Anmälda hatbrott på grund av sexuell läggning minskar

Nivån på utsattheten för hatbrott tycks vara oförändrad. Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har dock minskat med fem procent sedan 2009. Mest minskar anmälningar på grund av sexuell läggning, som gått ner med 41 procent de senaste fem åren. Det visar Hatbrottsstatistiken 2013, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat i dag.

Uppgifter från Brås nationella trygghetsundersökning (NTU) över hur många som utsatts för hatbrott uppvisar inga större förändringar. Enligt den senaste mätningen uppskattas 1,4 procent (106 000 personer) av befolkningen mellan 16-79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2012. Uppskattningsvis 0,3 procent (25 000 personer) utsattes för antireligiösa hatbrott och 0,2 procent (16 000 personer) för homofobiska hatbrott.

Färre polisanmälningar om hatbrott relaterade till sexuell läggning

Bara en del av alla hatbrott anmäls till Polisen och kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2013 uppskattar Brå att cirka 5 510 polisanmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

73 procent (4 000 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
11 procent (630 anmälningar) ha homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv.
6 procent (330 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
6 procent (320 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
4 procent (190 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
1 procent (50 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Carina Djärv. Foto: Lieselotte van der Meijs

Det totala antalet anmälningar under 2013 är i princip oförändrat sedan 2012 då 5 520 anmälningar identifierades som hatbrott. Däremot har anmälningar på grund av sexuell läggning minskat med 12 procent sedan 2012 och med 41 procent jämfört med 2009.

– Polisens utbildning och brottsförebyggande arbete rörande hatbrott med homofobiska motiv, borde ha lett till att fler anmälningar identifieras, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Men en ökande acceptans för homosexualitet i kombination med det sjunkande antalet anmälningar, skulle kunna tyda på en faktisk minskning av homofobiska hatbrott i samhället, eller i varje fall på en nedgång av grövre former av kränkningar.

De hatbrottsanmälningar som ökat mest är kategorin kristofobiska och andra antireligiösa motiv, som ökat med 24 procent sedan 2012 och fördubblats jämfört med 2009.

Olaga hot vanligast

Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (43 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (15 respektive 14 procent).

Politiker med utländsk bakgrund mer utsatta

För första gången har resultat från Politikernas trygghetsundersökning (PTU) använts som källa. Av de förtroendevalda som besvarade enkäten i PTU, uppger 2,5 procent att de utsatts för hatbrott i sin roll som politiker under 2012. Politiker med utländsk bakgrund var mer utsatta än politiker med svensk bakgrund (7 procent jämfört med ca 2 procent).

Svensson/Brå

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brottsförebyggande rådet, Brå, Hatbrott, Hatbrottsstatistik, NTU, Carina Djärv, Homofobi, Antisemitism, Islamofobi, Kristofobi, Transfobi, Främlingsfientlighet, Rasism, Intolerans, Brott, Samhälle, Politik