Med start år 2006 ordnade ett privat assistansbolag i Södertälje assistans åt ett 20-tal brukare som led av svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar. De flesta som åtalades i ärendet var anställda som assistenter i bolaget med uppgifter att bistå brukarna med assistans i den omfattning som Försäkringskassan beviljat.
Flertalet av de åtalade i målet utförde aldrig något assistansarbete alls, arbetade mindre antal timmar än vad som redovisats eller arbetade på andra tider än vad som redovisades i tidrapporterna till Försäkringskassan. Ändå fick de lön från bolaget som om de utfört den assistans de rapporterat in.
I viss omfattning arbetade dock de personer som erhållit svarta löner för de som det rapporterat att det arbetade för. Ett antal av de åtalade som inte alls arbetade som assistenter hade i praktiken köpt en vit inkomst. Detta för att kunna visa upp lön och anställning för att på så sätt få sjukpenning, föräldrapenning, graviditetspenning eller tillfällig föräldrapenning. Eller för att kunna visa upp anställning och inkomster för att kunna få banklån till köp av lägenhet e dyl. I själva verket sysslade de med annat. De som till viss del arbetade som assistenter arbetade däremot i huvudsak svart.
Det fanns ett upplägg mellan bolaget och flertalet av de åtalade som innebar att bolaget betalat ut löner, redovisat skatter och sociala avgifter för ett antal av dessa personer trots att de inte utfört något arbete. Hela eller delar av den erhållna lönen återbetalades sen till företrädare för bolaget. Bolaget fick på det sättet stora kontanta belopp för att betala bl.a. ersättningar till personer som erhållit svarta löner. I vissa fall konstaterades också att brukarna inte fått den assistans de varit berättigade till.
Totalt lurades Försäkringskassan på på cirka 29 miljoner kronor i felaktiga assistansersättningar.
Polistillslag, åtal och dom
Vintern 2012 slog polisen till mot flera adresser i Södertälje kopplade till det fuskande assistansbolaget. Utredningen ledde till att en rättegång startade hösten 2013. 35 personer åtalades. Efter sju månaders rättegång föll domen i målet. 34 av de åtalade dömdes för bl.a. grova bedrägerier och grova bidragsbrott.
Tingsrätten
Ägarna till bolaget, de två huvudåtalade, fälldes för ett stort antal grova bedrägerier, grova bidragsbrott och grova bokföringsbrott. En av dem dömdes dessuom för grov urkundsförfalskning. Båda fick långa fängelsestraff. Den ene till fängelse 6 år och den andre till fängelse 4 år 9 månader. De båda förpliktades också att solidariskt med varandra, bolaget (numera i konkurs) och i delar med övriga dömda i målet betala skadestånd till Försäkringskassan med drygt 26 miljoner kronor. De meddelades också näringsförbud under 7 år.
Av övriga åtalade i målet fälldes 18 personer för grova bedrägerier och/eller grova bidragsbrott. För alla 18 åtalade har påföljderna bestämts till fängelse mellan 1 år och 3 år 4 månader. Resterande 14 personer fälldes för grova bedrägerier och/eller grova bidragsbrott, penninghäleri eller häleri. Med hänsyn väsentligen till storleken på de belopp som tingsrätten funnit styrkta blev det för dessa personer villkorlig dom med samhällstjänst mellan 160 och 240 timmar. I ett fall utdömdes villkorlig dom jämte dagsböter.
Samtliga dömda har i olika omfattning ålagts att solidariskt med varandra och med de huvudåtalade betala skadestånd till Försäkringskassan med sammalagt drygt 26 miljoner kronor. Målet uppgavs ha kopplingar till Södertäljenätverket även om de vad jag kunnat utröna inte varit alltför omfattande eller tydliga.
Hovrätten
I några fall skärptes fängelsestraffen i hovrätten, i några fall lindrades påföljderna. De två huvudåtalade dömdes till fängelse i 6 år respektive 5 år och 6 månader i hovrätten. För den sistnämnde innebar det en straffskärpning med 9 månader. Skadestånden blev med några undantag i huvudsak desamma som i tingsrätten, sammanlagt omkring 31 miljoner kr.
Hovrätten gjorde i stort sett samma bedömningar som tingsrätten. I några fall dömde dock hovrätten för mer än vad tingsrätten har gjort. Till skillnad från tingsrätten fann hovrätten dock att de organiserade bedrägerierna med assistansersättning ska rubriceras som grova bedrägerier i stället för grova bidragsbrott.
Bolaget
Det bolag det handlade om var ELMA Personlig Assistans AB. VD i det företaget var vid polistillslaget en man vid namn Rolf Åhlander. Företaget hade dotterbolaget Assali & Åhlander AB i vars styrelse Rolf Daniel Åhlander satt tillsammans med Affan Uthman-Akram Assali.
Den sistnämnde hade tidigare varit VD för ELMA Personlig Assistans AB. I styrelsen för Assali & Åhlander AB satt också Uthman Akram Assali som sannolikt är far till Affan Assali och Rolf Åhlander, far till den yngre Rolf Daniel Åhlander, medan styrelsen för moderbolaget ELMA också innehöll Camilla Åhlander, sannolikt fru till Rolf Daniel Åhlander, och Anna-Karin Frickner.