Genetiska skillnader mellan folkgrupper

I en intressant artikel av Michael Pålsson i Magasinet Paragraf som handlar om fascism, rasism och demokrati har han också upp eventuella genetiska skillnader mellan olika folkgrupper på jorden. Självklart finns det såna, men de är i det stor hela mycket små. Den enda skillnad Påhlsson tar upp är dock färgen på skinnet:

Att de som bor i Nordeuropa har ljusare hy än de som bor i Sydeuropa eller Afrika anses endast ha med levnadsförhållanden att göra. De som bor i varma och soliga länder behöver kunna stå emot solen, medan de som bor i nordliga länder behöver kunna ta upp mer solljus för att tillgodogöra sig D-vitamin. Hudfärg har såvitt jag förstår inget med vare sig intelligens eller andra positiva eller negativa egenskaper att göra.

   Men, kanske någon invänder, visst måste det väl ändå vara möjligt att vita människor har andra egenskaper, förutom hudfärgen, som skiljer vita från afrikaner, samer, eskimåer eller asiater?

   Utan att vara genetiker utan blott en enkel lekman i sammanhanget skulle jag i och för sig inte hålla detta för omöjligt. Jag har dock för egen del inte hört talas om någon seriös forskning som påtalat några sådana väsentliga skillnader avseende intelligens, fantasi, samarbetsförmåga och så vidare.

   De skillnader som finns mellan olika folk och som inte blott är utseendemässiga synes istället bero i huvudsak på kulturella faktorer.

Andra genetiska skillnader finns dock också men de har sannolikt ingen som helst bäring på sånt som intelligens, fantasi, samarbetsförmåga och beteende.

Alla människor som härstammar från befolkningsgrupper som länge funnits utanför Afrika har neanderthalgener men människor från Afrika saknar dem. Alla eurasier bör följaktligen gener från neanderthalare. Sydöstasiater, melanesier och aboriginer har dessutom arvsmassa från en annan grupp människor, denisovaner. Hos melanesier och aboriginer är 4-6% av genuppsättningen från denisovaner medan sydöstasiater har cirka 1% av genuppsättningen från dem. Melanesier och aboriginer har dessutom också mörk hudfärg utan att vara nära genetiskt släkt med svarta från Afrika, utan mer genetiskt släkt med mongoliska folkslag.

Denisovaner tycks vara mer släkt med Homo habilis och Homo erectus än med neanderthalare och Homo sapiens fast media oftast kallar dem en systergrupp till neanderthalarna. Generna från denisovaner och neanderthalare tycks dessutom enligt en del forskning ha ett samband med vissa immunförsvarsjukdomar. På andra sätt tycks dock generna från neanderthalare ha stärkt vårt immunsystem.

Vi i norra Europa har dessutom ett par andra tydliga genetiska skillnader gentemot folk i andra delar världen. Vi kan få blåa ögon. Det kan inte de flesta andra folkgrupper i världen. Dessutom kan vi i Norden dricka mjöl som vuxna. Det är också en genetisk skillnad som vi dock har gemensamt med en del boskapsskötande folk i Nordafrika, Östafrika, på vissa håll i Asien och Spanien där genetiska förändringar med samma resultat uppstått helt oberoende av varandra.

Andra skillnader är att Amerikas ursprungsbefolkning i stort sett uteslutande hade blodgrupp 0 (även benämnd O) vilket i stort sett är underligt då folken i nordöstra Sibirien varifrån Amerikas ursprungsbefolkning antas ha utvandrat i stor utsträckning har blodgrupp B som är ovanlig i större delen av världen. Blodgrupp B är dock även relativt vanlig i Finland och Estland, vanlig i hela Asien samt i Mellanöstern och Nordafrika. Negativa blodgrupper (O-, A-, B-) är betydligt vanligare i befolkningsgrupper från norra och västra Europa än i andra delar av världen.

I den nordiska befolkningsgruppen är det så att cirka 2-3 % av befolkningen är immuna mot HIV och omkring 15% bär på en genvariant som ger viss resistens. I Sydeuropa bär bara 1% av befolkningen på denna genvariant. Cirka 20% av befolkningen i Sverige är dessutom immuna mot vinterkräksjukan. Detta beror också på genetiska skillnader. Det finns dessutom en koppling mellan blodgrupp B och immunitet mot vinterkräksjuka.

Slutligen finns det också genetiska skillnader på kvinnor och män samt dessutom olika varianter av dessa skillnader.

Så nog finns det genetiska skillnader mellan olika folkgrupper på jorden. Att de skulle ha nån som helst betydelse för sådant som socialt beteende, intelligens, fantasi och samarbetsförmåga är dock osannolikt och det finns inga som helst belägg för såna påståenden eller tankar.