Rapport från demonstrationerna mot G 20 i Hamburg

1 500 på solidaritetsmöte dagen innan den stora demonstrationen diskuterade allt från landgrabbing och hur försöken att dela upp demonstranter i goda fredliga som BUND (Jordens Vänner i Tyskland) och onda våldsbenägna.

Sammanhållningen mellan Die Linkes (tyska Vänsterpartiet) parlamentariker och Attac, som gör allt vad de kan för att hindra polisprovokationer mot radikala aktivister, NGOs och alla typer av aktivister är framträdande.

100 000 deltog sannolikt i demonstrationen på lördagen. Aktivisterna utlovade i förväg  10 000 i det största svarta blocket på länge. Påtagligt är hur alla från autonoma Rote Zora till DieLinke och demoorganisatörer kritiserade poliseskalering och den nattliga skadegörelsen som inte minst drabbar invandrade butiksinnehavare. Alla uppträdde som avtalat i massdemon som förlöpte väl enligt både TV-journalister och demorganisatörer som i TV dessutom explicit innefattade de autonoma för att de som alla andra gjorde att demon avlöpte väl.

Längre bort från det i toppmötessammanhang reaktionära Sverige är det svårt att befinna sig, ett land där Vänsterpartiet gjorde allt för att splittra antiglobaliseringsrörelsen och hugga aktivisterna i ryggen och Attac för alltid dödades i gemensamma ansträngningar genom vänsterns politiska självmord och mediernas klibbiga sammankoppling mellan stenkastning och Attac, den organisation för gemensam välfärd och inskränkning av finanskapitalet som vi skulle behövt idag men som numera har upplöst sig själv.

Solidariteten mellan olika rörelser finns i många länder men tycks i Sverige vara upplöst till förmån för inskränkta gemenskaper för elitär NGO och partlprofessionalism, självisolerande aktivistmiljöer och organisationsrepresentanter som är sig själva nog.

Rapport av Tord Björk från Hamburg, editerad och bearbetad av Anders Svensson. Bild av Tord Björk.

PS. Den som undrar hur jag menar att Vänsterpartiet splittrade antiglobaliseringsrörelsen kan läsa om den för denna rörelse avgörande händelsen i Sverige, EU toppmötet 2001.

Då gjorde V raka motsatsen till vad Die Linke gör i Hamburg. Vänsterpartiet i Sverige vägrade at vara parlamentariska övervakare och lät polisen fritt provocera och angripa de lokaler som man varit med om att hyra.

Sedan högg Vänsterpartiet demonstranterna i ryggen genom att skylla problemen enbart på ena parten, därtill ljög Schyman för att framstå som at hon hade alla bakom sig genom att hävda att demonstrationsarrangörerna var eniga med Vänsterpartiets linje at splittra rörelsen.

All skuld för våld lades på så kallade våldsverkare medan polisens provokationer och våld lämnades opåtalat. Tvärtemot demonstrantionsnätverkens linje som tog avstånd från våld oavsett var det kom från.

Läs mer om Göteborg 2001:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements