Välkommen tillbaka GAIS!

När GAIS i höstas kvalificerade sig för allsvenskt spel, efter att slutat som tvåa efter Västerås SK i Superettan, var det en av de äldre och mer anrika svenska fotbollsföreningarna som återigen tog säte i fotbollssocieteten.

GAIS (Göteborgs Atlet och Idrottssällskap) bildades 1894. Tre år senare startade man upp fotbollsverksamheten, andra sporter som utövades under de första decennierna var friidrott, styrkelyft och brottning. En viss social och ideologisk positionering utgjordes av att man såg sig vara ”Göteborgs första klubb för unga från arbetarklassen”.

Men i vilken mån är det ränder som fortfarande i modern tid inte gått ur? En viss mer perifer koppling kan nog sägas finnas kvar. Undersökningar av supporterskarans politiska hemvist påvisar en tydlig vänstertendens men rent socioekonomiskt uppvisas inte någon markant skillnad från normalskalan. Sedan, om det i någon mån finns en speciell tendens utifrån hur GAIS sköts internt i motsats till andra kommersiella föreningar på elitnivå, ska låtas vara osagt?

Starten som fotbollslag var trevande och fram till 1910-talet var man chanslöst mot Örgryte och IFK Göteborg med ett antal svidande nederlag. Runt tiden för Första världskrigets utbrott inleddes dock en mer seriös satsning och man började kunna mäta sig med den tidens storklubbar.

Storhetstiden

Det stora genombrottet kom när det första svenska mästerskapet hemfördes 1919, efter vinst mot Djurgården med 4-1 i finalen. Därefter brukar åren 1919-1935 betraktas som ”GAIS storhetstid”. Ett andra svenskt mästerskap erövrades 1922 och 1931 stod man återigen som segrare, denna gång efter en omläggning från cupspel till dagens allsvenska ordning.

Under denna tid representerade hela 27 spelare från föreningen någon gång det svenska landslaget. Degraderingen från allsvenskan 1938 satte dock en definitiv punkt för denna glansperiod, även om Svenska cupens prispokal 1942 hamnade hos föreningen.

GAIS fjärde – och senaste – svenska mästerskap blev verklighet 1954. Den stora profilen och stjärnan i laget var centern och målsprutan Karl-Alfred Jacobsson. Tre år på raken, 1952-54, vann han skytteligan. Det svenska landslagets uttagningskommitté förhöll sig dock tämligen kallsinnigt. Det blev endast sex landskamper för Jacobsson, trots viss leverans i form av tre gjorda mål.

Motgångarnas tid

Redan året därefter degraderades GAIS och efter en snabb återkomst och tredjeplats 1957 har dess vidare öden som elitförening kännetecknats av rena berg och dalbana färden. Visst blev man 1974 fyra i allsvenskan och 1989, när tunisiern Samir Bakaou var den absoluta nyckelspelaren, slutade ännu bättre med en tredjeplats. Men i övrigt har det inte bara varit frågan om spel i Superettan utan periodvis har man till och med ramlat ner i en än lägre division. Ekonomin har inte heller alltid varit solid.

Några ytterligare historiskt prominenta spelare som kan nämnas är Jan Olsson, värvad från Kungshamn 1965 och under slutet av 60-talet och början av 70-talet bofast i landslaget, och Kurt Axelsson, snabb back som också etablerade sig i landslaget under senare delen av 60-talet. Men bland supportrar var ändå ytterkantens uppoffrande tekniker Sten Pålsson allra mest populär, inte minst var han en avgörande orsak till att fjärdeplatsen i allsvenskan 1974 kunde bärgas.

Nu verkar således GAIS återigen få vind i seglen. Efter segern i Division 1 Södra 2022 gick man rakt igenom Superettan. Men hur ska detta lag, som i allsvenskans maratontabell belägger plats nummer 12, klara sig i årets allsvenska? Visst är spelartruppen till stor del oprövad på denna nivå, men en livaktig supporterklubb borgar för ett härligt stöd – och kanske är det dags för kändisanhängaren och musikern Håkan Hellström att tillägna föreningen en rejäl hyllningshymn? I hans låt Valborg figurerar förvisso GAIS men bara vid något enstaka tillfälle.

Anders Karlsson

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders Karlsson on Patreon!
Become a patron at Patreon!