Nordisk vänstervåg i EU-valet. Både i Finland och Sverige var det vänstern som ökade sin röster mest i EU-valet. I Sverige ökade Vänsterpartiet med 4,1 procentenheter till 10,9% av rösterna medan Vänsterförbundet i Finland ökade med 10,4 procentenheter till 17,3%. Vänsterpartiet fördubblade antalet mandat från ett till två medan Vänsterförbundet ökade från 1 till 3 mandat.
De högerextrema partierna i både Finland och Sverige tappade däremot röster jämfört med tidigare EU-val. Sverigedemokraterna backade med 2,3 procentenheter till 13,2% medan Sannfinländarna minskade med 6,2 procentenheter till 7,6%.
I Danmark blev Socialistisk Folkeparti (SF) det största partiet med 17,4% av rösterna en ökning med 4,2 procentenheter. Enhedslisten ökade med 1,5 procentenheter till 7,6%. Högerextrema Dansk Folkeparti minskade med 4,4 procentenheter och fick bara 6,4% av rösterna. SF fick ett nytt mandat och har nu tre medan Enhedslisten behöll sitt enda mandat.
Det var en klar nordisk vänstervåg i EU-valet. Kanske oväntat för många men det visar också att vi kan besegra högerextremisterna om vi bara jobbar på det. I val såväl som på gatan, arbetsplatser och i alla andra sammanhang. Av vänsterns 36 mandat i Europaparlamentet har de nordiska partierna 9 mandat.
I det närmaste fiasko för högerextremisterna i Norden och den första gången Sverigedemokraterna backat i ett val.
De gröna partierna klarade sig kvar på samma nivå som tidigare i Norden. I Sverige fick Miljöpartiet 13,8% av rösterna vilket var en ökning med 2,3%. De behöll sina 3 mandat. I Finland behöll De gröna sina två mandat med 11,3% av rösterna vilket var en minskning med 4,7 procentenheter. I Danmark finns inget grönt parti av samma slag utan de partier som främst slåss om de gröna rösterna är de två vänsterpartierna. Dessutom finns ett borgerligt grönt parti som heter Alternativet. De kom inte in i EU-parlamentet.
På europeisk nivå gick det sämre för vänstern men det var ingen katastrof. Men ett parti som kallar sig vänster men är Putinvänligt och invandrarfientligt tog en stor del av vänsterrösterna i Tyskland. I Frankrike gick det ganska dåligt för vänstern och i Italien också. Men för de högerextrema gick det mycket bättre än i Norden. Framförallt i de stora länderna som Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien.
Det tråkiga i sammanhanget är valdeltagandet, preliminärt 50,7 procent, vilket är nästan 5 procent lägre än i föregående val, en anmärkningsvärt stor minskning. Med endast varannan väljare som går till valurnorna finns en risk för ifrågasättande om vad valet egentligen speglar. De som inte är tillfredsställda resultatet ser det lätt då överdrivet mycket som om att det endast är en fråga om mobilisering och att siffrorna därför inte säger så mycket ”om hur folk egentligen tycker”. På samma sätt löper de som gjort bra ifrån sig att övervärdera valet vilket kan invagga i falsk trygghet.
50 procent valdeltagande är ett substantiellt problem.
Det låga valdeltagandet är i sig ett problem. Det kanske också förklarar en del av valresultatet. Jag jobbade i ett valdistrikt i centrala Göteborg som är starkt borgerligt. Valdeltagandet brukar vara mycket högre där än det var i år. Det vara bara cirka 50%. Kanske är det så att borgerligheten inte gick till valurnorna på det sätt som har varit brukligt. De ”bojkottade” valet för att de inte gillar Tidöregeringens politik men ville samtidigt inte rösta på vänstern eller miljöpartiet.
Ja, även om EU-val handlar om val av Europaparlament och frågor inom dess ansvar får de också karaktären av ”värdemätare” på de nationella regeringarna.
Både i Tyskland och Frankrike blev det, som vi väl vet, en ”käftsmäll” på riktigt för partier tillhörande de styrande koalitionerna. I Tyskland förvandlades 25 mandat till 16 mandat för de gröna, vilket svårligen kan förklaras med inställning i klimatfrågan. Troligare är att förklaringen finns i ett gigantiskt missnöje med den regering som partiet är en del av. En regering som leds av socialdemokraterna som kom på tredje plats i valet efter extremnationalistiska AfD.
Samtidigt ökade valdeltagandet i Tyskland från 61 procent till 65 procent. I Frankrike låg valdeltagandet 51,5 procent en ökning med halvannan procent. Så i dessa länder verkar fler ha omsatt sitt missnöje i handling och inte ”bara stannat hemma”.
Hur som helst är ett EU-val något helt annat än en ett nationellt parlamentsval men som ”värdemätare” har det trots allt ett värde.