Enorma folkliga protester i USA. Svenska medier brukar rapportera allt från USA. Allt möjligt ointressant, en del intressant och mycket konstigt. Men idag har de nästan helt låtit bli (undantaget är SVT) att rapportera om de enorma protesterna mot Trump-regimen som ägde rum igår. Över hela USA. Inte ens ETC har lyckats rapportera en enda rad.
Det finns ett tsort missnöje md Trumpregimen i USA då politiken leder till försämringar för fattiga US-amerikaner, för miljövården, j faktiskt på nästan alla områden. Folk med god ekonomi och god inkomster klarar sig bra men människor utan resurser och låga inkomster får det sämre. Samma politik som i Sverige alltså. Mer pengar tilld e rika och mindre pengra till fattiga.
I USA har det lett till massprotester, i Sverige har det än så länge inte lett till några större protester. I USA har det Demokratiska i stort sett inte gjort nånting för att göra motstånd på ett organiserat sätt. i Sverige bjuder Vänsterpartiet in de människor som stöder den förda politiken till samtal. De människor som gynnas av den förda politiken. Frö att Vänsterpartiet ska bli ”regeeringsdugliga”. Är det verkligen så som motstånd mot den förda politiken byggs?
Genom sitt agerande avvväpnar Vänsterpartiet de som vill protestera mort den förda politikn. Dessutom lär sig höjdarna inom Vänsterpartiet att de ska lyssna på de rika istället för på folket och arbetarklassen. Det är ett bedrövligt sätt att agera.
Läs mer:
- Vänstern och regeringsmakten
- Vad kan Anders Borg lära ut till Vänsterpartiet?
- Vänsterpartiet och vapenlobbyn
- Upp till kamp med herr Wallenberg?
- Vänsterpartiet och regeringsfrågan
- Vänsterpartiet syns inte och hörs inte
- USA och tullarna
- Trumps tullkrig drabbar arbetare och låginkomsttagare
- Hon vann mot Musks favorit
PS. Jag har säkert missat nåt notis elelr nån rapport i nån media. Men det förändrar inget. Protesterna i USA syns inte i svensk media.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Enorma folkliga protester i USA
blog.zaramis.se/2025/04/06/e…
Att våra svenska medier ”brukar rapportera allt från USA” är inget jag på något sätt kan instämma i. Så länge jag följt amerikanska medier är min bild att den svenska rapporteringen inte sällan visar på luckor och filtrering som jag aldrig riktigt begripit orsaken till.
Låt oss ta ett exempel från ett annat område, dödsstraffet. Om den tilltagande användningen av detta tiger svensk media fullständigt. Att det redan i år genomförts 10 avrättningar varav 5 under mars och att 4 ytterligare väntar under april, där två planeras genomföras redan nästa vecka (varav en arkebusering), föranleder inte minsta notis eller ”nyhetsflash”.
Idag finns 15 aktiva ”dödsordrar” för resten av året och ett antal fler lär tillkomma. I vissa stater, t.ex. Florida, utfärdas dessa ”ordrar” med tämligen kort varsel. Det är dessvärre ingen vild gissning att det i USA, när året är slut, mycket väl kan ha utförts mellan 40 och 50 avrättningar. Inte heller detta är något vi kan lösa om i svensk media.
Att man nu, i Alabama och Louisiana, börjat tillämpa en bestialisk metod där den dömde tvingas andas in kvävgas tills densamme, under starka konvulsioner och sannolikt under stor smärta (både fysiskt och psykiskt), avlider är inget som bevärdigas minsta lilla uppmärksamhet i svensk media.
Menar du verkligen att rapporteringen från USA är proportionerlig jmfört emd exempelvis rapporteringen från Tyskland som är ett mycet viktigare land för Sverige eller jämfört med rapporteringen från Kina. Rapporteringen från USA är helt klart totalt överdimensionerqd i förhållande till landet betydelse för Sverige.
En annan missrapportering som jag tycker är ännu skevare är den överrepresentation politiker och direktörer får. Om man tar en mainstreamtidning som Dagens Nyheter dominerades den före första världskriget av vad folkliga organisationer av olika slag gjorde, regeringen kunde få lite notiser på sidan 5 eller så, och direktörerna citerades mycket sällan. Detta enligt en av mina bekanta som gjorde en trebetygsuppsats på detta för många år sen. Idag ser det som bekant helt annorlunda ut. Och vad politiker och direktörer säger ifrågasätts inte ens.
Orsaken till detta är inte svår att se. Före första världskriget var folkliga organisationer hegemonisträvande, sen har de blivit alltmer subalterna och därmed ointressanta. Både för journalister och för läsare.
Var pratar jag proportion? Det jag säger är ju att ”rapporteringen inte sällan visar på luckor och filtrering som jag aldrig riktigt begripit orsaken till.”. Jag diskuterar INTE proportion utan att det faktisk finns frågor, vilka jag menar är viktiga, t.ex. den av mig nämnda frågan om dödsstraff, frågor som nästan helt förbigås i rapporteringen.
Proportion kan aldrig vara något självändamål. Frågors relevans och betydelse bör, enligt min allra bestämdaste mening, vara det som karakteriserar mediarapporteringen. Att rapporteringen om USA innehåller en massa irrelevans och smörja är jag den förste att instämma i. Hur relevant är det t.ex. med ”Hollywoodfruar” som får en massa publicitet? Däremot tycker jag att det är högst relevant att rapportera om när människor ”i lagens namn” avlivas på de mest bestialiska sätt.