Detta är om familjen Palme som finansfamilj. Dvs i huvudsak handlar det om den tidigare statsministern Olof Palmes far och farfar vilka båda var direktörer i sin tids största försäkringsbolag, Thule. Samt om deras bröder och nära släktingar som också var verksamma i den svensk eliten på olika sätt. För läsning om Olof Palme rekommenderas Kjell Östbergs biografi i två delar, I takt med tiden, Olof Palme 1927-1969 och När vinden vände, Olof Palme 1969-1986. Från del 1 har jag också hämtat en hel del information till detta inlägg.
Familjen Palme tycks ha invandrat till södra Sverige och Ystad någon gång på 1500-talet. Troligtvis från Holland. Många medlemmar i familjen var handelsmän och en del var präster och ämbetsmän. Vid mitten av 1800-talet var Christian Adolf Palme landssekreterare i Kalmar. Han bedrev också en mindre rederirörelse i staden. Hans barn flyttade till Stockholm där två söner kom att bli ledande företagare. Sonen Henrik Palme (1841-1932) tog bland annat initiativ till Inteckningsbanken (Stockholms Intecknings Garanti AB), Östermalms Saluhall, Nationalekonomiska Föreningen, Roslagsbanan och andra projekt. Han spelade också en viktig roll för skapandet av Djursholms villastad:
Efter att ha varit verksam som ämbetsman, ekonomisk debattör och affärsman reste Palme 1888 till USA. Här studerade han de Garden City-områden som hade börjat byggas. Åter i Sverige köpte Palme 1889 Djursholms gods (för 500.000 SEK) och bildade tillsamman med ett par medintressenter Djursholms AB. Planeringen för Djursholms villastad sattes genast igång. Industrialismen på 1890-talet gjorde att inflyttningen till Stockholms innerstad var enorm. Djursholm blev bland annat förebild för det 1891 av Knut Agathon Wallenberg grundade Saltsjöbaden.
Djursholms AB var också det företag som tog initiativ till den första järnvägssträckningen till det som sen blev Stockholm-Roslagens Järnvägar. Henrik Palme blev också mentor till Ivar Kreuger.
Henrik Palmes bror, Sven Palme (1854-1934) blev snart Sveriges ledande försäkringsman med VD-post och stort ägande i Livförsäkrings AB Thule, som grundats 1872, och en viktig person i den svenska finanseliten. Som Kjell Östberg skriver:
Han började sitt yrkesliv som militär, men blev snart en framgångsrik affärsman.(18) Denna karriär inleddes påpassligt med att han i samband med sitt giftermål 1883 grundade MEA, Militärekiperings AB. Sprungen ur en miljö med begränsade ekonomiska resurser såg Sven Palme möjligheterna i att sälja uniformer billigare. MEA blev för generationer stockholmare ur borgarklassen en välkänd modeaffär, med ett betydligt bredare sortiment än bara militärkläder.
Sin stora insats inom svenskt näringsliv gjorde han emellertid som försäkringsman. Efter bara några år inom branschen blev han VD för Thule, som han kom att leda i 45 år. Thule blev snart Sveriges största livförsäkringsbolag, och Sven Palme »den namnkunnigaste av svenska försäkringsman», som det heter i ett översiktsverk.(19) Framgångarna kan sökas i en kombination av två faktorer. Dels hade Sven Palme betydande matematiska och statistiska kunskaper som omvandlades i praktisk tillämpning – aktuarieavdelningen var länge Thules stolthet. Dels hade han ett påtagligt intresse för att göra Thule vad man med ett modernt ord kan kalla kundorienterat. Det var mindre krångligt att få uppskov med premiebetalningar eller att belåna sin försäkring – allt naturligtvis på affärsmässiga villkor – hos Thule än vid många andra bolag.(20) Sven Palme intog med självklar pondus också ledande poster inom svenskt och internationellt försäkringssamarbete.
[…]
Thule kom att hålla sin ställning långt efter Sven Palmes död. Förhållandet till Wallenbergarna, landets ledande finansmän i snart 150 år, var inte okomplicerat. Henrik Palme hade sällat sig till Wallenbergs motståndare när Enskilda Banken på 1870-talet råkade i ekonomiska svårigheter, och Wallenbergarnas minne för upplevda oförrätter kunde vara långt.(21) De ägde en betydande minoritetspost i Thule, och hade inte tvekat att försöka utnyttja den i eget – och det egna försäkringsbolaget Skandias – syften. När Sven Palme bad att få köpa ut Wallenbergs aktier bemöttes han ”kallsinnigt och något infamt”.(22) Istället såg Sven Palme, för att gardera sig från nya attacker mot Thule, till att vidta särskilda åtgärder för att stärka den egna familjens kontroll över bolaget genom att överföra makten till ett särskilt aktieägarkonsortium.
Wallenbergs uppköpsförsök av Thule ägde rum 1911 men stoppades alltså av det aktieägarkonsortium som Sven Palme tog initiativ till. Utöver familjerna Wallenberg och Palme var också familjen Ljunglöf, familjen Carlsson, Ax:son Johnson och Emanuel Högberg större delägare i bolaget. I slutet av 1920-talet blev Sven Palmes son, Gunnar Palme (1886-1934) ledande i Försäkringsbolaget Thule, men han övertog inte VD-posten från sin far förrän 1932. Gunnar Palme deltog i motsats till sina bröder Olof Palme d.ä. (1884-1918) och Nils Palme (1895-1963) inte på den vita sidan i finska inbördeskriget.
Utöver engagemanget i Thule och Mea hade familjen också nära affärsförbindelser med familjen Kreuger. I Kreugers fastighetsbolag Hufvudstaden hade Sven Palmes brorson Lennart Palme länge en ledande position men han flyktade till utlandet efter första världskriget på grund av anklagelser om tvivealaktiga spekulationer. Kreuger skulle även komma att överta kontrollen i Inteckningsbanken (Stockholms Intecknings Garanti AB fram till 1943) som i sin tur 1955 övertogs av Svenska Handelsbanken.
1949 köpte Thulekoncernen upp Fenixgruppen, dvs försäkringsbolagen Fenix, Heimdall och Nordisk Yacht. Utöver de redan nämnda bolagen hörde också Försäkrings AB Brand-Victoria, Försäkrings AB Norrland, Försäkrings AB Skandinavien och Återförsäkrings AB Njord till Thulekoncernen år 1955. Under många år var Robert Ljunglöf från en annan finansfamilj styrelseordförande i Livförsäkrings AB Thule. Han samarbetade med Wallenbergs och var fram till sin död 1950 också ordförande i Stockholms Enskilda Bank och Stora Kopparberg.
På 1960-talet fick Thule ekonomiska problem och Wallenbergarna ville ånyo ta över företaget som fortfarande kontrollerades av familjen Palme och aktieägarkonsortiet. Familjen Palme ville inte sälja aktierna till försäkringsbolaget Skandia med det ville resten av aktieägarkonsortiet och så blev det. 1963 genomfördes Skandias köp av Thulebolagen och Wallenbergarna hade till slut vunnit maktkampen om försäkringsbolaget. Direktör i Skandia vid denna tid var Pehr Gyllenhammar, far till Pehr G. Gyllenhammar som senare blev Volvochef.
Utöver de som var verksamma i finansvärlden fanns en rad medlemmar i familjen Palme som hade framträdande eller ledande positioner i samhället enligt Kjell Östberg:
Här finns framstående skådespelare. Sven och Henriks kusin Bror August Palme (1866-1924) var en av sekelskiftets mest populära i den romantiska genren. Han spelade huvudrollen i urpremiären av August Strindbergs Till Damaskus, och föreslog som motspelare Harriet Bosse.
På så sätt sammanförde han August Strindberg med dennes sista hustru.” Henriks barnbarn och Olofs tremänning Ulf Palme (1920-1993) var en av efterkrigstidens mest framstående manliga skådespelare, kanske den främste.” Hans tolkning av Jean i Alf Sjöbergs uppsättning av Fröken Julie, lyckligtvis också filmad, anses oöverträffad. Henriks son Carl Adolf (1879-1960) var en välkänd konstnär. Han studerade för såväl Kandinsky som Matisse och var kanske den som först introducerade modernismen inom konsten i Sverige.(12)
I släkten finns en rad forskare. Sven Palmes son Olof d.ä. var historiker, men stupade som frivillig i Finland innan karriären skjutit fart. Hans son Per (1914-1983) blev professor i konsthistoria och dennes bror Sven Ulric Palme (1912-1977) var en välkänd, och stundom kontroversiell, historiker.(13) Hans son Jacob och två av Olof Palmes (d.y.) barn är också professorer.
Kvinnoaktivister är väl företrädda. Sven och Henriks syster Ingeborg Palme (1877-1966) tillhörde under många år den ytterst kompetenta grupp som ledde den svenska kvinnorörelsen.(14) Hon var drivande i Akademiskt bildade kvinnors förbund och under en period ordförande i takorganisationen Svenska kvinnors Nationalförbund. Inte minst fungerade Ingeborg Palme under många år som kvinnorörelsens utrikesminister och hon var under ett par decennier vice ordförande i Interna-tional Council of Women.(15) Hennes syster Anna var under en period verksam i Fredrika-Bremer-förbundet och medverkade i kvinnorörelsens press, och även Olof Palmes farmor Hanna och mamma Elisabeth var aktiva i kvinnorörelsen. Den politiska aktiviteten var tidigt kännetecknande för släkten Palme. Under det sena 1800-talet återfanns de flesta i det liberala lägrets vänster eller center, i början av 1900-talet sker en glidning åt höger. Men bredden var hela tiden stor. Anna Palme, som var bosatt i England intog betydligt mer radikala ståndpunkter, och hennes son Rajani Palme Dutt (1896-1974) var i nära ett halvt sekel en av ledarna för det engelska kommunistpartiet. Han var länge redaktör för partiets teoretiska tidskrift Labour Monthly, och en av dem som längst höll fast vid partiets stalinistiska arv.(16)
Väl etablerad kom släkten Palme även fortsättningsvis att tillhöra samhällsgräddan. I början av 1960-talet, alltså hundra år efter att den första generationen börjat sin vandring mot toppen, skrev Olof Palmes bror Claes, advokat, till sin släkting Lennart, framgångsrik fastighetsmäklare i Santa Barbara, USA. Han refererar en artikel som just publicerats i Aftonbladet och där tidningen försökt identifiera 100 unga svenskar som kunde förutses spela en ledande roll under 1970-talet. Claes Palme konstaterar förnöjt att två av dem hette Palme; Olof som spåddes bli statsminister och den unge teknologen och samhällsdebattören Jacob Palme. Samtidigt konstaterar Claes att ett betydelsefullt skifte skett – de unga företrädarna för släkten var bägge socialdemokrater. »Vi på den konservativa sidan får väl skärpa oss«, menar Claes, själv ledande företrädare för högern i Stockholms stadsfullmäktige. Men särskilt missnöjd med släktens förmåga an anpassa sig till nya förhållanden verkar han inte vara.(17)
Det centrala kraftfältet i släkten Palme var Olofs farfar Sven och hans hustru Hanna, född von Born (1861-1959). Sven Palme var en framträdande person i det moderna svenska borgerskapets formering under decennierna kring förra sekelskiftet.
Till dessa ska förstås läggas Olof Palme d.y. (1927-1986) själv, son till Gunnar Palme, och hans söner Joakim Palme, Mårten Palme. Vidare de mexikanska affärsmännen René Palme (1910-1983) och Ramón Palme, moderatpolitikern Rutger Palme (1910-1995), författaren David Palme och många fler. Exempelvis Gunnar Palme som idag kan sägas ha tagit revansch på Wallenbergs och Skandia då han blivit styrelseordförande i Skandia Liv (idag ägt av Old Mutual).
Läs mer: Enn Kokk, DPS, RT, AV, Lettlandsbloggen, SDS, AB, DN1, 2,
Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
CH Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3:e uppl 1971
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Palme, Olof Palme, Sven Palme, Livförsäkrings AB Thule, Henrik Palme, Kalmar, Christian Adolf Palme, Thule, Djursholm, Djursholms villastad, Militärekiperings AB, Mea, Roslagsbanan, SIGAB, Inteckningsbanken, Östermalm, Djursholms AB, Gunnar Palme, Fenixgruppen, Heimdall, Pehr Gyllenhammar, Ulf Palme, Per Palme, Sven Ulric Palme, Claes Palme, Finansfamilj, Ekonomi, Historia, Stockholm, Samhälle
Powered by ScribeFire.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
6 svar på “Palme – försäkrings- och bankfamiljen”
Kommentarer är stängda.