IMY inleder tillsyn mot två söktjänster

IMY inleder tillsyn mot två söktjänster. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu tillsyn mot två söktjänster med utgivningsbevis som publicerar uppgifter om lagöverträdelser. Detta för att undersöka om det är lagligt att publicera sådana uppgifter i sökbara databaser.

Ett stort antal klagomål mot söktjänster som publicerar personuppgifter om Sveriges befolkning har mottagits av IMY. Många av dessa klagomål rör söktjänster som publicerar uppgifter om lagöverträdelser, exempelvis domar i brottmål.

Därför inleder IMY nu tillsyn mot två av dessa söktjänster. Legal Newsdesk Sweden AB med sajten Lexbase.se samt Fuplex AB med sajten krimfup.se.

Legal Newsdesk Sweden AB ägs av Karin Welander genom två andra bolag. I styrelsen för företaget sitter Jonas Häger och Victor Charles Richard Reynold. Företaget ingår i en koncern som heter Virtuo Holding AB där också Verifiera AB, Nyhetsbyrån Vivalto Information AB och Montero Information AB ingår. gunnar Axén är ansvarig utgivare för Lexbase.

Fuplex AB ägs av Armine Stepanyan och styrelsen består av henne samt Liam Stepanyan. Mattias Gustafsson är ansvarig utgivare för Krimfup.

– Vi inleder tillsyn mot dessa företag eftersom det är de två söktjänster med uppgifter om lagöverträdelser vi tar emot flest klagomål mot, säger IMY:s generaldirektör Eric Leijonram.

Det som undersöks i de två tillsynerna är om företagen agerar i strid med dataskyddsförordningen, GDPR, när de publicerar uppgifter om lagöverträdelser i sökbara databaser. IMY slog i ett rättsligt ställningstagande från 2024 fast att myndigheten är behörig att granska söktjänster som har ett så kallat utgivningsbevis.

Nyligen kom också beslut från Högsta domstolen där domstolen konstaterade att det inte är förenligt med EU-rätten att stora mängder brottmålsdomar lämnas ut för att göras tillgängliga i databaser.

Beslutet om att inleda tillsyn innebär att IMY inte kommer att utreda de enskilda klagomålen för sig.

De granskningar som IMY nu inleder tar sikte på uppgifter om lagöverträdelser i sökbara databaser. Högsta domstolens beslut handlade också om denna typ av uppgifter. Det finns dock även andra uppgifter som samlas i sökbara databaser och görs tillgängliga för andra.

– När uppgifter om till exempel ekonomi- och familjeförhållanden görs tillgängliga om var och en av oss i söktjänster medför det också risker för omotiverad kartläggning. Vi kommer därför att återkomma i den delen.