När politiker begår brott så uppmärksammas det ofta rejält. Ibland uppmärksammas det också att politiker begått brott innan de vara aktiva eller förtroendevalda. Just nu är det en tjuvåkande folkpartist i Göteborg, Rocio Fernandez, som uppmärksammas och Carl Bildt förstås. Tidigare har det varit licensfuskande, betygsfuskande ministrar, svartbyggande och skattetfifflande ministrar i den borgerliga regeringen. Ett par av dessa fick avgå, det gällde den skattefifflande Borelius, den licensfuskande kulturministern Stegö Chiloé. Littorin fick sitta kvar trost betydsfiffel, handelsminister Björling får sitt kvar trots svartbyggefiffel och andra ministrar som fuskade med TV-licensen fick sitta kvar.
Så det är inte självklart att en minister inte kan vara fifflare och/eller brottsling. Uppenbart kan man vara det i viss fall. Dels beror det förstås på vilken typ av uppdrag man har, är man kulturminister är det svårt att försvara att man inte betalar TV-licens, men i ett annat fall kanske det inte gör så mycket. Är man justitieminister kanske det vore problematiskt om man var skyldig till nåt allvarligare brott, men Bodström hade ju faktisk rökt hasch som ung. Om man är handelsminister kanske man inte ska skattefiffla (även om det kan var lagligt, somd et ju tycks ha varit i Borelius fall).
Men faktum är att jag tror att det inte är sådana saker som avgör om man kan sitta kvar på en ministerpost eller på ett annat politiskt uppdrag om man begått brott. Jag tror att man kan sitta kvar om man har en stark förankring i den politiska eliten och/eller inom den svenska överklassen som sådan. En klassfråga alltså.
Jag anser inte att man ska tvingas avgå för brott eller övergrep man begick när man var ung, långt innan man blev politiker. Framförallt inte om de inte är relaterade till det uppdrag man som politiker har. Sådant vore orimligt. Tidgare kriminella måste också kunna bli politiker. Jag sner nog att man som aktiv politiker och minister måste sköta sig bättre än de flesta människor för att det förtrende från vanligt folk som behövs för politiska uppdrag ska finnas kvar. Men alla brott måste också sättas i relation till det uppdrag man har.
Skulle därför Carl Bildt befinnas skyldig till folkrättsbrott så ska han inte kunna sitta kvar om utrikesminister, även om brottet begicks innan han var minister. Det är ett allvarligt brott och det har direkt bäring på hans uppdrag som utrikseminister. Nu är han förhoppningsvis inte utrikesminister när detta ventuellt händer då högern förhoppningsvis förlorar valet höst.
När det gäller den folkpartistiske tjuvåkaren i Göteborg finner jag ingen större anledning att vara upprörd. De flesta göteborgare har säkerligen tjuvåkt nån gång i sitt liv. Det är lätt att göra och ibland vill man inte betala för att åka två hållplatser. Det nya biljettsystemet och svårigheten att köpa biljett ombord på kollektivtrafikfordonen har säkerligen också lett till att ytterligare några stycken åkt gratis.
Om en politiker kan fortsätta vara politiker om denne begått brott beror alltså som jag ser det på position i kombination med brottets karaktär och tidpunkt. Men det ska inte bero på vilken klass vederbörande tillhör eller vilken förnakring personen har i eliten, som det uppenbarligen delvis gör idag. Det finns inga fasta hållpunkter eller klara regler utan sådant får avgöras från fall till fall.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Politiker, Carl Bildt, Moderaterna, Folkpartiet, Skattefiffel, Tjuvåkande, Svartbygge, Betygsfusk, Licensskolk, Rocio Fernandez, Brott, Klass, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Eftersom även tidigare rikspolischefen Sten Heckscher rökt hasch torde det vara acceptabelt hos Bodström.
Fråga Bodström vad han anser om sexköp i ljuset av hans agerande på en av advokatsamfundet anordnad utbildningsresa till Budapest för några år sedan. Politiker är som vanligt folk, men de försöker ge sken av något annat.
Politiker och företagsledare är ju dom som ska gå före när det gäller Etik o Moral. Men dom senaste 20 åren så har det bara blivit en klubb för inbördes beundran där lögn alltid målas om till sanning.
Inte undra på att hela världen är på väg att gå under när det sitter korrupta politiker och världspotentater.
Enligt mig så finns det inget att rösta på. Det är ändå multinationella företag som styr världen via mutor och lobbying, inte folket.
Det som för 50 år sen var rätt har blivit fel, och det som på den tiden var fel har blivit rätt.
Were living on the Edge
Road to Hell
Svaret på din fråga är NEJ. Det gäller även dig,mig och alla andra. Varför har vi lagar om de inte skall följas av alla. Det är nolltolerans som gäller.
Ragnar: Nolltolerans är icke-fungerande. Förmodligen har en stor majoritet av alla svenskar begått brott. De flesta har däremot inte åkt fast för nåt brott. Nolltolerans är omöjligt för vanligt folk och omöjligt för politiker. Nolltolerans är meningslöst, icke-funktionellt och dumt.
Bara för att man en gång i tiden har begått ett brott ska det väl inte få avgöra vad man får göra nu. Det vore korkat. Vi skulle kanske inte kunna rösta på nån.
En kommentar från Pa Z som ramlade bort på grund av gårdagens underhållsarbete:
Det får ju vara lite rim och reson. Man kan inte bli av med jobbet på grund av en fortkörning, tjuvåkning med kommunala eller ens ett snatteri. Lagarna gäller alla men är det verkligen moraliskt hållbart att begära att vissa ska bli av med jobbet för samma brott som du själv kommer undan med 4000kr i böter för?
Sen är det klart att det skall ställas krav på poliker(och andra yrkesgrupper med), men inom rimliga gränser. Ingen är ofelbar.
Det får ju vara lite rim och reson. Man kan inte bli av med jobbet på grund av en fortkörning, tjuvåkning med kommunala eller ens ett snatteri. Lagarna gäller alla men är det verkligen moraliskt hållbart att begära att vissa ska bli av med jobbet för samma brott som du själv kommer undan med 4000kr i böter för? Sen är det klart att det skall ställas krav på poliker(och andra yrkesgrupper med), men inom rimliga gränser. Ingen är ofelbar.
”Bara för att man en gång i tiden har begått ett brott ska det väl inte få avgöra vad man får göra nu. Det vore korkat. Vi skulle kanske inte kunna rösta på nån.”
Fina ord med substans där. Vidhåller du (och dina kamrater på vänsterkanten) denna fundamentala inställning när det gäller t.ex. Sverigedemokrater som i sin (vilda) ungdom varit med i något ultra-nationalistiskt parti, eller (hemska tanke) propagerat mot okontrollerad invandring?
Herr Eriksson: Frågan är irrelelavnt och ovidkommande. Men ja.
Finns vad jag vet inte ett enda parti i Sverige dom propagerat för okontrollerad invandring, så det där var ett märkligt argument. Annars vore självklart det bästa om inga Sverigedemokrater ställde upp till val, oavsett om de är brottslingar eller ej.
Det som inte framkom är att hon som tjuvåkte, är fritidspolitiker, dvs ingen stor inkomst, att hon endast haft socialbidrag i ett år, att hon dessförinnan haft ett plusjobb som inte gav några nya a-kassedagar och därför blev hänvisad till socialbidrag. Hon hade kunnat fortsätta ge andra politiker insyn i hur det är att vara fattig, men media tog kål på henne istället.