Varför rasprofilerar inte polisen i Göteborg?

I Brå:s undersökning av etnisk profilering (rasprofilering) inom polisen i samband med narkotikabrott konstateras att Göteborg klart avviker från resten av de undersökta polisområdena i Sverige. I Göteborg verkar det nämligen som ingen rasprofilering förekommer.

Göteborgspolisen har mycket hög träffsäkerhet. De personer som faktiskt kontrolleras är personer som har narkotika på sig. Det finns ingen skillnad när det gäller invandrare och svenskar eller mellan olika etniska grupper på det sätt som det finns i andra undersökta polisområden. Träffsäkerheten är lika stor för alla grupper.

Göteborgspolisen arbetar aktivt för att undvika rasprofilering. Det är en del av det förtroendeskapande och förbyggande arbete som också lett till att gängskjutningarna minskat kraftigt och att uppklarningsprocenten för gängrelaterade mord är nästan 100%.

Respekt

Det är inte bara viktigt för polisen att ha tillräckligt med byggstenar för kontrollen och förklara varför en kontroll sker. Flera av de som Brå har pratat med lyfter även att kontrollen behöver utföras på ett respektfullt sätt.
Detta oavsett om kontrollen rör en för polisen okänd eller känd person. En chef i Göteborg säger exempelvis att:

Det är jätteviktigt för oss att bemöta alla med respekt, även om de är parasiter om ni förstår mig, alltså de bidrar inte i samhället utan de ställer verkligen till det. Vi ska ju såklart ingripa mot dem, men vi behöver inte nypa till dem liksom. Det där höll man på med förr och det skapar bara hat och ilska.

I Göteborg framhåller flera chefer och poliser i yttre tjänst att man har en hög medvetenhet om hur deras eget beteende påverkar arbetet. Dessutom att de arbetar mycket med frågor om respekt. Det handlar bland annat om att tilltala människor med deras riktiga namn, och inte öknamn. De beskriver också att de länge arbetat med praktiserande rättvisa i kontakten med medborgarna. För dem innebär att de i alla situationer behöver vara ”äckligt korrekta”. En chef säger så här om det:

Vi har pratat väldigt mycket om att vi ska kunna vara både gränssättande och relationsbyggande i vårt sätt att uppträda, för det är ju en viktig del av vårat varumärke i […] att vi ska vara en professionell polis och att det ska kunna var en växelverkan mellan de här två. Och sen har vi pratat om, under alla år nu, det här med praktiserad rättvisa; ett likvärdigt bemötande och ett rättvist och legitimt bemötande mot människor. Vi kallar det här för ”äckligt korrekt”, att man ska bete sig på ett bra sätt ute i området.

Relationsskapande

Relationsskapande arbetssätt är framgångsrikt. Att polisen i Göteborg har arbetat mycket med bemötandefrågor bekräftas av en representant för en av polisutbildningarna. Representanten säger att arbetssättet i framför allt Storgöteborg Nordost är framgångsrikt och att de är ”någon form av förebild på det här området”:

De har en strategi eller ett beslut i stort som bygger på femton år, det handlar om att man ska vara kontaktskapande, vilket är en prioritet. Ska man vara där behöver man kunna fixa båda uppdragen, både gripa och kunna snacka.

På ledig tid [mellan larmen] så läggs all tid till att knyta band, kommunicera, skapa relationer, skapa tillit, skapa kontaktytor och sen så har de en prioritering kopplat till när det blir gränssättande. […] Alla kollegorna känner till detta, och man har inga problem med att få resurser dit utan folk söker sig dit eftersom att det fungerar väldigt bra.

När man tittar på siffrorna är det också tydligt att Göteborgspolisen i betydligt mindre utsträckning än de andra polisområdena ägnar sig åt ständiga personkontroller. Därmed minskas också spänningarna. Istället bygger Göteborgspolisens kontroller på tips från allmänheten (som de byggt upp en förtroendefullt förhållande med) eller ordningsvakter.

Stockholm

Stockholmspolisen avviker åt andra hållet. Deras personkontroller har en låg träffsäkerhet och utförs i stort sett alltid efter profilering. Inslaget av rasprofilering är högt. Svart och personer från Mellanöstern löper mycket större risk att kontrolleras än andra. Det är också vad som leder till den sämre träffsäkerheten för den gäller i huvudsak svarta och personer från Mellanöstern.

Detta agerande är också en del av förklaringen till den våldsamma situationen i Stockholm och den dåliga uppklarningsprocenten av gängrelaterade skjutningar. Allmänheten har inget förtroende för polisen som därmed inte heller får nån hjälp. Varken med att kontrollera rätt personer eller med att lösa brott.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.