Välfärden på svältkur – Beskatta bankerna!

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson talar tröstande: ”Det blir sämre innan det blir bättre”. Naturligtvis gäller det inte hans egen värld, precis som övriga banker kommer Swedbank att fortsätta tjäna fantasisummor – svindlande 23 miljarder bara senaste halvåret! De som ska få det sämre är ”hushållen”.

Inte alla hushåll dock, höginkomsttagarna, de som äger och bemannar de högre posterna i banker och storföretag, kommer att fortsätta att ösa pengar ur guldfloden. Det handlar som vanligt om arbetare och låginkomsttagare. Något som också måste bli sämre innan det i en oklar framtid blir bättre är den gemensamma välfärden.

Från norr till söder ekar nu samma nödrop från kommuner och regioner: sjukhus i Göteborg och Ystad, förskolor i Borås och Malmö, hemtjänst i Storfors och Krokom – ingenstans finns det pengar och överallt kommer verksamheten och de anställda att drabbas.

Tidöavtalet

Sådant var läget när Tidölaget samlades för kräftskiva på Harpsund i helgen för att omvandla sitt slottsavtal till en budget.

Efter Tidöavtalet skrev Internationalens ledare:

Vallöften om mer personal i sjukvården, mångmiljardsatsningar på tandvård och mycket annat kommer snabbt att multna bort när de nu komposteras i olika utredningar. Det var inte för en sådan politik högern har sökte regeringsmakten. När inflationens slaktknivar automatiskt skär ner välfärden dag för dag och med en lågkonjunktur under uppsegling passar det utmärkt att låta Åkesson fortsätta sina rasistiska illusionstricks.

Det är där vi är nu. I grundavtalet som regeringen måste följa för att inte tappa sina stöttepelare i SD finns fullt av välfärdsfluff, på varje punkt försedd med samma brasklapp: ”Det finns ingen garanti för att frågor som bereds i projektet automatiskt är garanterade finansiering i budgetpropositionen.”

Att fylla de gapande hålen i välfärden och vanligt folks plånböcker med de väldiga överskott som väller in till banker och den allra rikaste överklassen är självklart inget som finns i Tidölagets tankevärld. Från Harpsund lät finansminister Svantesson därför meddela att varken välfärd eller vanligt folk kan vänta sig något stöd från regeringshåll, det skulle vara som att ”kasta pengar på en inflationsbrasa – pengarna brinner upp.”

Pengar som är helt brandsäkra är däremot storföretagens rekordutdelningar eller den extra julklapp de högst avlönade får när av brytpunkten för statlig skatt höjs vid nyår. Mellan snapsvisorna på Harpsund pratades det istället om sådant som hur stort fikonlöv SD ska få för att skyla sina pinsamma bensinprislöften med och hur mycket moderaterna kan sänka skatten för de rikaste.

Beskatta bankerna

Vältajmat lanserade Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i sitt sommartal i Göteborg tanken på en tillfällig skatt på bankernas övervinster för att finansiera välfärden. Det går att ha många synpunkter på resonemanget om ”övervinster” och annat men det viktiga med förslaget är att det riktar blickarna åt rätt håll – där pengarna finns.
Men är det allvar behöver vi också inse vad som krävs för att driva igenom det.

Bankerna kommer inte kommer att tyst acceptera några politiska ingrepp. Minns till exempel hur den lilla ökning s-regeringen införde 2017 i avgiften för att skydda bankerna från sig själva ledde till att Nordea i protest flyttade till Finland. När högerregeringen i Italien nyligen gjorde ett utspel om skatt på bankernas vinster dröjde det inte mer än 24 timmar innan de började backa när kapitalets representanter gläfste till och bankernas aktiekurser började darra.

Ska det bli möjligt att ändra kursen och använda samhällets resurser på ett rättvist och rimligt vis krävs mer än utspel i media. Det behövs starka rörelser som är mer skrämmande för kapitalet än ekonomiska förluster, rörelser som behöver byggas underifrån, här och nu.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har här både möjligheter och ansvar. Partiet har mycket av sitt stöd genom försvaret av välfärden och även en organisation som växer kraftigt. I synnerhet där partiet är med och styr är det avgörande att dessa resurser används till att bygga och stödja rörelser till välfärdens försvar. Det kräver även att loka0p99la V-politiker inte slösar bort stödet genom att administrera nedskärningspolitiken.

För dem som drabbas spelar det mindre roll om nedskärningarna beslutats aktivt eller ”bara” är en effekt av att budgetar drabbats av inflation och neddragna statsbidrag. När högerns och storföretagens budskap till den stora majoriteten nu är att acceptera försämringar medan de själva växer sig feta skapas ett läge för en stark gräsrotsvänster. Förutsatt att den förmår gripa tillfället.

En ledare från tidningen Internationalen.