktigt, och att med kulturen kan vi fixa allt. Jag vacklar inte. Jag ser dem som lika viktiga. Både biologi och kultur påverkar vårt mänskliga och vårt könsliga beteende.
Och åter. Att säga detta är inte att låsa in oss i könsroller, det är att konstatera verkligheten. Visst, en del människor kommer förstås att missbruka viss kunskap för egna ideologiska syften. Säga att det inte är någon idé med jämställdhet eftersom könen av naturen är olika. Men då ignorerar de ju den lika starka kulturella kraften. Och andra som du gör tvärtom och ignorerar den starka biologiska kraften.
Sammanfattning: Biologi och kultur är lika viktiga. Vi kan mer än andra djur själva forma oss själva och våra samhällen. Men inte helt, vi är ”fångar” i vår biologi också (och ”fångar” i vår kultur). Vissa saker är svårare att göra kulturellt än andra, eftersom de går emot vår biologi. Det måste rimligtvis vara bra att veta detta när man försöker att driva samhällsutvecklingen i önskad riktning.
Det kan ju också vara så att en del saker är nästan omöjliga att genomföra eftersom de går emot vår natur. Så var läget med maoismen. Den trodde på att skapa en helt ny osjälvisk människa som hela tiden tänkte på andra före sig själv. En kollektiv myra som bara ville ”Tjäna folket”. Som älskade sina medmänniskor i Moder Teresas anda och bortsåg från sina egna intressen, behov och önskningar.
Jag tror alltså att biologin/evolutionen/generna ibland sätter stopp för för alltför långtgående orealistiska samhällsförändringar. Tyvärr.
Trodde jag inte det vore jag maoist än. Det är i högsta grad angeläget att känna till hur starka våra biologiska drifter är på vissa områden. Då vet vi att kulturella förändringar ibland kan möta ett oerhört motstånd, och ibland vara omöjliga att genomföra.
Jag som socialist vill ha ett jämlikt samhälle. Där vi jämlikt delar på makt och resurser (inte på sex). Äger företagen gemensamt i ekonomiskt demokratiska former. Där vi samarbetar och är solidariska och empatiska. Där nationer underordnas ett världssamhälle med global rättvisa och ekologiska hänsyn.
Men jag tror vi även måste ta hänsyn till människors individuella själviskhet, att också den kraften måste få sig ett utlopp. Att vi kanske måste acceptera vissa skillnader i makt och resurser. Acceptera att människor både arbetar för sig själva och de sina och för samhället i stort. Är mer lojala med sin nation än med hela världen.
Tyvärr kan vi nog inte ändra människan hur mycket som helst. Det försökte man under realsocialismen med förfärade resultat. Därför är det viktigt att känna till om biologi. Veta vad som är svårt att genomföra kulturellt-politiskt och vad som kanske till och med är omöjligt (som att skapa en hypersocial superalruistisk Gandhiansk myrmänniska).
Jag velar alltså inte. Jag ser kultur och biologi som lika viktiga. Och med kunskap om biologi kan vi än mer lirka oss fram så att den kulturella socialkonstruerade sidan av samhället blir starkare och viktigare än den biologiska sidan. Men helt kan vi inte bortse från biologi. Tyvärr.
Ett socialistiskt samhälle ser jag dock som ett svårare projekt än ett feministiskt samhälle (som ingår i de socialistiska idealen i och för sig). Vi kan ju redan nu i det kapitalistiska samhället dela makten lika mellan män och kvinnor i beslutande församlingar. Socialism däremot kräver en total nyordning av samhället, och en utmaning av våra själviska, hierarkiska, konkurrerande tendenser.
Jag arbetade som ung på kibbutz i Israel som var kommunistiska samhällsexperiment, där även patriarkatet skulle utrotas genom kollektiv barnuppfostran på barnhus och kollektivisering av allt hushållsarbete. Vi åt i gemensam matsal, barnen sov i sina egna åldershus med speciella barnskötare, och umgicks med föräldrarna bara efter jobbets slut.
Men man tvingade överge detta. Mödrarna ville ha barnen hos sig på nätterna. Visst, delvis socialkonstruerade könsrollsbehov. Men kanske drev man jämställdheten längre än vad som var biologiskt möjligt. Jag kan tänka mig att barnen är hemma första året med mamman och andra året med pappan. Skulle det vara så fel att i viss mån ta hänsyn till de biologiska könskillnaderna vad gäller barnomhändertagandedrift?
Vi kan ju skita i det också och totalkräva millimeterlikhet mellan könen. Men kanske till priset av att människor inte trivs, inte blir lyckliga. Om jämställdhet är hela samhällsmålet, så bygg samhället så. Men om även lycka är ett samhällsmål kanske det kan vara lämpligt att kompromissa. Det är ett politiskt och ideologiskt val vi kanske måste göra.
Samma som jag nu inser att maoismen var att driva kulturen-politiken för långt emot människans natur. Det är nog inte lämpligt att totalt ignorera att människan också är individualist och självisk. Tycker jag detta för att jag blivit borgare? Nej, för att jag blivit mer realistisk.
I mina drömmar vill jag ännu ha ett totalt jämlik samhälle, men jag anser att man får kompromissa för att i viss mån ta hänsyn till människans dubbla natur: självisk-osjälvisk, konkurrerande-samarbetande, individualist-kollektivist. Annars kan samhället bli ineffektivt och olyckligt (och effektivitet och lycka bör också vara samhällsmål).
Kön är biologi, genus är kultur. Det senare kan man ändra politiskt-kulturellt, det förra får man trixa med och kanske inse att det inte helt går att bortse ifrån. Men det viktiga är att män och kvinnor är lika mycket värda, och bör ha lika mycket makt och resurser.
Visst ta bort de socialt konstruerade genuskönsrollerna och låt individualismen blomma. Män och kvinnor bör självklart dela på makten oavsett om de lever upp till kulturella könsnormer eller inte. Men bara genom en viljeakt (eller genom att ignorera forskningen) kan man inte helt ändra på de biologiska könsrollerna. Lika lite som maoismen kunde utrota mänsklig själviskhet, tyvärr.
Om vi tror att män är män och kvinnor kvinnor så hindrar det jämställdheten, säger du. Men om det nu delvis är så? Då kan vi ju inte tänka bort denna verkligheten genom att ignorera otrevliga forskningsresultat. Vi kan ändra de kulturella könsrollerna, och vi kan trixa med de biologiska könsrollerna, men att helt utrota dem som kraft går tyvärr inte.
Som jag sagt åtskilliga gånger. Biologi kan inte ursäkta kränkningar av andra människor. Man har ansvar för sina handlingar även om man är kåt, full och förbannad. Även om man är en ung man med pumpande adrenalin och testosteron och dålig impulskontroll så ger det ingen som helst rätt att slå och våldta. Sådana män är vidriga kräk, som bara har sig själv att skylla på. Punkt.
Det är helt riktigt att någon konsensus ännu inte finns kring orsakerna till bisexualitet och homosexualitet i djurvärlden inklusive människan. En teori är att homosexuella hjälper till att sprida sina gener via sina släktingar (som delar samma gener, släktskapsaltruism). Delförklaringar är hormonella, kromosonella och fysiologiska störningar i utvecklingsprocessen hos barnet före födseln.
Det finns olika evolutionära teorier. Men alla anser att livet handlar om att överleva (mat och skydd) och att fortplanta sig (sex och barnuppfostran). Men allt är inte perfekt och ändamålsenligt i evolutionen, det räcker om det fungerar någorlunda. Vår blindtarm, vår dåliga rygg, vår onödigt långa urinledare och synnervens dåliga konstruktion i ögat är exempel på ”brister” i evolutionen vad gäller människan (vilket talar mot religiös kreationism för då skulle allt vara perfekt).
I början delade djur och växter på sig som fortplantning. Sex kom till för att kunna blanda gener bättre och därmed kunna klara sig i den ständigt pågående kampen mot bakterier, virus och allehanda mikroorganismer. Mer blandning av gener skapade fler olika genkombinationer, variationer som evolutionen kunde verka på, alltså påskyndades förbättringen av livsformerna med sex.
Sedan har vi fått förälskelse (vissa hormoner) för att binda oss samman, och kärlek (vissa hormoner) för att hålla oss samman. Detta ovanpå sexet (vissa hormoner).
På vår nivå som individer är detta sanna känslor. Men på genetisk nivå är de drivkrafter för fortplantning och genspridning. Det är det både sex och kärlek ytterst handlar om. Det är därför vi fick dessa starka drifter. Det gör dem inte mindre vackra.
Ytterst sett handlar också socialitet, snällhet, samarbete, generositet, empati, hjälpsamhet om att överleva och fortleva genetiskt.
Men vi är inte våra gener, vi är våra hjärnor och psyken. Och på denna nivå lever vi våra liv. Och på den nivån är kärlek och osjälviskhet sanna känslor.
Josefin: Bra kritik av evolutionsbiologerna, antar jag utan att kunna såvärst mycket om frågan. Men jag skulle gärna se ditt alternativ. Du behöver inte argumentera själv, en länk duger.
För övrigt: visst har vetenskapliga slutsatser politiska implikationer – se bara så förbannade högerideologerna blir över Jämlikhetsanden. Men politiska ståndpunkter är inte vetenskap.
Jag är fullt medveten om att man inte kan ställa lika rigorösa krav på samhällsvetenskap som man kan på naturvetenskap (det är inte möjligt att köra parallella experiment) men jag vill ändå se en argumentation som försöker förklara iakttagbara företeelser och lägger fram nån sorts belägg. Sen blir man naturligtvis aldrig hundraprocentigt säker.
Hans: ”Kultur och biologi kompletterar varandra, liksom arv och miljö, medfött och inlärt, essentiellt och socialkonstruerat. Därför kompletterar biologi & naturvetenskap och sociologi & genus & samhällsvetenskap varandra.”
Ja, det är ju inget konstigt med det, och det är inget varken jag eller Josefin (utgår jag ifrån) tycker är konstigt.
Jan Wiklund: Läs maskulinitetsforskaren R.W Connell som intervjuat män och diskuterar hur maskulinitet har förändrats över tid och även hur olika maskuliniteter kan finnas samtidigt. En sammanfattning här: http://www.lafa.nu/templates/article.asp?tkID=8&katID=30&sidID=172&menu_ordning=6&page_ordning=12
Poängen med mycket av den här sortens forskning är att visa hur föränderligt kön är, pga historia, klass, etnicitet mm. Jag vill inte påstå att jag kan droppa forskning som direkt motsäger sig biologiska skillnader (det är få som direkt gör det, jag motsätter mig inte heller det), däremot så visar den på den sociala konstruktionens makt och olikhet.
Läs Yvonne Hirdman, Beverly Skeggs mfl
Är det denna sorts litteratur du är ute efter, eller har jag missförstått vad det är du vill att jag ska ge dig?
”Ett socialistiskt samhälle ser jag dock som ett svårare projekt än ett feministiskt samhälle (som ingår i de socialistiska idealen i och för sig). Vi kan ju redan nu i det kapitalistiska samhället dela makten lika mellan män och kvinnor i beslutande församlingar. Socialism däremot kräver en total nyordning av samhället, och en utmaning av våra själviska, hierarkiska, konkurrerande tendenser.”
Förstår du överhuvudtaget var marxistiska feminister de senaste årtiondena har sagt? Feminism handlar verkligen bara inte om att vara 50-50 i beslutsfattande församlingar. Tvärtom interagerar patriarkatet med kapitalismen och kvinnoförtrycket under kapitalismen har därför antagit en specifik form (även om den är föränderlig). Feminism eller snarare jämställdhet kräver en total nydaning av samhället genom att vi slår sönder de strukturer under vilka patriarkatet reproduceras. Det är ingen lätt uppgift och löses verkligen inte bara genom kvotering. Men nu hamnar jag lite off topic.
”Vi kan ju skita i det också och totalkräva millimeterlikhet mellan könen. Men kanske till priset av att människor inte trivs, inte blir lyckliga.”
Du missförstår feminismen. Jämställdhet handlar inte om kvotering eller millimeterrättvisa. Jämställdhet handlar om att öka alla människors handlingsfrihet och slå sönder ramarna för hur vi förväntas leva våra könsliga liv. I dina exempel så tar du upp hur människor skapat ofrihet genom att försöka passa in människan i ett snävt ideal.
Jag står för motsatsen. Det är ju du som genom att säga att vi ska ta hänsyn till vår biologi (på vilket sätt har du ännu inte svarat konkret) på något sätt ändå menar att vi ska ha begränsningar, eftersom vår biologi sätter dessa. Jag menar att biologin kanske sätter begränsningar, men människor ska få leva som dom vill, därför är biologin rätt oväsentlig i detta avseende.
”Och inte synd om de unga kvinnorna som får sådan uppmärksamhet eftersom kvinnlig skönhet, ungdom och fertilitet sätts så mycket i centrum av biologiska och kulturella skäl.”
Men herregud! Den socialt konstruerade roll som förväntas av en ung kvinna är ett helvete. Jag har väl en sådär 5 kompisar med ätstörningar. Ideal, bantningsreklam mm ger oss så trånga ramar att de inte ens går att passerar genom dem. Att vi skulle gilla den ”uppmärksamheten”, eh? Det är ju ett helvete. Här kan vi förresten börja snacka om sociala konstruktioner utav bara den…
”Och andra som du gör tvärtom och ignorerar den starka biologiska kraften.”
Nej, jag ignorerar inte biologin (hur många gånger ska jag behöva skriva det?). Jag bara ifrågasätter om vissa saker du anser vara biologi verkligen är det, samt huruvida biologin är relevant när vi ska nå ett jämställt samhälle. Jag har argumenterat varför jag anser att mycket av det du kallar biologi går att härleda socialt, och varför biologin i ett politiskt förändringsarbete är av underordnad betydelse.
”Jag kan tänka mig att barnen är hemma första året med mamman och andra året med pappan. Skulle det vara så fel att i viss mån ta hänsyn till de biologiska könskillnaderna vad gäller barnomhändertagandedrift?”
Jaha. Och? Dom som vill ha det så kan ju göra så idag. Är du emot motsatsen, att mannen skulle vara hemma första året och kvinnan det andra? Om inte, vad är problemet? På vilket sätt menar du att vi INTE tar hänsyn till biologin. Idag är ju många mammor hemma första året, vad är problemet då?
Jag anser ju att problemet är att vi är altlför fast i vad vi kallar för biologi, att mammor anses och förväntas vara de som bäst tar hand om barnen. DET är ju ett reellt problem med samhällskonsekvenser om något
Vad är det egentligen du vill?.
Erik Svensson har kritik, ärlig kritik är välkommen. Men samtidigt är han i stort överens med vår bok ”Snällare än du tror”, skriver han i recensionen. Samma evolutionära tänkande som i boken använder jag i denna bloggdiskussion. Så här skriver Erik Svensson till mig sedan jag bett om boktips för att rätta till de brister han fann i boken:
Erik Svenssonden 7 april 2010 kl. 04:07
Svara: Djuren och människan
Hej Lena/Hans,
Tack foer ditt mail, jag svarar kort eftersom jag aer i Sydafrika. Baade jag och min fru Pia Gustafsson uppskattade mycket eran bok, och framfoerallt din aerlighet och att du vaagade vara saa personligt sjaelvkritisk om vaensterns tillkortakommanden, inte minst vad gaeller att acceptera att maenniskan aer en biologisk varelse. Det uppskattar jag, och flera saadana boecker skulle behoeva komma, inte minst paa svenska.
Vi aer nog oeverens i 99 % av detta, vaar enda kritik var evolutionspsykologin, och det aer randanmaerkningar. Jag aeterkommer naer jag aer tillbaka i Sverige om jag har naagra litteraturtips. Och recensionen av Fagerstroems bok paa Anders blogg var ocksaa vaeldigt trevlig, jag kaenner Tobbe sedan maanga aar.
Baesta/Erik
Citerat:
by loaderrorready
19 Apr 2010 at 11:13
Jan: Så genus och samhällsteorier är mindre vetenskap än biologi? Tror du får argumentera mer än komma till försvar för borgerlighetens PK:ism.
by loaderrorready
19 Apr 2010 at 16:12
Anders_s: Att prata om ‚ÄùPk:ism‚Äù i denna frågan ger väl ingenting? Det är ju så SD:arna brukar ‚Äùargumentera‚Äù. Att genusteori skulle vara ‚Äùirrelevant i sammanhanget‚Äù visar bara hur lite Wiklund förstått av frågan.
by loaderrorready
19 Apr 2010 at 18:34
Hans: ‚ÄùKultur och biologi kompletterar varandra, liksom arv och miljö, medfött och inlärt, essentiellt och socialkonstruerat. Därför kompletterar biologi & naturvetenskap och sociologi & genus & samhällsvetenskap varandra.‚Äù
Ja, det är ju inget konstigt med det, och det är inget varken jag eller Josefin (utgår jag ifrån) tycker är konstigt.
# Men hallå, du pratar ju själv först om PK, sedan kritiserar du Anders för att göra samma?
Du frågar om genus och samhällsvetenskap är mindre vetenskap än biologi. Sedan när jag svarar på frågan kommenterar du ”Ja, det där ju inget konstigt med det”?
Jag tänkte på feminism i allmänhet, inte marxistisk feminism (en term du nämner först nu). Det första klassamhället kan kanske sägas vara männens makt över kvinnor och barn? Sedan alfahanneliters förtryck, följt av jämlikhetsrevolutionen under stenåldern. Senare med storskaliga civilisationer kom klassamhället i sin traditionella form. Med 1789 inleddes en ny period med kamp för jämlikhet och demokrati. Med dagens högervåg verkar den tyvärr ha ebbat ut.
Jag har ju konkret svarat. Kanske kvinnan bör ta hand om barnet det första året. Kanske vi inte kan nå total jämlikhet utan får acceptera vissa löneskillnader. Kanske vi inte kan bli sådana nya goda människor genom omskolning som vänstern trodde, vi får acceptera utrymme för egoism.
Alltså vissa kompromisser med den biologiska verkligheten kan bli nödvändiga eftersom priset för att få ett totalt jämlikt och jämställt samhälle kanske blir för högt. Vi kanske får andra problem, får offra andra värden. Jag skrev ju en massa om detta. Kibbutzer och maoism.
Hela tiden vägrar du att skilja på ideologi och vetenskap, och ser hela tiden mörka konspirationer bakom vetenskapliga resonemang. Du gör ditt bästa för att misstolka och förvrida det jag säger så det ska passa din vrångbild. Lägger saker i min mun. Tråkig debattstil. Du säger, vad vill du med ditt resonemang. Jag vill lyfta fram vetenskapen om människan.
Sedan se på den mänskliga naturen som skildras för att se vad som kommer att bli lätt politiskt och vad som kommer att bli svårare när det gäller att skapa ett socialistiskt samhälle. Och vad som kanske inte är möjligt, eller kanske bara möjligt till ett så högt pris att det inte är värt det.
Mitt i allt som var fel fanns det till exempel i maoismen en ärlig vilja till jämlikhet och till folklig kamp mot den nya röda eliten. Man misslyckades. Och till priset av tio års kulturrevolution som förödde landet och skapade lidande även för arbetarna och bönderna. Det var ett pris för högt att betala.
Jag trodde du förstod på mitt resonemang att det kanske är bäst för spädbarnet att tillbringa första året med mamman. Kvinnan har många årmiljoner med barnomhändertagande bakom sig, mannen några hundra tusen år. Det kanske helt enkelt är bäst för barnet att mamman med sin amning och sina djupare evolutionära föräldragener tar hand om barnet det första året.
Men för att ändå nå jämställdhet föreslår jag att mannen tar hand om barnet det andra året. Så kan vi gå en kanske nödvändig biologisk ordning till mötes, och ändå uppnå kulturell jämlikhet. Om det nu kanske är så att kvinnan av naturen helt enkelt är bättre med spädbarn än mannen, vårdar dem bättre, så vore det ju en kompromisslösning som gör det jag pratar om, trixar sig förbi det biologiska och ändå uppnår jämställdhet, genom att ställa krav på mannen att också han ta ett år.
Visst man kan säga att människor ska få göra som de vill så därför är biologi irrelevant. Men jag tror inte det vore klokt. Det var det totala ignorerandet av den mänskliga naturens mörkare sidor som gjorde maoismen till en sådan total katastrof. I den tankefällan tänker jag aldrig någonsin falla igen.
Alltså att tro att vi helt kan bortse från vår biologiska natur och försöka bygga samhället rakt ut på våra ideologiska önskedrömmar. Att det helt går att bortse från den mänskliga naturen och bara genom en viljeakt skapa det samhälle vi vill ha. Att alltså tro på tabula rasa, den tomma hjärnan i vilken vi kan inplantera vilken politik och kultur vi vill. Skapa en helt ny människa. Den drömmen kollapsade med realsocialismen och särskilt med maoismen.
Jag tror att biologi och kultur har ungefär lika stort inflytande över människan (olika proportioner på olika områden). Men det betyder att hälften, det biologiska, inte kan utplånas. Att inte ta hänsyn till det i samhällsbygget är att bädda för nya politiska katastrofer som den i Maos Kina.
Instämmer, unga kvinnor har det inte så lätt. Obetänkt sagt av mig. För mycket uppmärksamhet vid 20, för lite vid 50.
Jag är inte så mycket i bloggvärlden, så sådana länkar har jag inte. Men förutom de böcker jag räknade upp, även ”Djuren och människan” och ”Den skapande evolutionen” (som jag nämnt). Se även mina recensioner av dessa och av ”Könet sitter i hjärnan”, som jag nyss skickat in. Några andra böcker:
Välkommen till din hjärna. The Adapted Mind. Varför jag känner som du känner. Gryning över Kalahari. Evolutionsbiologi. Genen som inte kunde säga nej. Hierarchy in the Forest. Den mänskliga apans uppgång och fall. Evolutionary Psychology (Badcock). Den själviska genen. Darwin¬¥s Dangerous Ideas. Om människan. Nästan allt om människan. Why men rule. Moral Minds. Sex and Cognition. Behaviorial Ecology. The Mating Mind. Ett oskrivet blad. The Origins of Virtue. Human Nature after Darwin. Nature via Nurture. The Evolution of Human Sociality. The Science of Good and Evil. A Darwinian Left. Vårt djuriska arv. The Origins of Life. Darwins idé. Chimpanzee Politics. Good Natured. Vår inre apa. Sociobiology (Wilson). Consilience. Onto Others. Demonic Males. The Moral Animal. The Tangled Wing. Evolutionary Psychlogy av Buss med mycket könsroller.
Mer böcker finner du i litteraturförteckningen på min och Åke Dauns bok ”Snällrae än du tror ‚Äì Människan social av naturen” (Nya Doxa) – i vilken klass är mitt fokus före kön. Mvh Hans Norebrink.
Josefin och ni andra, tror ni att ni kan sluta dela upp era svar på flera kommentarer? När man går in på sidan här vill man kolla på ”Senaste Kommentarer” för att se vilka inlägg som kommenterats. När ni inom några minuter skriver flera svar på samma inlägg, svar som kunnat rymmas inom samma kommentar, dränks kommentarer för andra inlägg skrivna av andra personer.
Förövrigt:
”Liberaler/konservativa tror traditionellt att människan är ond, självisk, konkurrerande och individualistisk av naturen.”
Inte alls. Läser man de ursprungliga liberalerna så talade de inte bara om marknadens osynliga hand, de talar också om den osynliga hand som får människor att hjälpa varandra. Det finns mycket beskrivningar av solidaritet och välgörenhet. Snarare är det där en beskrivning som mer gäller dagens ”liberaler” – eller liberatister som jag tror jag ska börja kalla dem.
’”Jag har ju konkret svarat. Kanske kvinnan bör ta hand om barnet det första året. Kanske vi inte kan nå total jämlikhet utan får acceptera vissa löneskillnader.”
Jag är gravid i skrivande stund Hans. Min och min sambos plan är att jag ska börja plugga när barnet är tre månader och han ska vara hemma. Du tycker alltså att det är fel? Du tycker alltså att vi nog får acceptera att kvinnors arbete värderas mindre, eller vad är det du menar?
Du är direkt anti-feministisk. Du förstår inte att vi idag tar för stor hänsyn till ”biologin” om det är som du säger. Förresten kan du inte vara revolutionär om du snackar om löneskillnader. Jag tycker du är en fara för den feministiska kampen. Jag har förklarat varför redan. Nu kommer jag inte att debattera mer med dig här.
Hampus: Fältet man skriver kommentarer i är så litet. Det är svårt att skriva långa inlägg i det och hålla reda på vad man skrivit, därav mina många och korta inlägg. Jag ska försöka tänka på att göra dom längre en annan gång.
Till Hampus: Liberalerna beskriver hur marknaden fungerar så att man ”hjälper” varandra genom att var och en agerar utifrån egenintresse (Adam Smith). Att man säger nyliberal idag är för det är en återgång till gamla tiders anti-statliga liberaler (nattväktarstaten)
Kapitalismen, (ny)liberalismen och den borgerliga nationalekonomin bygger på det obevisade påståendet att människan är självisk av naturen. Det ska förstås granskas vetenskapligt som allt annat.
Fast då säger borgarna förstås: ”Vad är du ute efter, vad vill du, det är dina personliga vänsteråsikter, det är en rödgrön konspiration för att undergräva marknadssystemet, forskare är inte neutrala, vetenskapen är inte neutral, de finns dolda agendor, det är inte bevisat, det finns så många åsikter i vetenskapen, vad har de för bevis, vetenskapsmännen är inte fria från politiska åsikter som styr dem, här ett vänsterengagemang som under pseudovetenskaplig täckmantel ska undergräva den fria marknaden som historiskt har visat sig vara det enda politiskt-ekonomiska system som är demokratiskt.”
Till Josefin: Var skulle jag ha påstått att kvinnans arbete ska värderas mindre? Självklart inte! Jag pratade om allmänna löneskillnader i socialismen.
Total löneutjämning har inte tillämpats i någon stat någon stans. Jag kan tänka mig att de som anstränger sig lite mer också får lite mer, alltså inte total jämlikhet. Då kan man mobilisera även den själviska kraften hos människan. Och lika lön förutsätter väl lika arbetsinsats?
Se på den enorma ekonomiska tillväxt som sker i Kina sedan man mobiliserat den själviska kraften. Jag menar att man i första hand ska mobilisera solidariteten, men även ge utrymme för viljan att arbeta för sin egen familj. Då kan ekonomin fungera effektivare – till allas fromma. En socialism som inte förnekar, men delvis kompromissar med, människans natur. Vårt mål bör inte vara det jämlika fattighuset.
Jag vet inte om mödrar är bättre än fäder vad gäller spädbarn, men åsikten har framförts av forskare. Om det är så kanske man för barnets bästa bör kompromissa mellan total jämställdhet i betydelsen likhet, och barnets bästa. Mer satsa på en komplementär jämställdhet, genom att mamman tar första året, pappan andra. Det är ett exempel på hur man skulle kunna trixa med biologin, utan att förlora något av vårt politiska mål jämställdhet.
Jag vill att kvinnor ska ha halva makten i alla beslutande församlingar, politiska och ekonomiska. Jag anser att kvinnan, om man har demokratiska, socialistiska och egalitära ideal, är det bättre könet biologiskt. Jag anser därför att kvinnomakt är en fantastisk tillgång i kampen för att bygga socialism.
Och det gör mig till ”anti-feminist” och ”en fara för den feministiska kampen”? Som sagt, man baxnar!!!
Borgarna, och senare nazisterna, missbrukade darwinismen genom pseudovetenskapen socialdarwinism, som redan Darwin tog avstånd från. De fortsätter än idag att stödja sig på en vulgäruppfattning av darwinismen och människans natur, att hon är självisk, konkurrerande och individualistisk av naturen.
Det är en åsikt som även har stor utbredning i folkdjupet. ”Ja, ja det låter bra det där med socialism, men det fungerar inte i praktiken för det är emot människans natur”. ”i grunden är vi alla själviska”. Hur mycket har man inte som socialist fått höra dessa eviga ständigt återupprepade argument under snart ett halvt sekel.
Efter realsocialismens fall har skadeglada borgare harpat vidare på temat: ”Se hur det går när man försöker införa ett system som går emot människans natur”. ”Kapitalismen bygger på en realistisk uppfattning om människans natur, och därför fungerar den.”
Har de rätt har många på vänsterkanten funderat i mörka stunder, så även jag.
Men då i mörkret sprider sig det hoppingivande ljuset från vetenskapen som istället för att spekulera har börjat forska i just ämnet människans natur.
Och de kommer fram till att borgarna har rätt i att människan är självisk, individualistisk och konkurrerande. Men lika starkt, och lika mycket, och lika genetiskt, och lika biologiskt, och lika naturligt är människan osjälvisk, samarbetande, kollektivistisk, generös, hjälpsam, empatisk, omtänksam, rättvisesträvande och jämlikhetstroende (och nu visar andra forskare att människan med vetenskapliga metoder kan visas må bättre av jämlikhet).
Fantastiska nyheter! Underbara nyheter! Goda nyheter!
Detta kan vi trycka ner i halsen på borgarna. Visserligen får vi då samtidigt acceptera att människan har en mörkare sida, att någon ny människa inte kan skapas.
Men allt det goda hos människan som vi vill använda för att bygga socialismen, det existerar. Vi behöver inte uppfostra människor i dessa känslor, de har dem av födseln och oåterkalleligen. I generna. De är en del av människans oföränderliga natur!
Vilket lyft för vänstern! Vilken vitamininjektion! Vilken glädje i dessa mörka tider att vetenskapliga resultat talar till vår fördel, och mot de ideal av vulgär råkapitalism som fungerar idag! Gläds ni alla socialister, gläds!!!
Och. Så går socialister och spottar på dessa rön!?
Va!?
Hans, Adam Smith talade rakt mot egenintresset som styre:
”All for ourselves, and nothing for other people, seems, in every age of the world, to have been the vile maxim of the masters of mankind.”.
Adam Smith trodde på statlig kontroll för att förhindra att världen förstördes av egenintresset.
Hampus: Det är ju i överenstämmelse med det som hans säger. Eftersom människan är egoist behövs staten för att kontrollera denna egoism, enligt Smith, och det stämmer ju överens med Hans resonemang om att liberaler anser att människan är i grunden egoistisk.
Anders, du missar ordet ”masters”. Adam Smith säger inte att detta gäller befolkningen i stort. I princip är detta kritik som matchar vänsterns.
Hans: Jag är alltså socialist. Och det enda jag har diskuterat är ev. mentala skillnader mellan könen. Resten av forskningen du snackar om har jag inte sagt ett ljud om, av den enkla anledningen att jag också tycker det låter vettigt (eller snarare för att jag inte alls är insatt). Jag spottar inte på någon solidarisk biologisk människa. Läser du vad jag skriver?
Kolla själv på nätet om Adam Smith och den osynliga handen, detta hittade jag: Självintresse styr och ska styra ekonomin (sedan skrev han även om moral). Citat från nätet nedan:
Smith believed that when an individual pursues his self-interest, he indirectly promotes the good of society: ”by pursuing his own interest, [the individual] frequently promotes that of the society more effectually than when he intends to promote it.”[58] Self-interested competition in the free market, he argued, would tend to benefit society as a whole by keeping prices low, while still building in an incentive for a wide variety of goods and services.
An often-quoted passage from The Wealth of Nations is: ”It is not from the benevolence of the butcher, the brewer, or the baker that we expect our dinner, but from their regard to their own self-interest.
Josefin: Allt jag hänvisar till är samma ”biologistiska” forskning. Så du köper den i vissa frågor, men inte i andra?
Vänstern kan glädjas åt människans biologiskt goda sida. Men tvingas samtidigt acceptera att även de mörka sidor av människonaturen som högern framhåller också de är sanna.
Feminister och socialister borde glädja sig åt att det kön som har minst makt och resurser i världen har bättre mentala egenskaper. Vilket lyft då att utnyttja dessa för att bygga en bättre värld. Men samtidigt kan man tvingas erkänna att det faktiskt finns mentala beteendeskillnader mellan könen.
Det är inte ärligt att plocka bara de bitar man gillar, och rata resten av de evolutionära kunskaperna om människan och könen.
Hans, det finns full av passager som vill begränsa egenintressets roll.
Progressiv beskattning:
”The necessaries of life occasion the great expense of the poor. They find it difficult to get food, and the greater part of their little revenue is spent in getting it. The luxuries and vanities of life occasion the principal expense of the rich, and a magnificent house embellishes and sets off to the best advantage all the other luxuries and vanities which they possess. A tax upon house-rents, therefore, would in general fall heaviest upon the rich; and in this sort of inequality there would not, perhaps, be anything very unreasonable. It is not very unreasonable that the rich should contribute to the public expense, not only in proportion to their revenue, but something more than in that proportion.”
Han anser att egenintresset kan läras bort:
””The man whose whole life is spent in performing a few simple operations, of which the effects are perhaps always the same, or very nearly the same, has no occasion to exert his understanding or to exercise his invention in finding out expedients for removing difficulties which never occur. He naturally loses, therefore, the habit of such exertion, and generally becomes as stupid and ignorant as it is possible for a human creature to become. The torpor of his mind renders him not only incapable of relishing or bearing a part in any rational conversation, but of conceiving any generous, noble, or tender sentiment, and consequently of forming any just judgment concerning many even of the ordinary duties of private life… But in every improved and civilized society this is the state into which the labouring poor, that is, the great body of the people, must necessarily fall, unless government takes some pains to prevent it.”
Han menar att ett samhälle med många fattiga aldrig kan vara lyckligt:
”What improves the circumstances of the greater part can never be regarded as an inconvenience to the whole. No society can be flourishing and happy if the greater part of the members are poor and miserable.”
För progressiv beskattning:
”The subjects of every state ought to contribute towards the support of the government, as nearly as possible, in proportion to their respective abilities; that is, in proportion to the revenue which they respectively enjoy under the protection of the state. The expense of government to the individuals of a great nation is like the expense of management to the joint tenants of a great estate, who are all obliged to contribute in proportion to their respective interests in the estate. In the observation or neglect of this maxim consists what is called the equality or inequality of taxation.”
Tror det är medfött att bry sig om andra:
”How selfish soever man may be supposed, there are evidently some principles in his nature, which interest him in the fortune of others, and render their happiness necessary to him, though he derives nothing from it except the pleasure of seeing it.”
De senaste kommentarerna här bortser helt från den jag började diskussionen med – hänvisningen till Matt Ridley: The origin of virtue. Ridley är nyliberal, och argumenterar stenhårt för att människor är sociala och hjälpsamma. Det är denna hjälpsamhet, menar han på annan plats, inte i boken, som gör att det inte behövs någon stat. Folk tar hand om varandra ändå, och aktiebolagsformen är lika mycket exempel på hjälpsamhet som något annat.
Sen är det självklart att de som hetsar folk med ackord och konkurrens på arbetsplatsen kommer fram till nyliberala slutsatser från andra utgångspunkter. Men det hindrar inte att det går att argumentera som Ridley också.
Josefin: Vad är jag ute efter? Ja, det skulle väl vara något socialkonstruktivistiskt som visar hyggligt övertygande att biologin inte betyder något. Det liksom bästa i genren. Connell sa väl inget om detta, bara att det inom de biologiska ramarna finns avsevärt med utrymme och töjbarhet, men det säger ju Hans också.
I sak är jag förstås enig med Connell och vill driva det lite längre – den ”manlighetskult” han skriver om är antagligen från början aristokratisk, dvs en maffiakultur som tjänade till att fostra nya maffiamedlemmar till att leva på andras arbete genom att ta frukterna av det med våld. Och som sen har ätit sig ner i samhället genom seklerna. Fast det kan jag förstås inte bevisa på något vetenskapligt hållbart sätt.
Hampus: Jag har förstått av den där moralboken han skrev att Adam Smith var mer komplex än han utmålats. Men det är Adam Smiths syn i The Wealth of Nations på egoismen som drivkraft som ligger bakom liberalismen, kapitalismen och den borgerliga nationalekonomin.
Jan: Leva på andras arbete. Det gör ju redan djurens alfahannar, så djupt är det. Efter gemensam jakt äter alfahannen mest och först. Det hierarkiska klassamhället har rötter ändå tillbaka till reptilerna vad jag förstår för även de har tendenser till hierarki. Tyvärr.