Dålig efterfrågan ger billig narkotika

Dålig efterfrågan ger billig narkotika. Narkotikapriserna i Sverige. I en ny rapport beskriver CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) prisutvecklingen för ett antal narkotikasorter perioden 1988–2024. Med gatupris avses priset vid köp av små mängder för egen konsumtion. Sedan 2010 följs även priser för handel med större partier, alltså grossistpriser. Priserna går ner fast de borde gå upp. Orsaken är dålig efterfrågan och stort utbud.

– Att följa prisbildens utveckling bidrar till förståelsen av hur narkotikatillgängligheten förändrats, säger Ulf Guttormsson i ett pressmeddelande. Han är avdelningschef på CAN och författare till rapporten. Dagens priser är förhållandevis låga och indikerar en hög tillgänglighet.

Efter 2020 har en rad omvärldshändelser inträffat som kunde förväntas medföra ökningar av gatupriserna. Men så har inte skett.

Exempel på sådana händelser är pandemin med åtföljande rese- och transportrestriktioner, avlyssnad kommunikation mellan kriminella, allmänna kostnadsökningar till följd av en ökad inflationstakt, samt försvagningen av den svenska kronan. Utöver detta har narkotikabeslagen varit särskilt omfattande senare år, samtidigt som konfliktnivån mellan kriminella nätverk varit hög.

– När 2024 års prisbild jämförs med det mera opåverkade året 2019 syns dock ingen generell prisuppgång. Och om hänsyn tas till inflationen har priserna i realiteten sjunkit, säger Ulf Guttormsson.

– Narkotikamarknaden tycks därmed ha varit tämligen motståndskraftig i relation till dessa omvärldshändelser, säger Ulf Guttormsson.

Prisutvecklingen

Priserna på hasch och marijuana har inte sjunkit lika mycket som priserna på annan narkotika. Sen år 2000 har de i princip inte sjunkit alls samtidigt som de sjunkit något sen 2010. Mest har priserna på heroin, amfetamin och kokain sjunkit. För ecstasy (MDMA) är utvecklingen lite avvikande med en kraftig uppgång fram till 2104 och därefter en kratig minskning.

Jämfört med 2019 har även grossistpriserna fallit, inte minst när hänsyn tas till inflationen. Utöver stor konkurrens på dagens svenska marknad kan alltså även lägre inköpspriser ha bidragit till prisfallen under senaste femårsperioden.

Med hänsyn tagen till inflationen har grossistpriserna för narkotika fallit med i genomsnitt en tredjedel sedan 2019. Gatupriset är i grova drag tre gånger högre än grossistpriset, det varierar dock beroende på narkotikasort. 2024 kostade exempelvis amfetamin 200 kronor per gram, vilket är en femtedel av prisnivån i slutet av 1980-talet, när reala ( inflationsjusterade) priser jämförs. Realpriset på heroin har fallit lika kraftigt medan kokainpriset halverats under perioden. Även för cannabis syns prisnedgångar, om än inte lika tydliga, vilket sannolikt hänger samman med haltökningar.

Dålig efterfrågan

En viktig anledning till att priserna sjunker när de borde öka är den dåliga efterfrågan på narkotika i Sverige. Konsumtionen ökar inte och makranden tycks befinna sig i ett läge där utbudet vida överstiger efterfrågan vilket ger minskade priser. Detta innebär ökad konkurrens och dålig lönsamhet vilket kan vara en bidragande orsak till de våldsamma gängkonflikterna. Framförallt när det gäller dyr narkotika som kokain. Grossistpriserna har inte sjunkit lika mycket vilket understryker att det med stor sannolikhet är dålig efterfrågan som är huvudorsaken till de sjunkande priserna. Priset på hasch och marijuana i grossisledet har minskat marginellt respektive inte minskat alls. En bidragande orsak till det kan vara att båda varianterna av cannabis blivit starkare.

Narkotika är generellt sett billigare i storstadslän jämfört med icke storstadslän. Priserna är också lägre i Sydsverige jämfört med norra Sverige. Under 2000-talet har de geografiska skillnaderna dock minskat något. Priserna har sjunkit i områden där de tidigare varit högre.