När fabriken i den lilla orten läggs ned, försvinner jobben och huspriserna faller. Kvar blir ”dubbla förlorare” – och växande högerpopulism. ”Inflyttningen till städerna går inte att stoppa. Istället måste vi göra det enklare att flytta och pendla”, menar Peter Gladoic Håkansson, docent vid Malmö universitet.
Över hela världen går flyttlassen till städerna. I en ny bok, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe, som Peter Gladoic Håkansson är redaktör för tillsammans med Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa. Precis som i Sverige så är det befolkningen i storstäderna som ökar och landsbygdsbefolkningen som minskar i Kroatien och Serbien, som undersökts i studien.
– Det är inget politiskt beslut att städerna ska växa utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka, säger Peter Gladoic Håkansson, i ett pressmeddelande.
Många pratar om inkomstklyftor, men den geografiska ojämlikheten är minst lika viktig, menar forskarna. När en större arbetsplats lägger ned på en mindre ort drabbas invånarna dubbelt – de förlorar både sitt jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har. De blir på så sätt ”dubbla förlorare”. Dessa ”dubbla förlorare” hamnar på efterkälken och deras missnöje tar sig uttryck i vallokalerna, vilket blivit tydligt med Trump, Brexit och högervindarna som blåser över Europa. Om bara London röstat hade det inte blivit någon Brexit. Geografin som sådan har dock inget med ojämlikheten i sig att göra. Det är inte geografin som gör landsbygd eller arbetarklassförorter fattigare vilket forskarna verkar hävda. Även denna ojämlikhet är ekonomisk.
– Det är tydligt i hela Europa att högerpopulism växer i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning, säger Peter Gladoic Håkansson.
Håkanssons uttalande troligen korrekt men när det gäller att det främst handlar om landsbygden så kan det knappast generaliseras till alla länder. I exempelvis Skottland, Norge, Portugal, Wales och på Nordirland tycks det inte vara på det sättet. I Tyskland verkar det bara vara så i gamla Östtyskland, men inte i gamla Västtyskland och i Belgien är det i tillväxtområdena som högerextremismen brukar få flest röster.
Även om urbaniseringsvågen enligt forskarna har uppenbara nackdelar är det varken möjligt eller önskvärt att stoppa inflyttningen till storstäderna menar de. Företag inom den digitaliserade ekonomin söker sig till storstäder och platser som kan vara kreativa miljöer.
Istället lyfter de vikten av att göra det enklare för personer att flytta och pendla. Vägen dit är minskad byråkrati, större utbud av bostäder, minskade kostnader för flytt, stöd för pendling och bättre tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.
I exempelvis Kroatien och Serbien är det dyrt och omständigt att sälja sitt hus, samtidigt som det kan vara svårt att pendla då det saknas tåg och bussar. Att som i Sverige kunna få en överblick över bostadsmarknaden genom en app hör inte till vanligheterna. I många länder krävs mäklarkontakt. När trösklarna är hög för ökad rörlighet (mobilitet), oavsett om det rör sig om flytt eller pendling, är risken hög att invånarna blir fast i områden med sämre framtidsutsikter. De blir inlåsta då huset inte går att sälja och då det inte finns några arbeten på orten är det svårt att få tillräckliga inkomster. Utan pengar går det inte att skaffa en bostad i en stad.
– Det är viktigt att poängtera att tillväxten som sker i städer inte handlar om landsbygden, utan om de kvaliteter som staden erbjuder. Vi kan inte stoppa inflyttningen till städer utan fundera mer på hur fler kan ta del av utvecklingen, menar Helena Bohman.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.