74 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de inte blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Bland de 26% som utsatts är det vanligt att undvika att uttala sig om exempelvis rasism och invandring av oro för att bli utsatta. De som utgör problemet i sammanhanget och som utsätter politiker för hot, trakasserier och våld är högerextremister. Det visar Politikernas trygghetsundersökning.
– Utsattheten bland politiker har minskat sedan den senaste mätningen under valåret 2018. Men vi vet sedan tidigare mätningar att utsattheten är som högst under valåren, säger Anna Gavell Frenzel, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.
Det är fortsatt få förtroendevalda som polisanmäler de brott de blivit utsatta för. Endast 16 procent av händelserna uppges ha blivit anmälda till polisen. Det är den lägsta siffran sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda.
Några resultat från årets undersökning:
- Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta. Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020. Motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 13 procent.
- Andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes under 2020 var störst inom Miljöpartiet (33 procent). Minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera).
- Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Där hade knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära större städer, och pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21 procent vardera).
- Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen jämfört med förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige.
- Totalt 28 procent av de kvinnliga förtroendevalda uppgav att de blev utsatta för minst en händelse under 2020. 25 procent av de manliga.
- En något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de utsattes under 2020, jämfört med dem med svensk bakgrund (29 respektive 26 procent).
Självcensur
26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Den vanligaste typen av konsekvens är att de förtroendevalda undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga.
– Att förtroendevalda till exempel självcensurerar sig eller ändrar ståndpunkt i en fråga på grund av oro över att utsättas för brott är allvarligt och riskerar att försvaga demokratin. Framförallt är det ämnen som rör rasism och invandring som politiker undviker, men i år nämns även covid 19-pandemin och vaccineringen, säger Anna Gavell Frenzel.
De frågor som politiker undviker är alltså frågor där högerextremister är engagerade. Det är högerextremister som är problemet. Det är de som hotar politiker.
