Nätbank kopplad till bedrägerier

Nätbank kopplad till bedrägerier. Enligt Uppdrag Granskning (UG) är nätbanken Intergiro kopplad till omfattande bedrägerier som berör tre icke-existeradne litauiska företag. Under fyra månader hösten 2022 gick över 20 miljoner kronor från offer i Europa via konton hos Intergiro. Kontona tillhörde på pappret tre påstått litauiska företag. Dessa företag har enligt UG aldrig existerat. Ändå godkände banken dem som kunder.

Dessutom ska flera andra bolag kopplade till nätbedrägerier ha accepterats som kunder av Intergiro. Några bedrägerioffer vände sig därför till Finansinspektionen för att de skulle undersöka om banken lever upp till de krav som finns om penningtvätt i det svenska regelverket om bankverksamhet. Sen 2022 pågår också en undersökning av detta. I princip anklagar UG banken för att ha hjälpt bedragare med sin bedrägerier. Intergiro har svarat till UG om anklagelserna:

På Intergiro undersöks potentiella AML-/bedrägeriflaggor av vårt team för finansiell brottslighet och utökas till en expertkommitté om det behövs. Alla teammedlemmar, oavsett rang, kan slå larm om en röd flagga, men endast en expertkommitté kan bedöma om risken är hanterbar med extra kontroller. Det är därför helt sannolikt och helt okontroversiellt att vi har lönsamma kunder med risker (röda flaggor) som har bedömts vara mildrade och därmed hanterbara.

Svaret är förstås kvalificerat nonsens utan egentligt innehåll. Uppdrag Granskning fortsatte därför sin kartläggning av banken. Då har det framkommit att flera svenskar som tidigare nämnts i olika tveksamma sammanhang också har en koppling till Intergiro.

Pokerligan och ekobrott

Flera nyckelpersoner bakom banken är enligt UG dömda för en rad olika brott. Exempelvis grovt bokföringsbrott, grovt vapenbrott och grovt skattebrott.

Tre delägare förekom i den uppmärksammade rättegången mot den så kallade Pokerligan. Samtliga åtalade i den så kallade Pokerligan utom en, Erik Ahrsjö, frikändes. Han fick 3 månaders fängelse för bokföringsbrott och skattebrott. Idag är han delägare i Intergiro. Han dömdes redan på 1990-talet till sex års fängelse för grovt skattebedrägeri och bokföringsbrott. Ytterligare en delägare i Intergiro dömdes 2011 för grovt vapenbrott och 2015 för misshandel. Allt enligt UG.

För att förhindra att delägarna i Intergiro inte ska undersökas av Finansinspektionen finns det ingen som äger mer än 10% av aktierna. Endast ägare som äger mer än så granskas. Många av aktierna i bolaget innehas dessutom av brevlådeföretag på Cypern. Ett klassiskt knep för att följa vem som äger ett företag.

Det finns enligt UG också en gammal koppling till Tomas Jisander, en av de män som förekom i Trustorhärvan. Detta då Jisander tidigare drev en annan nätbank, Worldclearing, ihop med Jörgen Petersson. Worldclearing köpte upp av Intergriro år 2019 när Jisander och Peterson satt i fängelse för ekobrott. Peterson är nu finanschef i Intergiro och dessutom aktieägare. Jisander har dock ingenting med Intergiro att göra enligt vad Peterson och han själv uppger. UG verkar dock anse att Jisander ändå har en ledande roll.

Jisander dömdes till fängelse i ett och ett halvt år för sin inblandning i Trustor-härvan. 2019 dömdes han i en annan härva till 4 år och 9 månaders fängelse för bland annat försök till grovt bedrägeri. Samma år dömdes Jörgen Peterson, hans partner i nätbanken Worldclearing, till tio månaders fängelse för grovt bokföringsbrott. Bland annat dömdes han för bluffakturor i stor skala.

Intergiro heter egentligen Intergiro Intl AB. Styrelsen består av Linus Löfgren (ordf), Thomas Allan Layman, Anders Niklas Lindell och Anna Belen Martin Fernandez. VD är Nicholas Root.

Ingen av de personer som nämns i denna artikel är misstänkta för något brott detta sammanhang och ingen har någon känd koppling till bedrägerierna i sig.

Läs mer:

• Fifflarna – Philip Douglas
• Kjell Spångberg – tvivelaktig affärsängel
• Pengar som förskingrades i Trustorhärvan återfunna
• Man från Trustorhärvan inblandad i konkurs
• Trustorhärvan – Posener, Jisander, Lord Moyne