Nordkalk – ett Rettigföretag

Del 1 av 5 i serien Nordkalk och Ojnareskogen

Nordkalk är ett av Nordens största kalkföretag och har omkring 1 200 anställda. Företaget ingår i Rettig Group sen 2010. Innan dess ägdes företaget av Rettig Group och Ahlström. Övriga verksamheter som Rettig driver är rederiet Bore och Rettig ICC. Det senare företaget sysslar med tillverkning av utrustning för uppvärmning av hus etc. Totalt har Rettig 4 600 anställda.

Nordkalk bedriver verksamhet i Finland, Sverige, Norge, Tyskland, Estland, Litauen, Ryssland, Polen och Ukraina.

I Sverige driver Nordkalk verksamhet på en lång rad orter: Ignaberga, Köping, Landskrona, Luleå, Örnsköldsvik, Orsa, Stockholm, Storugns och Uddagården. Kalksten bryts i Ignaberga, Orsa, Forsby (i närheten av Köping) och Storugns. Flera av de andra anläggningarna försörjs med kalk från dagbrottet i Storugns på Gotland. I Storugns finns också en ugn för produktion av bärnd kalk. Den senare drivs av dotterbolaget KPAB. Minoritetsägare i KPAB är Lhoist Group (33%) via Faxe Kalk.

I Storugns finns cirka 60 anställda och brytning sker i den så kallade Klinthagentäkten. Största delen av kalkstenen från Storugns och Klinthagen används i den svenska stålindustrin. Kalkstenens kvalitet på Gotland är relativt unik och det anses som ett ekonomiskt riksintresse att man kan fortsätt bryta kalksten på norra Gotland. Detta för att stålindustrin och de svenska gruvorna som är viktiga för svenska export är beroende av kalkstenen från Storugns och norra Gotland. Kalksten av rätt kvalitet i Klinthagen beräknas vara slut år 2013.

Därför har Nordkalk under lång tid förberett att bryta ny kalksten i ett brott i Bunge, 9 km öster om Storugns. Exporten av kalk från Storugns sker via en egen hamn i Kappelshamn där en stor modern hamnanläggning finns. Storugns är en stor hamn som angörs av 500 fartyg om året det är Gotlands största exporthamn för kalk. På andra sidan viken finns det en annan exporthamn som en gång var mycket stor. Idag ligger den övergiven. Den går i allmänhet under namnet Kappelshamn.

Det planerade nya brottet i Bunge har dock hamnat i konflikt med lokalbefolkning och miljöintressen. Det ligger i den så kallade Ojnareskogen som anses ha höga naturvärden och en stor mängd unika djur och växter. Till Ojnareskogen och kampen för dess bevarande ska jag återkomma.

Familjen Rettig som äger Rettig Group är en familj som tillhört eliten i Sverige och Finland i nästan 200 år. Redan på 1800-talet tillhörde familjen de rikare i Sverige genom ägandet av tobaksfabriker i Gävle och senare en lång rad företag i främst Finland:

Stephanus Cyrillus Rettig (1750-1828) blev 1781 chef för en tobaksfabrik i Hamburg och 1787 anlade han en tobaksfabrik i Ringköbing i Danmark för att 1791 flytta till Karlskrona där han snart startade tobaksfabrik igen. Hans son Berndt Heinrich Rettig (1782-1819) drev tobaksfabrik i Karlshamn och sonen Peter (Pehr) Christian Rettig (1788-1862) startade 1809 en tobaksfirma i Gävle, P.C Rettig & Co. Den andre delägaren i firman var en kapten Carl Brelin. P.C. Rettig gifte sig med Betty Catharina Jäderholm (1783-1873), dotter till den rike köpmannen Anders Jäderholm. Hennes arv var en del av de pengar som möjliggjorde satsningen på tobaksfirman, rederiverksamheten och bruket i Kilafors.

En av sönerna till P.C. Rettig, Carl Anton Rettig (1814-1896) övertog 1845 ledningen av Kilafors bruk och blev den förste VD:n i det 1874 bildade aktiebolaget Kilafors Jernverks AB, som han ägde tillsammans med fadern. Han var också aktiv politiker och riksdagsman 1853-53 och mellan 1867 och 1870. Deltog i bildandet av flera järnvägar i södra Norrland och norra Uppland. Han son Gustaf Rettig (1842-1918) var bankdirektör och en annan son, Per Edvard Rettig (1849-?) var styrelseledamot i Svenska Handelsbanken. Kilafors Jernverks AB (tillhörde de bolag som spekulanten William Olsson köpte i början av 1900-talet, 1969 uppköpt av Kopparfors AB) blev efterhand alltmer ett trävaruföretag istället för ett järnbruk.

Mer läsning om familjen Rettig finns i mitt inlägg om dem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series NavigationOjnareskogen på Gotland – behöver den räddas? >>
Advertisements