Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Var det Encrochat-avslöjandet som ledde till våldsvågen? Det är i alla fall en teori som lanseras av SVT i en artikel om att material från Encrochat fortfarande leder till åtal i Sverige. Det är möjligt att knäckandet av Encrochat bidrog till en ökning av gängvåldet i Stockhom men det är totalt osannolikt att det ledde till att gängvåldet ökade i Göteborg och Malmö. Läs mer …
Polismyndigheten förhindrar enligt dem själva fler brott. De uppger också att de löser fler brott än tidigare. De två senaste åren syns enligt dem en positiv vändning inom många brottsområden, till viss del även på mängdbrotten. Läs mer …
Polismyndigheten har inrättat ett så kallat finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att fördjupa samverkan mellan Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och aktörer inom den finansiella sektorn för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Läs mer …
Väldigt många tror att brottsligheten i Sverige är värre än nånsin. Det är en totalt felaktig uppfattning som förmodligen kommer fårn det faktum att media rapporterar väldigt mycket om brottslighet. I verkligheten har brottsligheten minskat stadigt sen 1990-talet. Läs mer …
Sex personer har åtalats vid Stockholms tingsrätt för grov ekonomisk brottslighet. Åtalet handlar bland annat om grova penningtvättsbrott, grova bokföringsbrott, grova skattebrott och brott mot aktiebolagslagen. Läs mer …
På hemsidan för Projekt Rätt väg står det att det är en ideell förening som arbetar för att förebygga att barn och ungdomar hamnar i kriminalitet. Men ingenstans på hemsidan går att läsa om vilka som står bakom föreningen, vilka som ingår i styrelsen eller någon annan användbar och kontrollerbar information. Läs mer …
Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt med avancerade brottsupplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta och mycket annat framgår i Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025. Läs mer …
Sex personer dömda för grova bedrägerier. Alla sex tillhör en och samma släkt. En myndighetsgemensam insats har riktat sig mot privatpersoner och deras företagande inom ett kriminellt nätverk, ett nätverk som ägnat sig åt grov ekonomisk brottslighet. Sex personer har nu dömts för grova bedrägerier på totalt 16 miljoner kronor. Läs mer …
Enligt Uppdrag Granskning (UG) är nätbanken Intergiro kopplad till omfattande bedrägerier som berör tre icke-existeradne litauiska företag. Under fyra månader hösten 2022 gick över 20 miljoner kronor från offer i Europa via konton hos Intergiro. Läs mer …
Brottsvinster från telefonbedrägerier minskar kraftigt. Brottsvinsterna från vishingbedrägerier minskade med 40 procent under 2024. Samtidigt minskade också antalet polisanmälningar om bedrägeribrott något under fjolåret. Det visar årssammanfattningen från Polismyndighetens Nationella bedrägericentrum, NBC. Läs mer …
Brottsligheten i Sverige minskade under 2024 jämfört med 2023. Och svenskarna knarkade inte mer. Om vi ser på lång sikt har brottsligheten minskat stadigt sen 1990-talet och den är lägre idag än då. Även våldsbrottsligheten är lägre idag än på 1990-talet. Läs mer …
Nordiska länder har klartlagt onlinebedrägerier. De nordiska ländernas polismyndigheter har kartlagt aktörer som begår bedrägerier på nätet, och tagit fram en plan för att hantera och stoppa dem. Polisen i Sverige kallr det hela för ett krafttag mot onlinebedrägerier. Men hur det skulle vara ett krafttag att kartlägga saker begriper jag inte. Det är möjligen en förutsättning för att det ska kunna blir krafttag mot bedrägeribrottsligheten. Läs mer …
En advokat smugglade ut brev för en häktad. Flera brev. Breven innehöll instruktioner m hur miljonbedrägerier skulle döljas. Den aktuella advokaten har som en följd av sitt agerande uteslutits ur advokatsamfundet. Läs mer …
Bankerna har presenterat nya åtgärder för att bekämpa bedrägerier i samband med ett möte med regeringen och polisen. De vill försvåra för bedragare som exempelvis inriktar sig mot äldre. Läs mer …
De kriminella gängen tjänar mer pengar på svartarbete, välfärdsbrottslighet, skattefiffel i krog- och byggbranscherna, bedrägerier samt momsfiffel än vad de tjänar på knark. Bedrägerierna inriktar sig i allmänhet på äldre och sker med hjälp av telefon och SMS. Läs mer …
Under flera år misstänks en 56-årig man tagit betalt för juridiska tjänster till privatpersoner utan att leverera någonting. Han misstänks även för att ha vilselett äldre och sårbara personer att skänka bort sina bostäder och tillgångar genom gåvobrev med sig själv som mottagare. Läs mer …
Regeringens idé om hur gängkriminella ska stoppas i vården är mer kontroll. Det är ett välkänt recept på nåt som inte fungerar. Mer kontroller har ingen som helst effekt på gängkriminellas möjligheter att tjäna pengar på vården. Läs mer …
Gängkriminella behöver banker och växlingskontor. De behöver någonstans att göra av sina svarta pengar. Framförallt används växlingskontor till detta. Men indirekt även bankerna. Totalt ger olika former av bedrägerier mot enskilda personer cirka 2 miljarder kronor i vinster till de kriminella. Läs mer …
Brott som sker inom ramen för en legalt bedriven näringsverksamhet brukar beskrivas som ekonomisk brottslighet, medan organiserad brottslighet traditionellt sett brukar bedrivas utanför sådana legala strukturer. Läs mer …
Partyknarkarna göder gängen skriver DN. Det är fel på alla möjliga sätt. Narkotika används främst av fattiga, främst av människor med problem av olika slag. Det är vanligare att sådana människor är fattiga. om det inte var det från början så blev de fattiga när de fick problem. Läs mer …