Åklagare har väckt åtal mot koranbrännaren Salwan Momika och hans kompanjon Salwan Najem för hets mot folkgrupp efter fyra koranbränningar på olika platser i Stockholm under sommaren 2023.
De båda männen åtalas för fyra fall av hets mot folkgrupp efter händelser som ägde rum utanför moskén på Södermalm den 28 juni och den 24 augusti 2023. Dessutom handlar det om händelser vid Rinkebyplan och Benny Fredrikssons Torg den 25 respektive den 26 augusti samma år.
Bevisningen består enligt åtalet till största del av videoinspelningar från händelserna.
– De båda åtalas för att vid dessa fyra tillfällen ha fällt uttalanden och hanterat en koran på sätt som syftat till att uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse. Det är min uppfattning att männens uttalanden och agerande faller in under bestämmelsen om hets mot folkgrupp, och det är viktigt att domstolen får pröva den här frågan, säger senior åklagare Anna Hankkio, i ett pressmeddelande. Hon är förundersökningsledare.
Salwan Najem åtalas också för bidragsbrott.
Som jag ser det bör det vara tillåtet att bränna så kallat heliga böcker, även som en protesthandling. Men samtidigt är det uppenbart att koranbrännaren Salwan Momika kan ha begått hets mot folkgrupp. Det handlar helt enkelt om sammanhanget om det är hets mot folkgrupp eller inte. Domstolen ska nu försöka klargöra detta.
Läs mer:
- Bra av Aretakis i Flamman om koranbränningar
- Koranbrännare dömd för hets mot folkgrupp
- Knäppskalle bränner koraner – varför bry sig?
- Lagen om hets mot folkgrupp är problematisk
- Rätten att häda, kränka och bränna
- Det måste vara tillåtet att bränna religiösa skrifter
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det blir mycket intressant att följa detta mål vilket kan förmodas pågå ganska länge och där det väl inte är otroligt att det hela slutar i Högsta Domstolen. Frågan är av stor principiell vikt utifrån yttrandefriheten och vår rättighet att på olika sätt manifestera en åsikt.
Att rättsprocessen skulle mynna ut i ett ställningstagande där handlingen brännande av bok i sig betraktas som hets mot folkgrupp är knappast troligt. Detta skulle innebära mycket stora restriktioner såväl för politiska yttringar som för konstnärliga uttryck. En tolkningen att förbud mot bokbränning ryms inom vår grundlagsfästa yttrandefrihet skulle vara högst sensationellt och öppna för en rad andra inskränkningar i ”samma anda”.
Som du är inne på handlar det helt och hållet om sammanhanget och om hur den nu åtalades ord föll vid de tillfällen han åtalats för. Utifrån min bestämda uppfattning har bokbränningen som sådan liten vikt i detta. Hets mot folkgrupp kan begås med eller utan bok, boken må ha en symbolisk betydelse men detta kan inte vara avgörande.
Jag delar din uppfattning vad det gäller detta.