Regeringen sågas av experter. På nåt annat sätt går det inte att beskriva den senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet. Den ansvariga ministern, Romina Pourmokhtari, reagerar med att säga att allt går som tänkt och som det ska. Att regeringen är inte på denna rätta vägen. Nonchalansen är total. Regeringens största parti som inte har en enda ministerpost går ett steg längre. De vill straffa experterna så de slipper få den här typen av kritik från dem.
Med regeringen beslutade politik väntas utsläppen öka under mandatperioden och ansvaret för att nå mål och EU-åtaganden skjuts framåt. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan ger inga möjligheter att nå de klimatpolitiska målen och bryter mot klimatlagen. Det är huvudbudskapen i årets rapport från Klimatpolitiska rådet som även innehåller rekommendationer till regeringen.
Utsläppen ökar på kort sikt
Under 2023 fattade regeringen en rad beslut som innebär att utsläppen ökar på kort sikt och att Sverige inte längre ser ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030. Stora förväntningar byggdes därmed upp inför regeringens klimatpolitiska handlingsplan som presenterades den 21 december 2023. Regeringen nonchalerar de riksdagsbundna klimatmålen till 2030 och planen innehåller varken utsläppsprognoser eller tidsangivelser för klimatpolitiken.
– Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 över till nästa mandatperiod, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson i ett pressmeddelande.
Utsläppen minskar inte på lång sikt
Regeringens klimatpolitiska handlingsplan har ett stort fokus på Sveriges långsiktiga klimatmål, att senast 2045 nå noll nettoutsläpp av växthusgaser. Klimatpolitiska rådet anser att regeringens anvisade väg mot nettonoll är för smal och innehåller satsningar inom för få områden. Målen för 2045 kommer inte heller att nås med regeringens klimatpolitiska plan.
– Vi har granskat regeringens handlingsplan och konstaterar att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet, säger rådets vice ordförande Björn Sandén.
Sammantaget bedömer Klimatpolitiska rådet att regeringens klimatpolitik är onödigt riskfylld. På kort sikt ökar utsläppen. Nödvändiga beslut skjuts på framtiden. På lång sikt finns inget som tyder på att planen fungerar heller. Rådet ger därför tolv rekommendationer till regeringen för att begränsa dessa risker och bättre ta tillvara klimatomställningens möjligheter och det engagemang som finns hos många samhällsaktörer.
Förslag på kortsiktiga åtgärder
Fyra rekommendationer handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid så att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 kan nås:
- besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp
- ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark
- kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik
- redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.
Långsiktiga åtgärder
Resterande åtta rekommendationer handlar om hur vägen till de mer långsiktiga klimatmålen kan breddas och hela samhället inkluderas. Även dessa insatser behöver starta nu:
- ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040
- bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet
- inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket
- koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning
- gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken
- utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk
- utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi.
- bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.
Chansen att några av förslagen från det klimatpolitiska rådet ska genomföras med den aktuella regeringen är mycket liten.
Regeringens nonchalanta reaktion
För klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari nonchalerar rådet och säger sig vara den första klimatministern som har presenterat en plan för hur Sverige ska nå ”hela vägen till netto noll”. Så står det också i rubriken på regeringens klimathandlingsplan. Också statsminister Ulf Kristersson avfärdar det klimatpolitiska rådet genom att säg att regeringen och klimatpolitiska rådet har olika åsikter.
Kort sagt skiter regeringen i det klimatpolitiska rådet. De skiter i experterna och tycks anse att de vet bättre själva. Regeringen sågas av experter och de nonchalerar råden och rapportens slutsatser.
Sverigedemokraterna repressiva svar
Regeringens största och mäktigaste parti går ännu längre. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen hävdar att rapporten inte innehåller nåt av värde och att felet hela tiden varit att reduktionsplikten fanns. Det är därför målen inte kommer att nås enligt honom.
Skyll på nån annan, hävda att det som faktiskt minskade utsläppen är det som ökar utsläppen, är alltså den linje han går på. Dessutom verkar det som om han vill avskaffa klimatpolitiska rådet så de slipper såna här sågningar i framtiden. När experterna kommer med fel råd, avskaffa experterna. Det är hans lösning.
