Hets mot folkgrupp i samband med koranbränningar

Hets mot folkgrupp i samband med koranbränningar. Stockholms tingsrätt har dömt en man för hets mot folkgrupp vid fyra tillfällen. som sommaren 2023 genomförde demonstrationer där han bland annat skändade Koranen.

Två personer, Salwan Najem och Salwan Momika åtalades vid tingsrätten för att ha genomfört fyra demonstrationer sommaren 2023. Två utanför Stockholms moské, en i Rinkeby Centrum och en i närheten av Kulturhuset. De gjorde sig då skyldiga till hets mot folkgrupp. Båda hördes vid huvudförhandlingen. En av de åtalade, Salwan Momika, har därefter blivit mördad. Åklagaren lade därför ner åtalet mot honom och målet skrevs av. Domen gäller Salwan Najem.

Demonstrationerna hade tillstånd och i ansökningarna angavs att de tänkte bränna Koranen. Protesterna  genomfördes genom att de två männen, växelvis skändande Koranen på olika sätt och växelvis uttalade sig i kränkande ordalag. Uttalandena var i allt väsentligt formulerade så att de riktade sig mot religionen islam, dess företrädare och verksamheten i moskéer.  Mannens inställning är att hans uttalanden utgör religionskritik som skyddas av yttrandefriheten.

  • Det finns ett stort utrymme att inom ramen för yttrandefriheten vara kritisk mot en religion i en saklig och vederhäftig debatt. Att man uttalar sig om religionen ger samtidigt inte ett frikort att göra eller säga vad som helst utan att riskera att kränka gruppen som har den trosuppfattningen, säger ordföranden i målet, lagmannen Göran Lundahl.

Tingsrätten konstaterade att även om motivet varit att kritisera religionen islam har agerandet och handlandet med tydlig marginal överskridit vad som är en saklig debatt och kritik.

Demonstrationerna har vid varje tillfälle uttryckt missaktning mot folkgruppen muslimer. Mannen har agerat uppsåtligt.  Hans uppfattning att agerandet har varit tillåtet har inte varit uppenbart ursäktlig. Även vid den restriktiva tillämpning av straffstadgandet som är påkallad eftersom bestämmelsen inskränker yttrandefriheten ska han därför dömas för hets mot folkgrupp genom att ha uttryckt missaktning mot folkgruppen muslimer på grund av deras trosuppfattning vid fyra tillfällen. Vad jag förstår innebär det inte att brännande av koranen i sig själv är hets mot folkgrupp utan det handlar främst om de uttalanden som gjordes och kombinationen av handlingar och uttalanden. Om helheten vilket gjorde att det blev ett brott.

Najem dömdes också för bidragsbrott vid sju tillfällen. Påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter.


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

2 svar på “Hets mot folkgrupp i samband med koranbränningar”

  1. Utan brännandet av Koranen hade det knappast blivit någon rättssak alls. Det var brännandet som skapade den stora uppmärksamheten och därigenom lyftes de aktuella uttalande fram till en mer allmän kännedom. Genom media blev spridningen stor. Det är nog denna helhet som utgör domens grund.

    Hade någon ”bara” stått i ett gathörn och ”gastat” invekativ mot religionen islam hade det knappast rönt någon större uppmärksamhet och därigenom högst sannolikt inte heller resulterat i något åtal.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.