Åtgärder för att gynna bofasta i Bohuslän

Flera kommuner i norra Bohuslän har infört, planerar eller funderar på att införa regler, avtal och byggande som gynnar bofasta eller som syftar till att få en del av sommarbefolkningen att bli bofasta. Kommunerna i norra Bohuslän fördubblar under sommaren sin befolkning vilket kräver en service för så mycket människor. Emellertid har kommunerna bara skatteintäkter från de bofasta vilket gör att det finns intresse hos kommunerna att förändra situationen. Det kan handla om ändrade skatteregler eller åtgärder för att få badgäster att bli bofasta:

Visserligen får kommunerna del av sommargästernas semesterkassor när de köper mat och kläder i de lokala butikerna. Men de som inte är skrivna i kommunen ger inga skatteintäkter. Och trots att de utnyttjar kollektivtrafik och bredbandsnät, hamnar de utanför beräkningarna när man planerar satsningar på infrastrukturen.

– Det är ganska stor skillnad på att planera för 60 000 människor och 100 000 personer, säger Elsie Hellström, samordnare på tillväxtsekretariatet i Bohuslän.

Nu har Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil gått ihop i en gemensam satsning för att locka till sig nya bofasta.

En del av satsningen är mässan Levande Bohuslän, som i onsdags invigdes i Kungshamn. Mässan ska inspirera till att bo och driva företag i Bohuslän alla tider på året.

Man försöker också ta reda på mer om sommargästerna för att kunna möta deras behov. En kartläggning visade att många av dem som besökte norra Bohuslän inte var rena turister, utan hade sommarstugor på orterna.

Från kommunernas sida handlar det också om att få unga människor att stanna kvar och däfrö vill man gynna bofasta på olika sätt:

I Tanum, med de populära sommarorterna Grebbestad, Hamburgsund och Fjällbacka, skriver man numera vid nyförsäljningar avtal där den som köper förbinder sig att inte sälja vidare till någon som inte är skriven i kommunen under de närmsta fem åren.

Den som bryter mot avtalet riskerar att få betala böter på en halv miljon kronor.

– Vi har en uppgift som kommun att förbereda för bostäder åt kommuninvånarna, inte fritidsboende, säger Clas-Åke Sörkvist (C), kommunstyrelsens ordförande.

I Sotenäs har man samma regler, och den som säljer till någon som inte är folkbokförd i kommunen riskerar böter på upp till en miljon kronor. Men kommunalrådet Mats Abrahamsson (M) framhåller hellre att man försöker bygga mindre och biligare för att få ungdomarna att stanna.

[…]

I Lysekil försöker man istället skapa billiga lägenheter genom att bygga kooperativt på Skaftö. För att ungdomarna ska ha råd använder man ett system där hyresgästen betalar en insats för lägenheten, som återlämnas när man flyttar ut.

När en ny hyresgäst vill flytta in är det kooperationen som sätter nivån på insatsen och bestämmer vem som får lägenheten. Grundkravet är även här att man är folkbokförd i kommunen.

– Vi måste satsa för att behålla våra ungdomar, annars förlorar vi dem, säger Roland Karlsson (FP), ordförande i Lysekils kommunstyrelse.

Kanske kan en reglerad möjlighet att bo i sjöbodar också innebära att man kan få fler att bli bofasta i skärgården. Men det måste då regleras på ett sådant sätt att tillgången till stränder, kajer och bryggor fortfarande kan garanteras för vanligt folk där det är tillåtet idag.

Intressant?
Borgarmedia: BL1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements