Idag styrs ofta polisarbetet genom att räkna pinnar. Det innebär att det som mäts är hur många personer polisen lyckas sätta dit. Ju fler, desto bättre. Denna typ av styrning tar ingen hänsyn till om brotten som personer åker dit för är grova, om det handlar om grova brottslingar eller inte. Inte heller tas någon hänsyn till om gripanden, åtal och andra åtgärder innebär minskad brottslighet eller inte. Det är med sådan styrning exempelvis bättre att åtala en mängd individer för innehav av narkotika istället för att genomföra en längre utredning för att komma åt grossisterna. Enkla brott att lösa får högre prioritet, svåra brott att lösa får färre resurser.
I motsats till detta föreslår 5 personer, forskare och poliser, att ett effektstyrt polisarbete istället ska införas. Detta betyder ett arbete inriktat på effekterna av de polisiära åtgärderna. Minskar det rekryteringen till kriminella gäng? Minskar vapentillgången? Ökar folks trygghet? Försvinner gatulangningen? Minskar antalet inbrott? Har det någon effekt på personrånen? Osv. Effekten av åtgärden blir det viktiga, inte om någon åker fast eller inte. De föreslår exempelvis att medling ska prövas för att lösa vissa gängkonflikter.
De 5 debattörerna framför förslaget om effektstyrt polisarbete i en debattartikel i DN om den grovt organiserade våldsbrottsligheten. I den föreslår de också förändrade vapenlagar så att den som grips med vapen också kan anhållas och häktas istället för att som det nu ofta är sättas på fri fot samma dag som gripandet ägde rum:
Exempelvis föreligger det inga omedelbara sanktioner när en person grips med ett skjutvapen vilket innebär att individen kan försättas på fri fot samma dag som gripandet, med risken att motivationen att inneha och använda skjutvapen kvarstår. Erfarenheter från Danmark visar att hårdare och omedelbara sanktioner kan reducera risken för skjutvapenvåld. Vidare problem är att DNA från offer som avlidit till följd av dödligt våld inte läggs in i NFC:s spårregister. Det försvårar utredningarna då offret kan ha varit inblandad som gärningsperson i tidigare ärenden.
De 5 debattörerna efterlyser också mer forskning kring organiserad brottslighet då kunskapsläget är svagt. De konstaterar också att det dödliga våldet i Sverige inte ökat men förändrat karaktär. Idag är upp till en tredjedel av morden gängrelaterade och oftast genomförda med skjutvapen. Detta är en ökning. I takt med detta har också uppklarningen av brotten minskat. Slutligen efterlyser de en helhetsyn på brottsbekämpning med fokus på proaktiva sociala och polisiära insatser:
Samhället behöver mobiliseras där polisiära, sociala och övriga kommunala åtgärder integreras mot uppkomsten och förekomsten av dessa fenomen. Antagonismen behöver motarbetas genom demokratifrämjande insatser. Det krävs lokalt ägar- och partnerskap för att skapa delaktighet och medinflytande i det brottsförebyggande arbetet där även civilsamhällets inkluderande stärks. En nyckel i arbetet är att integrera preventiva och intervenerande åtgärder, tillsamman med en proaktiv polis och socialtjänst, samt en rad andra sociala insatser som behöver förstärkas för att långsiktigt motverka nyrekrytering och i utsatta områden öka benägenheten att tala med polisen.
I klartext betyder det att problemen med organiserad brottslighet inte kan lösas genom brottsutredningar och traditionellt resultatsyrt polisarbete. Det som krävs är förebyggande arbete, när polsien kommer in med sina utredningar är det redan försent.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Polisarbete, Resultatstyrt polisarbete, Effektstyrt polisarbete, Pinnräkning, Vapenlagar, Kriminella nätverk, Gangstergäng, Organiserad brottslighet, Brott, Våld, Polisen, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.