Klassröstning fortfarande det viktigaste. Klasstillhörighet är den tydligaste faktorn bakom hur människor i Sverige röstar. Det framgår tydligt av en undersökning från Göteborgs Universitet från 2023. Visserligen minskade klassröstandet kraftigt mellan 1960 och 1990. Men därefter har det bara minskat marginellt. Den näst viktigaste faktorn när folk röstar är utbildningsnivån. Utbildningsnivån är ju starkt kopplad till klasstillhörighet och det är i princip samma sak. Dock minskar betydelsen av utbildningsnivån också mellan 1960 och 1990 för att sen ligga still på samma nivå.
Betydelsen av yrke för hur folk röstar är idag liten och har minskat stadigt sen 1970-talet. Även fackföreningstirllhörighetens betydelse har minskat kraftigt och det har idag ungefär samma betydelse som yrke. Ungefär samma låga betydelse som var en person bor, ursprung eller religiös tillhörighet. Över tid har detta inte heller ändrats.
Tre faktorer har blivit viktigare för hur folk röstar, ålder, kön och om en person är anställd i offektlig sektor eller privat. Dessa två faktorer är idag lika viktiga som yrke och fackföreningstillhörighet. Dvs ganska liten.
Märklig rapport
Rapportförfattaren Emma Olsson är dock så upptagen med att skriva om den minskade betydelsen av klassröstningen att hon helt missar att det fortfarande missar att klasstillhörighet fortfarande är den viktigaste faktorn bakom hur folk röstar. Betydligt viktigare än alla andra faktorer. Ändå vill Emma Olsson lägga hela vikten i sin beskrivning av utvecklingen på att betydelsen av klass minskat. Det ger en felaktig bild av verkligheten som jag ser det.
Dessutom har de i undersökningen haft en urvalsgrupp som heter vänsterväljare. Det är naturligt att den gruppen röstar mest annorlunda i förhållande till befolkningen, Men det är också ointressant. Förmodligen skulle en grupp som heter högerväljare rösta precis lika avvikande. Det framstå som mig att rapprtförfatteran ochd e som gjort underlaget vill försöka framställa vänsterväljare som en slags annorlunda människor. Det är missvisande, fördomsfullt och odemokratiskt.
De som verkligen röstar annorlunda är chefer (de röstar mycket mer åt höger), bönder (mycket mer åt höger), gudstjänstbesökare (mycket mer åt höger), rika (mer åt höger), utlandsfödda (mer åt vänster)
Klassröstningen minskade under 1960-, 1970-talen och 1980-talen. Det är en uppenbar effekt av att klassojämlikheterna minskade under den första halvan av denna period. Sen 1980-talet har klassklyftorna återigen ökat vilket gjort att minskningen vad det gäller klassröstning nästan avstannat från 1990-talet.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
För mig förefaller detta slag av undersökningar uppvisa det vi kan beskriva som att ”inte se skogen för alla träd”. Att såsom sker söka jämföra ett stort antal faktorer, varav vissa är korrelerade medan andra inte är det, ger ett komplext och svårtolkat resultat.
Om en bild av relationen socioekonomi (jag föredrar detta begrepp framför ”klass” som är svårt, eller näst intill omöjligt, att definiera på ett stringent sätt) och röstning skulle ett fokus på säg tre faktorer, inkomst, utbildning och bostadsförhållanden säga oss mycket mer än den, om jag får tillåta mig vara lite elak, ”orgie” i statistik som undersökningen presenterar och utifrån vilken slutsatser är mycket vanskliga att dra.