Åtvidabergs svunna storhetstid

Åtvidabergs svunna storhetstid. Den som tar landsvägen söderut från Linköping kommer efter knappa fyra mil till Åtvidaberg, en liten kommun med 11-12 000 invånare och där tätorten innefattar runt 7 000. Det är sällan idag som Åtvidaberg nämns i den nationella nyhetsfloden men för dryga 50 år sedan var man den omtalade dominanten inom svensk herrfotboll.

Åtvidabergs anor sträcker sig tillbaka mot medeltiden när fyndigheter av koppar upptäcktes i trakten. Gruvdriften upphörde dock under 1500-talet men återupptogs på 1760-talet, i slutet av 1800-talet hade dock fyndigheterna sinat. Spåren finns emellertid kvar i form av ortens fotbollsarena Kopparvallen, och fotbollsföreningens klubbmärke, vilket utgörs av ett koppartecken.

Facit

Tidigare gruvbaronen Theodor Adelswärd grundade därefter 1906 AB Åtvidabergs Förenade Industrier, det första företaget i Europa som framställde kontorsmöbler. År 1922 bytte det namn till det i folkmun mer kända Facit AB, som från 1940-talet kom att bli världsledande inom gebitet räknemaskiner. Det var Facit som satte Åtvidaberg på kartan, tillsammans med det till företaget nära länkade fotbollsföreningen.

Åtvidabergs IF bildades 1907, en idrottsförening där det från början inte bara utövades fotboll utan även tennis och friidrott. Fotbollslaget kom med i seriespel 1915 och från 1929/30 handlade det om division 3.

Till säsongen 1932/33 kvalificerade man sig för första gången till division 2, varefter ett avancemang till Allsvenskan 1945 var nära när man stöp mot Djurgården i det avgörande kvalspelet. Via kvalspel, och efter vinst mot Sandvikens IF, hamnade föreningen, som då bytt namn till Åtvidabergs FF med enbart fotboll på repertoaren, så slutligen säsongen 1951/52 i Allsvenskan. Det blev dock direkt respass med endast en vinst i bagaget.

Det var sedan på 1960- och 70-talet som Åtvidabergs verkliga storhetstid infann sig, med den allsvenska sejouren 1967-1976 – och kamp om medaljer av ädel valör – som ristat sig fast i historien. Säsongerna 1963, 64 och 66 slutade med andraplatser och äntligen kom seriesegern 1967 och uppflyttning till Allsvenskan.

Vad var hemligheten bakom denna uppgång? Mest väsentligt var att Facit backade upp laget ännu mer. Plånboken öppnades för en rad värvningar. Spelare som kom till Åtvidaberg fick dessutom en trygg anställning på Facit samt lägenhet som företaget betalade.

Storhetstiden

Det första spektakulära kapet var den hypertekniske talangen Roger Magnusson från Blomstermåla. Han försvann snart vidare ut i Europa, men en mängd andra yngre förmågor skrev med tiden på kontrakt. Det var spelare som Jan Olsson, ”Knalin” Andersson och Kent Karlsson som under ett drygt decennium kom att utgöra lagets ryggrad.

Efter en sjundeplats 1968 och en fjärdeplats 1969 i Allsvenskan kom så föreningens fyra mest framgångsrika år där andraplaceringarna 1970 och 1971 följdes upp med SM-tecken 1972 och 1973.

Laget hade höjt sig ytterligare två snäpp efter att målsprutorna Ralf Edström från Degerfors och Roland Sandberg från Kalmar anslutit. Dessutom tillkom ytterligare blivande landslagsspelare i form av Benno Magnusson från Blomstermåla och Conny Torstensson från Gamleby. Åtvidaberg tog svenska folket med storm, utifrån en spelstil som ofta gavs epitet som ”frejdig offensiv” eller ”anfallsspäckad gladfotboll”.

Nedgången och Facits konkurs

Mitt i framgången och grannlåten gick dock Facit, vars räknemaskiner konkurrerats ut av japanska miniräknare, i konkurs. Redan sommaren 1973 förlorades därtill Edström och Sandberg till proffslivet, vilket följdes av Magnusson och Torstensson efter säsongens slut.. Kampen om medaljer var nu över och kärvare tider stundade.

År 1976 åkte Åtvidaberg ur Allsvenskan, man kom tillbaka 1978 men 1982 var det återigen fråga om respass. Långt därefter, 2012-2015, kom laget tillbaka med ytterligare en sejour i Allsvenskan, men sedan gick det snabbt utför ner till division 2 där föreningen idag befinner sig.

Anders Karlsson