Rasforskning?

Boknytt
Gunnar Adler-Karlsson
Ondskans biologiska ursprung
The Capri Institute

Rasforskning?

Jag känner en dubbel kluvenhet inför denna bok. Å ena sidan har jag och etnologiprofessor Åke Daun nyss givit ut boken ”Snällare än du tror. Människan –social av naturen”, där vi betonar människans goda osjälviska natur. Fast även vi skriver om ”ondskan” och dess biologiska rötter – ur det gruppinstinktiva vi-dom-tänkandet där främlingsfientlighet och rasism finner sin grogrund.

Å andra sidan var min paroll i Åkes och min bok att ”Sök sanningen, och om den så för dig till helvetets port så knacka på”.  Då borde jag inte se något problematiskt i att Gunnar Adler-Karlsson skriver om forskning kring rasers (olika) intelligens. Men är mänskligheten verkligen mogen nog att hantera eventuella otrevliga forskningsrön i den frågan? Historien förskräcker vad gäller ”forskning” om ”raser”.

Vi säger visserligen att alla människor är lika värda, även om intelligensen varierar mellan individer. Så vad är skillnaden om intelligensen skulle råka variera mellan etniska och rasgrupper? Gruppskillnader är dessutom alltid mindre än individskillnader – typ att det alltid är större variation mellan individer än mellan grupperna män och kvinnor.

Men raser finns ju inte, invänder vän av ordning. Nja, senaste rönen visar på mycket små skillnader mellan människor världen över, men att det går att urskilja tre genetiska grupperingar: subsahariska afrikaner, euroasiater-nordafrikaner samt östasiater-indianer. Alltså den gamla vanliga uppdelningen i svarta, vita och gula subarten (eller ”rasen”, men detta ord har ju blivit för infekterat för att användas).

Rimligtvis kan man då anta och hoppas att eventuella intelligensskillnader världen över också de är mycket små. Jag förblir kluven – ska man verkligen rota i detta perifera men superkänsliga ämne? Jag kan inte annat än se att det kommer att missbrukas i ont syfte av rasister av alla de schatteringar.

De kommer också att missbruka Gunnar Adler-Karlssons obehagliga resonemang om judar. Inget är uppenbart fel, men tillsammans sammanfaller tankarna med de värsta nazistiska och islamfascistoida antisemitiska konspirationsteorierna. Hur rimligt är det att till exempel peka ut Lenin som en av judarna bakom ryska revolutionen. Att han har judar bakåt i släkten gör ju inte honom till jude i någon rimlig mening, och inte heller har hans politiska gärning något ”judiskt” över sig. Enbart hjärndöda nazister borde i detta fall göra en koppling mellan judendom och kommunism.

Hans Norebrink

# I en tidigare bok, ”Superhjärnornas kamp”, menar Adler-Karlsson att vita ligger i intelligensmitten, med svarta under sig och gula över sig. Han tar också upp judarnas ”fantastiska överrepresentation i den intellektuella eliten”. Även detta en otrevlig bok av en kontroversiell författare. Enligt den dominerande mainstreamforskningen finns inga intelligensskillnader mellan ”raser” vad jag vet.

Läs mer: GD,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

148 kr hos Adlibris


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

5 svar på “Rasforskning?”

  1. Koppling och koppling. Judar var överlag extremt överrepresenterade inom kommunismen i Europa. Det förhöll sig helt enkelt så att kommunismens framväxt till stor del sammanträffade med frigörelsen från ghettona. Vill man se något genetiskt i det hela är man dock förvirrad.

    1. Visst är det så. Judar som personer har varit överrepresenterade i kommunism och kapitalism av olika anledningar (grund till alla korkade konspirationsteorier), bland annat för att de drevs till andra mer intellektuella yrken än bönder. Men judendom och judiskhet har ju inget med socialism i sig att göra.

      Annat än historiskt att judendomen-kristendomen är socialismens idéhistoriska bakgrund, speciellt sedan bondeupproren i Tyskland på 1500-talet – början på en 300-årig befrielsesträvan fram till franska revolutionen. Se ”Socialismens idéhistoria” av Ronny Ambjörnsson.

  2. Vad är egentligen intelligens? Intelligenstester är ofta baserade på den matematiskt-analytiska förmågan och det har sitt ursprung att t.ex multiplikationstabellen sedan industrialismens genombrott tillhört allmänbildningen. Bland välutbildade på 1600-talet kunde inte multiplikationstabellen tas för given. Goda resultat i ett intelligenstest är delvis en indikator på hur välanpassad man är

  3. Det är i alla sammanhang extremt svårt att avgöra vad som är socialt/kulturellt och vad som är biologiskt. Det är sammanflätat och det ena förstärker det andra, vart det ena börjar och det andra tar vid är således omöjligt att avgöra. När det gäller intelligens forskning är den som sådan kontroversiell, intelligens är per definition en tolkningsfråga och därför handlar det i första hand om vem som har tolkningsföreträde. Den positivistiska utgångspunkten nästan all forskning i fältet gör bara det hela värre och helt meningslöst.

    1. Det var precis ett program om detta på kunskapskanalen; ”Vetenskapens sista tabu” där en svart reporter bland annat intervjuar vita forskare som anser att vita är smartare än svarta. På ett sansat kunskapssökande sätt.

      Det visar sig att intelligensen stigit årtionde för årtionde under 1900-talet. Intelligenstest mäter snarare en anpassning till det moderna samhället och (den vita) medelklassen, dess kunskper och värderinar. De svarta i USA ökar alltså sin ”intelligens” snabbare än de vita sedan andra världskriget allteftersom de kommit in i samhället. Samma sker i Afrika.

      De svarta i USA har i genomsnitt 20 procent vita gener (efter slavägarnas våldtäkter på slavinnorna). Då borde de med mer vita gener vara intelligentare än de med mindre vita gener. Det sambandet finns dock inte, snarare tvärtom.

      Till detta kommer det kulturella kapitalet i klasser och etniska grupper. De asiatiska studenternas växande dominans i USA speglar århundraden av konfucianskt intresse för utbildning som status och karriärväg. De svarta fick däremot på grund av slaveriet en ambivalent inställning till att arbeta för andra. 

      Medelklassbarn gynnas av stimulerande föräldrar, vilket ger utslag i så kallade intelligenstester. Svarta som anammar dessa medelklassideal för sig själva och sina barn får barn som gör bra ifrån sig i skolan och i ”intelligenstester” – som snarare mäter olika förvärvade ”kognitiva förmågor”. 

      Ghettokultur bland svarta ungdomar (och vissa invandrarpojkar i Sverige) motverkar detta. Som president Obama sa i programmet så bör svarta ungdomar aspirera till något mer än att spela boll och rappa. Till exempel bli USAs president.

      Om sedan raser i sig finns är en faktafråga, kanske en bedömningsfråga. Är skillnaden mellan de tre subgrupperna (vita, svarta, gula) stora nog för att kalla dem biologiska underarter, alltså raser? Det är en vetenskaplig fråga. Sant är att den mänskliga rasen är ovanligt homogen, att vi är mycket lika världen över.

      TIPS: Min recension av Jared Diamonds ”Vete, vapen och virus” på denna blogg – Med titeln ”Är vi vita smartast?”

Kommentarer är stängda.