Att utföra underhålla och reparationer på järnvägen har blivit allt farligare. Det är en direkt följd av den avreglerings- och privatiseringspolitik som den nuvarande regeringen för. Fram till 2007 var det ett tiotal olyckor per år, därefter har det ökat kraftigt så att de numera handlar om 30-40 olyckor per år. Åren 2003-2010 förekom inte en enda dödsolycka. Därefter har det varit 4.
Det är ingen tvekan om att uppstyckingen, privatiseringen och avregleringen av järnvägen är orsaken. Idag vet inte trafikbolagen vilka, vem, vad och när järnvägen underhålls. Det kan ha var en underleverantör i tredje led som utför arbetet på en järnväg som trafikers av tre olika järnvägsbolag. Ingen har koll på vad som händer, informationen når inte all berörda. Underhållspersonalen har inte alltid rätt utbildning osv. Resultatet är fler olyckor.
Dessutom har regeringen skurit ner på arbetarskyddsarbetet genom att lägga ner myndigheter på området, dvs minskat satsningarna och därmed också talat om för företagen att det inte är nåt viktigt. Många småföretag har ingen kunskap om lagstiftning och arbetarskydd, har lagt så låga anbud att alla kostnader måste kapas. ingen på den ursprungliga beställaren vet vem som egentligen utför jobbet, kan inte kontrollera eller har inte resurserna att kontrollera att lagarna följs och problemen är ett faktum. Fler olyckor.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Arbetarskydd, Arbetsplatsolyckor, Järnväg, Kollektivtrafik, Privatisering, Avreglering, Uppstyckning, Järnvägsunderhåll, Arbetsmarknad, Fackligt, Arbetarklass, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Bristande vilja till samarbete och kommunikation. Ingen brist på kunskaper.
Jag tror inte vi är oense. Bristande kommunikation är uppenbart. Bristande kunskap verkar också var ett problem om man ska tro Mikael Nybergs bok.