Indianerna i Amerika dog nästan ut när de vita spanska erövrarna kom med sjukdomar, krig, plundring och exploatering (utsugning).
Men efter 500 år av orättvisor och förtryck återtog äntligen indianerna makten i Bolivia där de utgör en två tredjedels majoritet. En vit överklass-kupp lyckades inte behålla makten.
Och nu har den vita bolivianska kuppmakerskan Jeanine Anez dömts till tio års fängelse för kuppen 2019 mot den demokratisk valde ”indian”-presidenten Evo Morales (av aymarafolket, talar även spanska och quechua).
Även tidigare militärer och poliser dömdes för kuppen mot den unga bolivianska demokratin. Vilken med Evo Morales som president alltså satte Bolivias stora fattiga majoritet av ursprungsfolk i ledningen för landet.
Detta efter 500 år av europeiskt vitt rasistiskt och klassförtryck. Först spansk kolonialism, sedan den lilla vita minoritetens ”interna kolonialism” (som i Sydafrika) understödd av USA-imperialismen.
Intern kolonialism
Avslöjande foton av Aniz respektive Morales regeringar visar vit prydlig överklass, kontra mörkhyade urfolk i slitnare kläder (jag försöker undvika ordet ”indian”, men bra ersättning saknas).
Konflikten handlar om ny Demokrati mot gammal Diktatur. Om Klass mot Klass. Om Bönder & Arbetare mot Medelklass & Överklass. Om Indianer mot Vita.
Jag var själv volontär (journalistisk rådgivare) tre år på 90-talet för indian/bonderörelsen CSTUCB (Confederación Sindicl Unica de Trabajadores Campesinos de Bolivia). Deras slagord var ”Klass och Nation”.
Indianerna/bönderna (oftast samma sak) fick kämpa länge mot de militanta gruvarbetarnas och landsorganisationen COBs (Central Obrera Boliviana) elitära ”proletaristiska” (obrerista) politik.
Där den lilla marxistiska arbetarklassen skulle ha ledningen över bondemassorna med deras mer mångnationella ”indianistiska” politik – vilken satte indianfolkens nationella upprättelse sida vid sida med den traditionella vänsterns endimensionella klasskamp.
Klasskamp och indiankamp
I takt med tiden, den folkliga ideologiska debatten och krisen i gruvnäringen, så tog indianrörelsen ledningen i den breda vänstern. Klasskampen för de fattiga likställdes med den nationella kampen för indianfolken aymara, quechua och låglands-indianerna.
Nu är Bolivia officiellt en avkoloniserad Mångnationell Stat stödd av de fattiga klasserna och de indianska folken. Med partiet MAS (Movimiento al Socialismo) vid makten (rörelsen för socialism).
Slagordet ”Klass och Nation” visar att kampen och återuppbyggandet av ett nytt Folkets (klass) och Folkens (etnicitet) Bolivia rör två slags Folkmakt.
”Indiannationalism”
Dels den vanliga politiska demokratin med majoritetsstyre för de individuella medborgarna i staten Bolivia (ett slags folkmakt).
Dels det kollektiva nationella erkännandet av de olika indianfolken som medgrundare till det nya mångnationella Bolivia. Indian-nationalism om man så vill (ett annat slags folkmakt).
Alltså politisk demokrati och nationellt självbestämmande som ger såväl Folkets Arbetande Klasser, som de olika Folkens rätt till självförverkligande sitt stöd. Folkmakt på två sätt.
Sedan finns den bredare nationalismen & patriotismen riktad mot USA-imperialismens inblandning i Bolivia – i syfte att som i grann-landet Chile stoppa en utveckling i riktning mot socialism.
Den revolutionära processen i Bolivia kan stoppas av Imperiet i norr. Eller/och av den vita överklassen nere på låglandet (Santa Cruz). Eller av att folkets och folkens ledare faller för maktens frestelser och korruption. Eller att man stannar vid reformering av kapitalismen.
Om inte? Då kanske det socialistiska och det nationalistiska smälter samman i någon slags kommunitär andinsk-amazonisk ekosocialism. Inspirerad av såväl viss marxism som aspekter av inkariket. Sådana diskussioner hörde jag i alla fall genom åren.
Hans Norebrink, journalistvolontär på indian-bonderörelsen CSUTCBs tidning ”Pututu” tre år i la Paz, Bolivia på 90-talet. Mitt givna indiannamn var Juan Jacha (stor på aymara)
# Asiater kom från Asien och blev indianer. Vita blivande härskare kom från Europa. Varpå de tog svarta slavar från Afrika. Nya världens tre ”raser” blev resultatet. Liksom rasblandning. Idag dominerar indianer i Anderna (inkariket) och i södra Mexiko/Centralamerika (maya-aztek-rikena).
