Gängskjutningarna och polisen

Gängskjutningarna och polisen. I mitten av oktober 2023 så upphörde våldsvågen i Stockholm som plågat huvudstaden i flera år. Skjutningarna minskade kraftigt i antal. Minskningen sammanföll med att Erdogan i Turkiet fick igenom sina krav i förhållande till Sveriges ansökan om NATO-medlemsskap.

Precis efter det agerade polisen i Turkiet mot den man som kallas Räven i svensk media. En av de personer som legat bakom de våldsamma konflikterna i Sveriges gängmiljöer under 2022 och 2023. Han och hans allierade i det så kallade Foxtrotnätverket kördes i praktiken ut från Turkiet. Några sköts senare medan andra greps i andra länder.

Efter det höll sig skjutningarna på en låg nivå fram till slutet av juli 2024 då det inträffade en ökning som fortsatta in i augusti. En speciell egenskap med denna ökning är att den skett i tre polisregioner, Öst, Stockholm och Mitt. Det råkar vara de polisregioner som inte anammat nya metoder för att bekämpa gängen. De polisregioner som aktivt uttryckt och uttrycker att de vill arbeta med hårda tag och vill krossa gängen. Det är också de polisregioner som i förhållande till befolkningen haft flest skjutningar under våldsvågen 2022-2023.

Gängskjutningarna och polisen

I polisregion Mitt finns polischefen Jale Poljarevius som gjort en mängd uttalanden om fördelen med hårdare tag och liknande metoder. Där fanns tidigare också Carin Götblad som figurerat i flera underliga polisiära händelser och skandaler som alla snuddat vid ren korruption.

I polisregion Öst har polischefer i samband med den uppflammande våldet nu i augusti tydligt uttalat sig mot att införa nya arbetsmetoder. De tänker minsann aldrig införa sådana metoder som Sluta skjut i sin polisregion. Eller några andra nya sätt att arbeta.

Polisen i region Öst har använt sig av så kallade visitationszoner utan nån som helst effekt på gängvåld och gängbrottslighet. Det har även polisregion Stockholm gjort. Inte heller där har det haft någon som helst effekt. Dessa repressiva metoder tycks faktiskt helt meningslösa och dessutom försvårar de användningen av metoder som faktiskt fungerar då de skapar misstro mot polisen genom onödiga och provokativa visitationer.

Metoder som fungerar är sådan som bygger på att polisen skapar ett förtroende för dem i områden som försummats och förslummats. Det innebär dialog, vardaglig närvaro och att socialt grupptryck används. Det är vad som använts i polisregion Syd med start i Malmö kring 2017 och polisregion Väst med start i Göteborg omkring 2010.

I Göteborg minskade antalet skjutningar från 2016 och i övriga delar av polisregion Väst något senare. I Malmö började minskningen 2019 och i övriga delar av polisregion Syd några år senare. Dessa två polisregioner har inte heller haft nån ökning i slutet av sommaren detta år.

Tidigare publicerat i Magasinet Konkret, Polisens metoder påverkar antalet skjutningar.

Läs mer:
Nya polisiära arbetsmetoder mot gängen

Sluta skjut är ett projekt i Malmö som är en del av det förändrade arbetet mot gängbrottsligheten i polisregion Syd som också inkluderar de förebyggande och förtroendeskapande metoder som infördes i Göteborg redan kring 2010. Metoder som inkluderar dialog och samtal samt socialt grupptryck med mera. Metoder som varit mycket framgångsrika och gjort att polisregion Väst i förhållande till befolkningen har minst antal skjutningar av alla tätbefolkade polisregioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt). Polisregion Syd ligger också lågt men inte lika lågt

Dödsskjutningar i Malmö 2011-2023

2011, 6
2012, 4
2013, 0
2014, 3
2015, 4
2016, 7
2017, 7
2018, 11
2019, 7
2020, 3
2021, 3
2022, 5
2023, 1

Dödsskjutningar i Göteborg 2006-2023

2006, 8
2007, 5
2008, 6
2009, 8
2010, 3
2011, 2
2012, 3
2013, 9
2014, 7
2015, 7
2016, 7
2017, 3
2018, 5
2019, 2
2020, 3
2021, 3
2022, 4
2023, 3

Dödsskjutningar i Stockholm 2017-2023

2017, 19
2018, 11
2019, 16
2020, 25
2021, 24
2022, 29
2023, 25

Källa: Polisen, Malmö stad, Göteborgs stad, SVT


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

9 svar på “Gängskjutningarna och polisen”

  1. Jag förblir skeptisk till polisens möjlighet att över tid göra någon större skillnad när det gäller gängvåldet. Min skepsis grundar sig på att polisen vanligtvis inte är någon part i konflikten. Polisen är i grunden åskådare, förvisso med polisiära befogenheter, men ändå åskådare precis som alla vi andra.

    Det finns knappast någon polisiär metod i världen som skulle kunnat förhindrat t.ex. Foxtrot-konflikten. Här var det två falanger, uppenbart ledda av utpräglade narcissister, som totalt och fullständigt ”lackat ur”. Då ledarna dessutom befann sig på behörigt avstånd från våldsamheternas epicentrum kunde de agera än mer brutalt då de själva befann sig i relativ säkerhet.

    Foxtrot-konflikten, när den eskalerade som värst, är förstås ingen normalsituation men det finns ingenting, ingenting alls, som säger att motsvarande situationer inte kan hända igen. De grundorsaker konflikterna vilar på, och där polisen knappast utgör någon betydande komponent, är precis de samma idag som de var för ett år sedan.

    Våldet handlar om konflikter mellan kriminella konstellationer och oförmågan att lösa skiljaktigheterna på ett ”fredligt” sätt. Jag tvivlar inte på att polisen kan påverka på marginalen men inte mer än så. Bränner det till på riktigt, som det gjorde i Foxtrot-konflikten, är det min farhåga att polisen kommer att vara lika hjälplös som föregående år.

    Med detta inte sagt att jag ringaktar polisens arbete med metoder. Självklart behövs ”metodutveckling” och polisen har tveklöst mycket att adressera på olika områden och av många skäl, gott då, men när två narcissistiska ledargestalter nästa gång ”rycker ihop” kommer polisiära metoder knappast vara avgörande för händelseutvecklingen.

    1. Jag delar i stort din uppfattning men samtidigt är jag helt klar över att polisens ändrade metoder i Göteborg lett till minskat våld och högre uppklarning. Men det har också lett till att mer maffialiknande kriminella organisationer dominerar. Det har jag beskrivit i många tidigare inlägg.

      1. Varför mer maffialiknande organisationer blivit mer dominerande på vissa orter är en intressant fråga.

        I grunden torde finnas någon sorts insikt hos de kriminella att ”kärnverksamheten” bedrivs bäst om den inte störs av konflikter. Detta förhållande i sig kan tyckas självklart och borde i teorin kunna förstås av de flesta. Dock, som överallt annars finns en skillnad, ibland t.o.m. ett gap, mellan teori och praktik.

        I fallet maffialiknande organisationer handlar, som jag ser det, skillnaden mellan teori och praktik om att de maffialiknande upprätthåller strikt hierarkiska strukturer där man har god kontroll över ”fotsoldaterna” och där det på något sätt finns ett förtroende mellan rivaliserande konstellationer vilket möjliggör att avtal kan slutas och hållas.

        Det man kan fundera över är vari förklaringen består när en kaotisk kriminell miljö förvandlas till en mer hierarkisk miljö. Denna fråga är också tveeggad. En kaotisk miljö innebär mer av våld medan en hierarkisk miljö sannolikt innebär mer ”ostörd” kriminell ”kärnverksamhet” och även en risk för att samhället drabbas av mer korruption. T.ex. har den amerikanska maffian från tid till annan ibland haft relationer högt upp i samhällspyramiden.

  2. Gängskjutningarna och polisen. I mitten av oktober 2023 så upphörde våldsvågen i
    Stockholm som plågat huvudstaden i flera år. Skjutningarna minskade kraftigt i
    antal. Minskningen sammanföll med att Erdogan i Turkiet fick igenom sina krav i
    förhållande till Sveriges ansökan om NATO-medlemsskap.

    1. Att två händelser är korrelerade i tid utgör på inget sätt något bevis för ett orsakssamband.

      Turkiets agerande i NATO-processen styrdes sannolikt inte av något särskilt stort intresse för hur vi agerat eller inte agerat i vårt från Turkiet avlägset belägna nordliga land. Vidare, att Turkiet, vars säkerhetstjänst förvisso har utstuderade metoder, skulle förlitat sig på oberäkneliga narcissister förefaller inte särdeles sannolikt.

      Vad frågan handlade om var amerikanskt tillgängliggörande av avancerad vapenteknik. Här fick Turkiet sin vilja igenom då de visste det strategiska värdet av en Nordkalott behärskad av NATO. Svårare än så är knappast denna fråga. ”Förhandlingarna” mellan vårt land och Turkiet var enbart ”rekvisita” i en föreställning som handlade om någonting annat och utspelade sig på en ”världsscen” och inte på en ”landsortsscen”.

      Konspirationsteorier har aldrig övertygat mig …

  3. Kommentaren avser det som feddit.nu skriver och isåfall är väl också denna kommentar rätt överflödig. Handlar det om något autogenererat? Det är, så vitt jag ser det, en exakt kopia av ditt första stycke men genom att inte det andra stycket tas med blir det missvisande och faktiskt tämligen förvirrande. AI eller vad det nu är har sina begränsningar…

    1. Feddit.nu är en sajt (ett diskussionsforum) som länkat till min artikel. Då får jag automatiskt en länk dit i form av en kommentar som citerar början av min artikel. Det är förstås inte lätt att förstå detta och jag förstår därför varför du kommenterar. Det är jag själv som postat länken på Feddit.nu. Med Fediversum kommer det att bli mer och mer kommentarer och länkar av det slaget.

Kommentarer är stängda.