Boschwitz – Människor utanför 

För ett tag sedan var jag i Berlin. I en bokhandel gjorde man reklam för en roman från 30-talet som nu kommit ut på originalspråket för första gången: Ulrich Alexander Boschwitz Menschen neben dem Leben (Människor bredvid livet).

Jag övertygades om dess förträfflighet och har nu läst den. Och jag känner mig verkligen inte lurad av reklamen, för romanen var väldigt bra.

Den handlar om samhällets skuggsida i Berlin strax innan nazisternas maktövertagande, – om tiggare, krigsinvalider, hallickar och prostituerade – och författaren blandar social kritik och samhällsanalys med berättarglädje och ömsinta skildringar av udda figurer.

Det är lätt att lockas till jämförelser med andra skildrare av denna tid och dessa miljöer – exempelvis Döblin, Kästner och Fallada – och jag tycker att Boschwitz står sig väl i konkurrensen med dem. Kanske har den dock allra mest gemensamt med Brechts försök, exempelvis i Tolvskillingsoperan, att visa att ”den undre världen” inte är fullt så exotisk som många tror, utan att den har stora likheter med andra delar av samhället.

Ursprungligen på svenska

När jag läst ut boken upptäckte jag att den faktiskt ursprungligen gavs ut på svenska, närmare bestämt 1937. Då hette den Människor utanför och författaren kallade sig John Grane. Orsaken till detta var att Boschwitz flydde till Sverige för att undkomma nazisternas judeförföljelser.

Senare reste han vidare i Europa, och gav ut 1940 ut romanen Der Reisende, som nu återupptäckts och blivit en internationell bestseller. 2019 gavs den ut på svenska.

Så småningom hamnade Boschwitz i Storbritannien. Där internerades han och skickades till Australien. 1942 fick han dock möjlighet att återvända, men under hemresan torpederades båten han reste med och han dog.

Jag tänker helt klart läsa Der Reisende. Det skulle också vara intressant att få reda på mer om Boschwitz vistelse i Sverige.

Magnus Nilsson

Ursprungligen publicerat på Litteratur och klass. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0.

• Läs mer om arbetarlitteratur
• Mer om arbetarförfattare

Om Ulrich Alexander Boschwitz

Ulrich Alexander Boschwitz (pseudonym: John Grane), född 19 april 1915 i Berlin, död 29 oktober 1942 på Nordatlanten, var en tysk författare.

Boschwitz var jude och flydde Nazityskland år 1935. Med sin mor Martha flyttade Boschwitz först till Sverige och därefter till Norge. Under exilen skrev han sin debutroman Menschen neben dem Leben, som utkom i Sverige 1937 med titeln Människor utanför och under pseudonymen John Grane. Romanen blev en framgång och Boschwitz kunde studera på Sorbonne i Paris. Han bodde därefter omväxlande i Frankrike, Luxemburg och Belgien.

År 1939 utkom hans andra roman, Der Reisende, under titeln The Man Who Took Trains i England och i USA 1940 under titeln The Fugitive, återigen under pseudonym.

Internering

År 1939 bodde Boschwitz och hans mor i England. Båda internerades eftersom de kom från fiendenationen Tyskland. De hamnade båda först på Isle of Man. Boschwitz deporterades efter ett par veckor till Australien år 1940. Under resan med fångtransporten beslagtogs och förstördes manuskriptet till hans tredje roman som hade titeln Das grosse Fressen (The Big Feed).

Under vistelsen i Australien arbetade Boschwitz med en fjärde roman, Traumtage (Dream Days). År 1942 hade det blivit möjligt för Boschwitz att återvända till England. Mot slutet av hans tillbakaresa som skedde med passagerarfartyget Abosso, torpederades fartyget den 29 augusti 1942 av en nazitysk ubåt. Boschwitz omkom och manuskriptet till hans fjärde roman gick förlorat.

Boschwitz utgavs på originalspråk med start 2018, på initiativ av den tyske förläggaren Peter Graf. År 2019 utkom även romanen Der Reisende i svensk översättning som Resenären med Jens Ahlberg som översättare.

Texten delvis från Wikipedia. Vissa sakfel i Wikipedia-artikeln rättade med hjälp av nedanstående bild och andra texter på nätet. #Anders_S