Stefan Holgersson är polis. Aktiv polis. I tjänst. Han är också forskare. En kritisk forskare som visat på många saker som inte fungerar hos polisen. Detta har gjort honom mindre omtyckt bland makthavare inom polisen och han har aktivt motarbetats av ledningen vid Linköpings universitet. Holgersson har själv tillsammans med Ossian Grahn publicerat en rapport om förföljelserna och trakasserierna Academic Rights Watch har riktat en mycket allvarlig kritik mot Linköpings universitet.
I december 2019 släppte tre forskare vid Linköpings universitet (LiU) en kritisk rapport om den statliga myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå), där de bland annat hävdar att Brå:s ledning utsatt medarbetare för påtryckningar för att ändra forskningsrön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte uppfattats som önskvärda.
Den aktuella rapporten, Går det att lita på Brå?, publicerades i en skriftserie vid Linköpings universitet, där också samtliga forskare var anställda. Två av författarna, Stefan Holgersson och Ossian Grahn, utförde dock inte forskningen inom ramen för anställningen vid LiU, medan den tredje författaren, Malin Wieslander, deltog inom ramen för sin tjänst vid LiU. Så även om LiU inte var huvudman för projektet, vilket varit den ursprungliga tanken, har rapporten en viss koppling till universitetet.
En kort tid efter publiceringen kom en begäran om att få tillgång till materialet som låg till grund för rapporten. Den utfördes dock inte inom ramen för forskarnas anställning vid Linköpings universitet och materialet var därmed inte offentlig handling och tillhörde inte Linköpings universitet,
Det handlade bl.a. om svaren på de frågor som ställts under de intervjuer som genomförts och anteckningar gjorda under dessa. Hade LiU varit huvudman för projektet skulle sådana handlingar i princip vara offentliga. Men nu var det inte universitetet som var huvudman, vilket huvudförfattaren, Stefan Holgersson, upplyst universitets registrator om då han ombads att lämna ut materialet som efterfrågats.
De tre författarna har därefter blivit trakasserade av ledningen vid Linköpings Universitet vilket i ett fall kulminerar i en längre sjukskrivning, i ett fall i uppsägning och i det tredje fallet i en utomordentligt psykiskt belastande arbetssituation.
Universitetets jurister tog sedan över ärendet och fortsatte att kräva uppgifter av framförallt Holgersson trots att projektet inte utförts inom ramen för hans anställning. Något som innebär att Linköpings universitet inte har rätt till de begärda handlingarna och alltså inte kan lämna ut dem till den som begärt ut dem. Ändå hotades Holgersson med att han har brutit mot anställningsavtalet när han inte lämnade över handlingarna till universitetet. Academic Rights Watch skriver vidare:
Den 16 mars 2020 inleder så LiU en granskning för att undersöka huruvida forskarna följt god forskningssed. Problemet är bara att det av lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet framgår att ”[f]orskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed” (§ 5). Och som Holgersson enträget upprepat utfördes inte forskningen inom ramen för hans anställning vid LiU, något som också fastslås i en dom i Kammarrätten i Jönköping i maj 2020 (mål nr 558-20):
Mot bakgrund av universitetets redogörelse för forskningsarbetets organisation och finansiering samt om vilka arbetsuppgifter som Stefan Holgersson haft vid universitet, bedömer kammarrätten att forskningen inte utförts inom ramen för hans anställning.
LiU kan alltså inte ha varit forskningshuvudman och frågan om huruvida LiU över huvud taget hade rätt att inleda granskningen skapar huvudbry för universitetet. Detta hindrar emellertid inte chefsjuristen, Christina Helmér, att i en intervju i Universitetsläraren den 7 maj 2020, meddela att universitetet på eget initiativ valt att inleda en ”utredning om avvikelse från god forskningssed”. Detta måste betraktas som djupt olämpligt och i direkt strid med den europeiska kodexen för forskningens integritet som publiceras av All European Academies (ALLEA), som betonar vikten av konfidentialitet vid den här typen av utredningar. Enbart vetskapen om att en forskare är eller har varit föremål för en utredning om ”forskningsfusk” kan ha förödande konsekvenser för den vidare karriären, alldeles oavsett om han eller hon frias från anklagelserna.
En av medförfattarna till rapporten, forskningsassistenten Ossian Grahn, hade anställts under hösten 2018 och anställningen förlängdes flera gånger. Stefan Holgersson och avdelningschefer på universitetet var överens om att behålla Grahn till den 30 september. Utan att någon rimlig förklaring gavs och trots att medel fanns meddelade dock universitetsledningen i mitten av april att Grahns anställning skulle komma att upphöra den 30 juni.
Det förefaller uppenbart att ledande personer på Linköpings universitet bestämt för att straffa de aktuella forskarna på alla sätt de kan komma på. Sådant agerande är förstås inte acceptabelt.
Stefan Holgerssons forskning:
- 2005. Doktorsavhandling Yrke: Polis. Åskådliggör flera strukturella problem inom polisen som medför att anställdas motivation och kunskap inte tas tillvara.
- 2007. Polisens arbete mot narkotikabrott. Pekar på att polisens narkotikaverksamhet hade nedmonterats och att en utpräglad pinnjakt tillämpades för att ge sken av att verksamheten fungerade bra. En följd av en felaktig narkotikapolitik och olämplig lagstiftning.
- 2008. Polisens trafiksäkerhetsarbete. Visar på stora brister i polisens trafiksäkerhetsarbete och en pinnjakt som gav sken av att verksamheten fungerade bra.
- 2012. En rapport om vad uniformerade poliser gör. Visar att uniformerade yttre tjänstgörande poliser till största delen befann sig på polisstationen och i polisbil på väg till/från jobb och ägnade väldigt lite tid åt bl.a. fotpatrullering, utredningsarbete och brottsförebyggande verksamhet etc.
- 2013/2014. Polisen bakom kulisserna. Visar att polisens presenterade bild av sin verksamhet ofta utgörs av skönmålningar och skiljer sig mycket från verkliga förhållanden.
- 2014. Polisens trafiksäkerhetsarbete
- 2015. Polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete
- 2017. Polisens ledningscentraler. Visar att polisens centralisering av ledningscentraler byggde på ett mer eller mindre obefintligt beslutsunderlag och att centraliseringen blev dyrare. Den försämrade även polisens förmåga att klara upp brott, liksom kontakten med allmänheten och försämrade arbetsmiljön för yttre personal samt personal på ledningscentralerna.
- 2018. Polisens arbete med demokrati- och hatbrott. Visar på stora strukturella brister i polisens arbete med hatbrott och att polisens bild av sin verksamhet är missvisande.
- 2018. Ursäkta men vi är faktiskt polisen och vi står över lagen. Visar att polisen inte alltid är så nogräknade när det gäller att själva följa lagar och regler.
- 2018. Justitieministern: Sätta hårt mot hårt. Handlar ombrister i konfliktlösningsstrategier och våldsanvändning, där politikers upprepade mantra om att sätta hårt mot hårt bidrog till att gynna ett förhållningssätt som hade en negativ inverkan på förmågan av bekämpa brott. En konsekvens av en felaktig kriminalpolitik
- 2019. I demokratins yttersta gränsland. Pekar på att ett oreflekterat offensivt agerande från polisen riskerar att öka problem i fattiga områden och skapar en ökad polarisering i samhället. Visar på att dialog fungerar bättre än konfrontation.
- 2019. Visselblåsning inom polisen. Beskriver/förklarar rädslan hos polisanställda att komma med kritik.
- 2019. Problemet att bedriva forskning som utmanar polisens varumärke. Visar att polisen missgynnar forskare som upprepade gånger har framfört kritik mot polisen, vilket gör att det finns en risk att det uppstår en slags korruption bland forskare genom forskningen inte utmanar polisens existerande uppfattningar.
- 2019. Går det att lita på BRÅ? Rapport om BRÅ som bl.a. visar att BRÅ är måna om att inte stöta sig med polisen.
- 2020. Behovet att diskutera BRÅ. Rapport som syftar till att utgöra ett underlag till en diskussion kring en myndighet med ett strategiskt viktigt samhällsuppdrag. Kriminalpolitik är idag en av de mest diskuterade frågorna, som väcker starka känslor och där diskussionen riskerar att bli osaklig och känslodriven
- 2020. Att minska antal dödade och skadade i trafiken: med fokus på polisens trafiksäkerhetsarbete
- 2020. Hur kan polisen tackla gängskjutningarna? Berör primärt polisens förmåga att arbeta mot gängskjutningar.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.