Högsta domstolen har i två brottmål prövat om det är ställt utom rimligt tvivel att de åtalade har gjort sig skyldiga till det som åklagaren påstår i åtalet. Det handlar om ett mord respektive ett försök till mord, Mordet skedde vid en busshållplats i Märsta den 2 oktober 2020. Mordförsöket skedde på Årsta torg den 12 april 2019. I båda målen var det fråga om att bedöma det samlade värdet av indiciebevisning.
– Högsta domstolen har genom dessa två vägledande avgöranden uttalat sig om hur indiciebevisning bör behandlas i brottmål och lämnat vissa riktlinjer för bevisprövningen. Prövningen måste dock alltid anpassas till situationen i det enskilda målet, säger Stefan Johansson, i ett pressmeddelande. Han var en av de domare som dömde i de två målen.
Busshållplatsmordet i Märsta
När det gäller mordet vid busshållplatsen i Märsta 2020 påstod riksåklagaren att den åtalade hade berövat en man livet genom att skjuta honom med flera skott mot kroppen. Riksåklagaren åberopade flera fristående och samverkande bevis:
-
- Gärningsmannens jacka hittades hemma hos den åtalade. Den hade den misstänktes DNA på sig.
- DNA-spår från den nu dömde hittades på tre av de åtta patronhylsor som sköts ur det vapen som användes.
- Skytten flydde på en likadan elsparkcykel som den åtalade hade köpt någon vecka före mordet.
- Han hade likadana mörka byxor som de som syns på skytten på en övervakningsfilm som visar attacken.
- På dem hittades en tändsatspartikel som hade samma ovanliga typ av sammansättning som partiklarna i en av de patronhylsor som bar spår av hans DNA.
Högsta domstolen konstaterade att bevisningen vid en sammanvägd bedömning ger ett mycket starkt stöd för åtalet. Det som kommit fram om möjliga alternativa gärningsmän gav inte anledning att räkna med att gärningen utförts av någon annan. Det är därför ställt utom rimligt tvivel att den åtalade var gärningsman. Högsta domstolen dömde honom för bland annat mord till livstids fängelse.
Mannen som heter Alimamy Cole dömdes i tingsrätten till livstids fängelse. Han friades sen i hovrätten och släpptes fri. Han tog sig därefter till Sierra Leone. Så även om han nu dömts i Högsta domstolen kan han inte sättas i fängelse. Detta då rättsväsendet inte kan få tag på honom. Sverige har inget utlämningsavtal med Sierra Leone.
Mordförsöket på Årsta torg
I målet om försök till mord på Årsta torg hade ett skott avlossats mot en bil som två ordningsvakter färdades i. Riksåklagaren gjorde i Högsta domstolen gällande att det var två personer som tillsammans och i samförstånd hade skaffat ett skarpladdat vapen och försökt döda ordningsvakterna.
När det påstås att en gärning har utförts av flera personer tillsammans och i samförstånd krävs sådan bevisning på individnivå att det beträffande var och en av de inblandade kan konstatera att de har medverkat i brottets utförande. Dessutom på ett sådant sätt att de är att betrakta som medgärningsmän.
Högsta domstolen kom fram till att det finns utrymme för att andra personer har utfört eller varit delaktiga i gärningen. Bevisningen var inte så stark att det gick att dra några bestämda slutsatser om vilken inblandning de åtalade kan ha haft. Det var därmed inte ställt utom rimligt tvivel att de har gjort sig skyldiga till det som påståtts. De frikändes därför.
Bevisprövning
För att någon ska kunna dömas för ett brott måste åklagaren lägga fram så stark bevisning att domstolen finner att det är ställt utom rimligt tvivel att den åtalade har begått den åtalade gärningen. Det innebär bland annat att domstolen måste kunna utesluta alla någorlunda rimliga alternativa förklaringar. Exempelvis att brottet kan ha utförts av någon annan än den som åklagaren påstår.
– Det höga beviskravet är en förutsättning för att förhindra att oskyldiga döms. Kravet syftar också till att undvika att fällande domar som har fått laga kraft senare blir föremål för resning på grund av att det har kommit fram nya omständigheter eller bevis, säger Stefan Johansson.
När domstolen prövar den bevisning som har åberopats ska bedömningen grundas på rationella skäl. Prövningen ska också innefatta en objektivt grundad och strukturerad analys.
Bevisning brukar delas in i direkt bevisning och indirekt bevisning (indiciebevisning). Direkt bevisning är sådana bevis som är omedelbart kopplade till det som påstås i gärningsbeskrivningen. Ett vittne som anger att han eller hon har sett att det är just den åtalade som har skjutit målsäganden är ett exempel på direkt bevisning.
Indiciebevisning
Vid indiciebevisning saknas ett sådant omedelbart samband mellan beviset och det som påstås i gärningsbeskrivningen.
Beviset kan vara riktigt utan att det har gått till på det sätt som påstås i gärningsbeskrivningen. Detta gäller exempelvis DNA-spår från den åtalade på patronhylsor som har hittats på den plats där målsäganden har blivit skjuten.
Den samlade styrkan i bevisningen är beroende av styrkan i varje enskilt bevis. Vidare hur många bevis det finns och hur bevisen förhåller sig till varandra. Till exempel om de är fristående och samverkande eller om de utgör olika delar av en kedja med flera olika led. Det sammanvägda bevisvärdet av två fristående och samverkande bevis är i princip högre än värdet av varje enskilt bevis. När det gäller kedjebevisning är förhållandet ofta det motsatta. Ju fler led som ingår desto svagare är bevisningen för slutledet i kedjan
