Den narkotikatyp som flest personer använder är cannabis och där har användningen ökat under 2000-talet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018 uppgav 3 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Folkhälsoenkäten visade även att andelen män som använt cannabis var större (4,1 procent) än andelen kvinnor (1,8 procent), och användning av cannabis var vanligare bland yngre än äldre. I åldersgruppen 16–29 år uppgav 8,9 procent att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna.
I Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) studie Vanor och konsekvenser, som utfördes 2017, uppgav 3,6 procent av befolkningen 17–84 år att de hade använt cannabis de senaste 12 månaderna. Andelen som använt cannabis har ökat under 2000-talet. Ökningen har inte skett bland ungdomar utan bland äldre människor.
Cannabis är dock också den vanligaste drogen bland skolelever, enligt CAN:s rapport Skolelevers drogvanor. I CAN:s drogvaneundersökning 2018 uppgav 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna i årskurs 9 samt 17 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna i gymnasiets år 2 att de använt cannabis någon gång. Undersökningen visar att det är fler pojkar än flickor som har använt cannabis. Bland ungdomar har bruket av narkotika inte ökat.
Andelen skolelever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt någon form av ny psykoaktiv substans (NPS) har minskat sedan 2014. Andelen som 2018 rapporterade att de någon gång använt NPS var 0,8 procent i årskurs 9 och 1 procent i gymnasiets år 2. Den mest använda typen av NPS var syntetiska cannabinoider (spice etc).
En viss minskning kan även ses i antalet NPS som upptäcks i Sverige. Under 2017 rapporterades 41 substanser som inte tidigare upptäckts i Sverige till EMCDDA:s system för tidig varning, jämfört med 46 stycken 2016. Samtidigt reglerades 41 substanser under 2017: 17 klassificerades som narkotika och 24 som hälsofarlig vara. Detta kan jämföras med 61 reglerade substanser under 2016. Större delen av de substanser som reglerades som narkotika eller hälsofarlig vara under 2017 hörde till substansgruppen opioider. Fentanylanaloger utgjorde majoriteten av antalet reglerade opioider och substansen har också varit prioriterad i regleringsarbetet. Detta efter att fentanylanaloger uppmärksammats i flertalet dödsfall under 2017. Efter en dom om vållande till annans död har mängden fentanylanaloger minskat.
Under 2017 ökade antalet beslag av narkotika i Sverige. Cannabis stod för drygt hälften av alla beslag gjorda 2017 (av tull och polis), följt av narkotikaklassade läkemedel och amfetaminpreparat. Generellt har drogmarknaden utvecklats till att bestå av både traditionella illegala droger och narkotikaklassade läkemedel som används utanför läkares ordination. Vanligast bland beslagen av narkotikaklassade läkemedel var substansgruppen bensodiazepiner och den syntetiska opioiden Tramadol. Tramadol är det som ersatt fentanylanaloger. Under 2017 sågs främst ökade beslag av hasch, kokain och ecstacy (MDMA). Ökade kokainbeslag har rapporterats sedan 2011.
En ökning av antalet beslag behöver inte betyda en ökning av förekomsten i Sverige. Det kan vara en ren tillfällighet eller så handlar det om att polisen och tullen fokuserat på just narkotika. När det gäller kokain och tramadol finns det dock sannolikt en ökad tillgång i Sverige. Stort fokus på att bland annat kontrollera lastbilar och containrar resulterade i stora narkotikabeslag under 2017. Tullens senaste siffror visar på minskade beslag under 2018.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.