Från smältdegel till raskrig

Boktips
De Andra
Stefan Jonsson
Norstedts

Från smältdegel till raskrig

USA:s skapelsemyt var länge smältdegeln, amerikaniseringen av invandrarna. Antingen så att de anpassade sig till den dominerande vita engelskspråkiga anglosaxiska kulturen. Eller att infödda och nykomlingar tillsammans skapade något ständigt föränderligt nytt.

Idag tror få längre på smältdegeln, berättar Stefan Jonsson i ”De Andra ­– Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism”. Konservativa vita kämpar för att bevara den anglosaxiska dominansen i amerikansk kultur. Minoritetsgrupperna kämpar för sin särart.

”Bruningen” av USA går snabbt; svarta, latinos, orientaler och indianer växer med invandring och födelsetal. Snart är de en tredjedel av befolkningen. I mitten av nästa århundrade hotas de vitas majoritet.

”Idag skakas USA av en identitetskris utan motstycke. I storstäderna är de vita i minoritet. Vilka konflikter uppstår när den vita, europeiska kultur som dominerat amerikansk samhällsliv i århundraden blir utmanad av andra kulturer och traditioner?, frågas i boken.

”Slaget står inte längre mellan svarta och vita enbart. En hel regnbåge av marginaliserade grupper utmanar den vita, europeiska, mansdominerade och heterosexuella befolkningens självbild. Vad mera är, de utmanar också varandra”:

”Förhållandet mellan amerikaner av olika hudfärg har i det begynnande nittiotalets USA blivit den allt överskuggande frågan”, skriver en tidning.

”I USA är ras en tvångsföreställning. Alla är besatta”, står det i en bok. Vita och svarta extremister pratar om egna ”hemländer” i USA.

Marknadskrafterna, nöjes- och musikindustrin samt många intellektuella pratar om mångkulturalism. Om USA som en blandad världsnation. En dröm starkast i Los Angeles, tills raskravallerna där avslöjade de enorma ras- och klassklyftorna i ”framtidslandet” Kalifornien.

Nykonservativa angriper mångkulturell nyvänster – se Pat Buchanan. De vita folkreaktionära anklagar de mångfärgade intellektuella för att ”angripa den gemensamma kultur som utgör nationens sociala cement”. En inre fiende som hotar Västerlandet och marknadsekonomin.

Med rätta fördömer författaren de sammanvävda fenomenen eurocentrism, rasism, klassamhälle, och kapitalism. Men direkt förolämpande blir det när han kallar nationalism, samt etnisk och kulturell särart, för rasism. Är samerna rasister när de vill förbli ett folk?

Att etniska identiteter är flytande och konstruerade innebär inte att de inte fyller ett behov. Och jämförelsen mellan högerrasism i USA och Europa haltar.

I Amerika är indianer ursprungsbefolkning och de svarta ditförda med våld. Självklart måste vi stödja deras rättvisa kamp mot vit kolonial dominans. Men i Europa är det vi européer som är indianerna, urbefolkningen.

Självklart bör vi bygga en globaletnisk allmänsklig identitet. Men människor har också behov av nationell och lokal identitet – samtidigt. Det gör dem inte till nyrasister.

Hans Norebrink

Läs mer: DN1, 2, 3Svartvitt,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements