Knappt 3 av 10 personer som uttalar sig i gammelmedias nyheter är kvinnor. Inte ens 1 av 10 har utomnordisk bakgrund. Detta trots att verkligheten ser helt annorlunda ut. Det visar Rättviseförmedlingens rapport Rättvisaren.
I dag har 19 procent av befolkningen utomnordisk bakgrund och hälften av svenskarna är kvinnor. Med utomnordisk bakgrund menas att personen antingen själv är född utanför Norden, eller har två föräldrar som är födda utanför Norden
– Som det ser ut nu exkluderas delar av befolkningen från den arena för offentligt samtal som media utgör. Det är ett demokratiskt problem och ger en skev bild av vilka vi som bor i Sverige är. Här kan nyhetsmedierna ta ett större ansvar, säger Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Rapporten har i år ett särskilt fokus på expertrollen. Den visar att när medier får välja experter väljer de hellre män än kvinnor.
– Att vara expert i media är att ha makt. En expert förklarar nyheter, pekar på problem och levererar lösningar. Medias val av experter sänder en viktig signal angående vem som är kompetent nog att förklara nyheter och sätta dem i sammanhang som vi förstår, säger Seher Yilmaz.
Vidare framkommer att även frågor eller ämnen som är traditionellt kvinnodominerade inte har en helt jämn könsbalans.
– Vi har fastnat i stereotyper där kvinnor får inta expertrollen i högre grad när det kommer till frågor om sjukvård och utbildning. Men inte ens där kommer vi upp i en jämställd könsfördelning. Det är hög tid att förändra detta, säger Seher Yilmaz.
Rättvisaren 2016 i korthet:
- 29,2 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier är kvinnor.
- 8,1 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier har utomnordisk bakgrund
- Kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i nyheter om ekonomi och näringsliv
- När personer med utomnordisk bakgrund kommer till tals är det oftast i egenskap av privatpersoner, eller när de uttalar sig om sitt arbete. Väldigt få är experter eller talespersoner.
Fokus experter:
- 29.9 procent av experterna som får komma till tals i svenska medier är kvinnor.
- 8 procent av experterna har utomnordisk bakgrund.
- Den vanligaste experten är en forskare eller någon annan som arbetar på högskola eller universitet.
- Stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga påverkar vem som får kommentera dem. 25,5 procent av experterna som fick kommentera politik och ekonomi var kvinnor, medan motsvarande siffra för experterna som fick kommentera sjukvård och utbildning var 43,4 procent.
Analysen innefattar 1200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varannan månad från januari fram till juni 2016), medan den särskilda expertgranskningen innefattar 600 artiklar från samma nyhetssajter och tidsperiod.
I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.
Det finns dock ett problem med rapporten. Ska en rimlig jämförelse göras ska inte andelen med utomnordisk bakgrund i nyhetsmedia jämföras med andelen i hela befolkningen utan bara med den vuxna befolkningen. I den vuxna befolkningen är andelen med utomnordisk bakgrund lägre än i befolkningen som helhet. Naturligtvis kvarstår en underrepresentation ändå. Dessutom skulle det vara intressant med en analys utifrån klass. Förmodligen skulle arbetarklass vara än mer underrepresenterade än personer med utomnordisk bakgrund.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rättviseförmedlingen, Nyhetsmedia, Kvinnor, Män, Invandrare, Seher Yilmaz, Rättvisaren, Media, Tidningar, Jämställdhet, Rasism, Samhälle, Politik
