Högsta domstolen har prövat ett mål med upprinnelse i det så kallade påskupploppen. Målet handlar om kravallerna i Örebro. Två personer som deltog genom bl.a. stenkastning mot polisen har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.
Inför en planerad allmän sammankomst i Sveaparken i Örebro i april 2022 kom såväl poliser som polisiär egendom att angripas av personer som hade samlats i parken. Bland annat förekom det omfattande stenkastning. Högsta domstolen har nu prövat ett mål mot två inblandade personer.
En fråga som Högsta domstolen har prövat är om gärningarna ska bedömas som våldsamt upplopp eller sabotage mot blåljusverksamhet. Domstolen har kommit fram till att gärningarna skulle kunna vara båda brotten. De har dock dömt för sabotage mot blåljusverksamhet. Brotten bedömdes som grova. Detta främst med hänsyn till att de har begåtts inom ramen för ett omfattande och allvarligt angrepp mot polisen.
Åtalet avsåg de gärningar som konkret hade utförts av de åtalade. Dessutom också gärningar som inte kunde knytas till någon enskild person och skador som orsakats av andra än de åtalade. Hovrätten ansåg att de åtalade var straffrättsligt ansvariga för samtliga angivna gärningar som utförts i parken under den aktuella tidsperioden.
Dom
Enligt Högsta domstolen finns det inte stöd för påståendet att samtliga som deltagit i oroligheterna har agerat tillsammans och i samförstånd med varandra. I målet finns inte heller någon närmare utredning om i vilken utsträckning och på vilket sätt de tilltalade varit delaktiga i de delar av händelseförloppet som i åtalet inte specifikt kopplas till dem.
De åtalade har därför enbart dömts för vad som konkret kunnat kopplas till deras eget agerande. Vid bedömningen av gärningarnas allvar har det tillmätts stor vikt att de vidtogs i ett sammanhang då även många andra personer angrep polisen.
Det samlade straffvärdet för brotten bedömdes vara tre års fängelse för var och en av de åtalade. En av dem dömdes även för våld mot tjänsteman. Detta för att han kastat en sten mot en polis från nära håll. Fängelsestraffets sammanlagda längd för honom bestämdes till tre år och tre månader.
Högsta domstolens avgörande bekräftar att angrepp av detta slag mot polisen utgör allvarlig brottslighet med ett högt straffvärde, säger Johan Danelius som var en av de domare som deltog i avgörandet.
Anledningen till att straffen i de här enskilda fallen sätts ned i förhållande till hovrättens dom är främst att de tilltalade har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till deras eget agerande, förklarar Danelius.
