Arbetslösheten i Sverige är enligt officiell europeisk statistik den fjärde högsta. Det är troligen inte korrekt. Arbetslöshetsstatistik mellan olika länder är helt omöjlig att jämföra. Det beror på flera faktorer.
Normalt räknas bara de som är på något sätt registrerade som arbetslösa. De som står utanför arbetsmarknaden räknas överhuvudtaget inte i många länder. Utanför arbetsmarknaden står exempelvis en massa kvinnor i Tyskland och de flesta romer i länder som exempelvis Ungern, Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Kroatien och Slovakien.
I vissa länder måste människor vara anmälda som arbetslösa för att får ekonomiska ersättningar, i andra länder behövs det inte alls. I en del länder uppskattas i praktiken antalet arbetslösa och i inget land har myndigheterna koll på hur många som arbetar svart.
Vissa länder har mycket bar befolkningsstatistik och sysselsättningsstatistik. Andra har i praktiken ingen fungerande statistik över arbetslöshet eller sysselsättning. Det gäller exempelvis Storbritannien som ju helt saknar korrekt folkbokföring. Bara den som vill vara med finns med i folkbokföringen. Under såna förhållanden kan inte heller arbetslöshetssiffrorna bli korrekta.
Felaktig svensk statistik
Det har också funnits ett känt stort fel i den svenska statistiken som först från och med 2022 kommer att rättas till. Detta fel påverkar främst inkomststatistiken men även sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna. De som bott i Sverige och arbetat i Danmark och Norge har inte räknats som sysselsatta då de saknat inkomst och jobb i Sverige. Arbetslösheten har därför på pappret varit hög i Haparanda, gränstrakterna mot Norge och i västra Skåne när den i verkligheten varit låg.
Om alla länder hade en fungerande och korrekt statistik över antalet arbetslösa så skulle siffrorna ändå inte vara jämförbara. Ett land med en stor andel unga i befolkningen som exempelvis Irland och Sverige har alltid en högre arbetslöshet än ett land med ålderstigen befolkning som exempelvis Italien. I vissa länder är pensionsåldern låg. Om arbetslöshet och sysselsättning beräknas på alla i åldern mellan 20 och 64 kommer siffrorna inte att bli korrekta. I andra länder blir de felaktiga på grund av hög pensionsålder. Osv. Felkällorna är oändliga.
Sammantaget går det alltså inte att lita på arbetslöshetssiffrorna från något land. Och oavsett om de är hyfsade som de säkerligen är i många länder är de inte jämförbara med varandra.
Därför är grundförutsättningen för resonemanget i Torbjörn Hållös artikel i GP troligen inte korrekt även om han delvis vill använda det i ett gott syfte. Det betyder också att hans delvis rasistiska resonemang är grundläggande fel. Arbetslöshet och invandring samvarierar troligen inte på det negativa sätt han påstår. I alla fall kan arbetslöshetsstatistiken inte användas för att försöka belägga det.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.