De meteoriter som ramlar ner på jorden och i Sverige tillhör enligt en dom i Svea hovrätt markägaren på platsen. Domen innebär att den fastighetsägare på vars mark meteoriten har fallit har bättre rätt till meteoriten än de två personer som hittat och tagit med sig meteoriten.
Markägaren är Johan Benzelstierna von Engeström som äger Refvelsta gods genom bolaget Refvelsta Godsförvaltning AB. Genom detta bolag stämde han de två upphittarna.
Den 7 november 2020 föll en 14 kg tung järnmeteorit ner på en fastighet i västra Uppland. Två geologer, Anders Zetterqvist och Andreas Forsberg, hittade meteoriten den 5 december 2020. De lämnade senare in den till Naturhistoriska riksmuseet.
Efter att fastighetsägarens bolag hade väckt talan om bättre rätt vid Uppsala tingsrätt fann tingsrätten att meteoriten inte blivit en del av den fastighet som den fallit på. Utan de beslutade i sin dom ett den var lös egendom utan ägare. Äganderätten tillföll därför upphittarna Anders Zetterqvist och Andreas Forsberg enligt tingsrätten.
Hovrättens dom
Hovrätten har till skillnad från tingsrätten gjort bedömningen att meteoriten blir en del av den fastighet som den faller på. Det är bland annat, enligt hovrätten, en till följd av att det saknas särskilda regler om meteoriter. Men också för att meteoriten består av ämnen som redan förekommer i jordytan. De kan dessutom till sin art och beskaffenhet inte enkelt kan skiljas från vad som vanligtvis är att betrakta som fast egendom i egenskap av en del av jorden. I alla falla är det hovrättens bedömning.
– Vi har gjort bedömningen att det som ligger närmast till hands är att betrakta meteoriter eller rymdstenar som en del av fast egendom precis som andra stenar även om det intuitivt kan kännas som att en meteorit är någonting främmande för jorden, säger hovrättsrådet Robert Green.
Hovrätten har vidare funnit att allemansrätten inte ger var och en rätt att ta en meteorit från annans mark.
Upphittarna av meteoriten hade även gjort gällande att det hade uppkommit ett avtal mellan dem och fastighetsägaren som medförde att de hade bättre rätt till meteoriten. Hovrätten menar dock att upphittarna inte har visat att det funnits något sådant avtal.
Sammanfattningsvis anser hovrätten att fastighetsägaren, genom sitt bolag, har visat sig ha bättre rätt till meteoriten än upphittarna.
En av rättens ledamöter var skiljaktig och ville fastställa tingsrättens domslut.
Frågan är också om rättegången var nödvändig. Det verkar ju vara så att alla inblandade vill att meteoriten ska visas upp på museum. Det låter ju som om de hade kunnat komma överens utan att slösa med samhällets resurser på det sätt som de gjort. Enligt hovrätten är alltså meteoriter som ramlar ner på jorden att betrakta som markägarens egendom.
