Vilka utsätts för hatbrott och vilka begår dem?

Den senaste hatbrottsrapporten publicerad av Brå under 2016 och behandlar läget år 2015 . Under 2015 identifierade Brå drygt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv vilket innebar ökning jämför med tidigare år. Ökningen kunde till stor del förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv. Det visar statistikrapporten Hatbrott 2015 från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det är bara en del av alla hatbrott som anmäls till polisen och som kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2015 uppskattade Brå att knappt 6 980 anmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes

• 68 procent (knappt 4 770 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
• 9 procent (drygt 600 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv
• 8 procent (knappt 560 anmälningar) ha islamofobiska motiv
• 6 procent (knappt 390 anmälningar) ha kristofobiska motiv
• 5 procent (drygt 330 anmälningar) ha andra antireligiösa motiv
• 4 procent (knappt 280 anmälningar) ha antisemitiska motiv
• 1 procent (drygt 60 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Jämfört med den tidigare mätningen, 2014, hade de av Brå identifierade anmälningarna ökat med 11 procent. Den vanligaste brottstypen var olaga hot/ofredande (43 procent), men skadegörelse och klotter är den brottstyp som ökat mest (med 80 procent).

Enligt Brås nationella trygghetsundersökning (NTU), är utsattheten för hatbrott relativt jämn för samtliga motiv jämfört med tidigare år. Störst uppges utsattheten vara för hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppskattningsvis 107 000 personer (1,4 procent av befolkningen) utsattes utsattes för 190 000 främlingsfientliga hatbrott under 2014 enligt hatbrottsrapporten för 2015,

När det gäller utsatthet för hatbrott och politisk uppfattning visar rapporten om hatbrott från Brå om hatbrott att Vänsterpartister är mest utsatta för hatbrott. 14,9 procent av de förtroendevalda från Vänsterpartiet som deltog i undersökningen att de utsatts för ett hatbrott i sin roll som politiker under 2014. det är uppenbart att dess hatbrott begås av högerextremister såsom sverigedemokrater och nazister. PTU 2017 visar samtidigt att Sverigedemokratiska politiker är de mest utsatta när det gäller hot, våld och skadegörelse,

Att högerextremister är de som står för flertalet hatbrott är uppenbart för alla. De står för en överväldigande majoritet av all hatbrott och detta ifrågasätts inte av någon förutom när det gäller antisemitiska hatbrott. Huvuddelen av de antisemitiska hatbrotten handlar om hotfulla telefonsamtal, SMS och mejl, dvs olaga hot och ofredande på distans. Näst vanligast är hets mot folkgrupp.

Någon statistik på vilka som begår de antisemitiska hatbrotten finns inte men eftersom antisemitismen är vanligare bland högerextremister och muslimer så kan vi nog utgå från att de flesta gärningsmän står att finna i dessa två grupper. I vänstern är antisemitism så sällsynt att det i praktiken knappast kan finnas några antisemitiska hatbrott som begås av vänsterfolk. trots detta brukar borgerliga ständigt upprepa den falska informationen att det finns antisemitiska brott som begås av vänsterfolk. Nåt som helt enkelt inte är sant.

Hatbrott av alla slag begås i huvudsak av högerextremister, dvs sverigedemokrater och nazister. En del av de antisemitiska hatbrotten begås av muslimer, i första hand högerextrema muslimer (islamister).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rasism, Religion, HBT, HBTQ, Brå, Hatbrott, Islamofobi, Antisemitism, Främlingsfientlighet, Homofobi, Kristofobi, Samhälle, Politik