Tech-lobbyn i Bryssel

Tech-lobbyn i Bryssel. EU:s digitala regelverk är under aldrig tidigare skådad press från Trump-administrationen och en europeisk avregleringsvåg. Nu visar ny analys av Corporate Europe Observatory och LobbyControl baserad på EU:s öppenhetsregister att IT-industrin lägger till ännu mer eldkraft till sitt vapenförråd. De ökar sina lobbyutgifter till rekordnivåer.

Den digitala industrins lobbyutgifter har vuxit från 113 miljoner euro år 2023 ill 151 miljoner euro idag. Det är en ökning med 33,6 procent på bara två år. Sen 2021 är det en ökning med 55,6 procent. Big Techs makt över informationen människor tar del av stärks. Det gäller också makten över den digital infrastruktur genom vilken informationen presenteras.

Under förra året har lobbygrupper inom teknikindustrin använt sina påkostade budgetar för att aggressivt driva på för avregleringen av EU: s digitala regelverk. Intensiteten i denna politiska kamp återspeglas också i det faktum att Big Tech-företag i genomsnitt har mer än ett lobbymöte per dag med EU-kommissionens tjänstemän.

Denna lobbyoffensiv verkar löna sig. Nyligen har en rad beslutsfattare efterlyst en paus i lagen om artificiell intelligens (AI). Det finns också ett samlat tryck för att försvaga människors dataskyddsrättigheter enligt GDPR. Dessutom utmanas EU:s Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA) ständigt av Big Tech. Också via Trump-administrationen.

Ett decennium av framsteg för digitala rättigheter kan därför komma att förändras genom  att flera nyckelregler sätts på spel.

De som lägger mest på lobbyism lägger ännu mer

Siffrorna som samlats in och analyserats av Corporate Europe Observatory (VD) och LobbyControl avslöjar två anmärkningsvärda trender. Detta jämfört med den tidigare studien för två år sen.

För det första är utgifterna koncentrerade till de största teknikföretagen. De har ökat sina utgifter ytterligare. Bara tio företag är ansvariga för 49 miljoner euro i utgifter. Detta ska jämföras med 40 miljoner för två år sedan. Dessa står för en tredjedel av den totala IT-industrins lobbyutgifter. Liksom tidigare år är US-amerikanska IT-företag ledande när det gäller lobbyutgifter i Europa.

Företag som märkbart har ökat sina budgetar är Amazon (+ 4 275 000 euro), Microsoft och Meta (båda + 2 000 000) och affärslobbygruppen DIGITALEUROPE (+ 1 250 000). DIGITALEUROPE har många av de stora IT-företagen (techbolagen) som medlemmar. Dessutom en mängd bilföretag, kommersiella europeiska dataföretag och elektronikföretag, andra US-amerikanska IT-företag och elektronikföretag, japanska elektronikföretag med mera.

Nya lobbyföretag

För det andra har ett stort antal nykomlingar anlänt till Bryssel, efter att ha börjat lobba institutionerna först sedan 2023. Medan 565 digitala företag och sammanslutningar påverkade EU: s beslutsfattare för två år sedan har detta antal nu ökat till 733 lobbyaktörer från den digitala industrin.

Denna ökning kan delvis förklaras på grund av en starkare närvaro av AI-industrin, där företag som Mistral AI och Aleph Alpha börjar lobba Bryssel. General-Purpose AI Code of Practice har också lett till en hård lobbystrid med hundratals företag deltar i beredningsprocessen.

Dessutom har en ytterligare förstärkning av EU:s insynsregler i december 2024, som kräver att företag nu också registrerar sig om de vill träffa kommissionstjänstemän på mellannivå, förmodligen också lett till att fler företag registrerar sig i EU:s lobbyregister.

Tech-bolagen satsar med på lobbyism än annan industri

Big Tech-företagens ekonomiska inflytande när det gäller att investera i politisk tillgång är oöverträffad, med dess lobbyeldkraft som överstiger alla andra branscher. Med 10 000 000 euro har Meta den största budgeten för lobbyism i EU för ett enskilt företag. Noterbart är att fem av de sex bästa företag som spenderar mest på lobbyverksamhet i Europa är IT-företag.

Trenden är mycket tydlig. IT-bolagen spenderar mer än andra företagssektorer. Till exempel spenderar de 10 största digitala lobbyföretagen tre gånger så mycket på lobbyism som de 10 bästa företagen inom läkemedels-, finans- och fordonsindustrin, och dubbelt så mycket som energisektorn.

En armé av tekniska lobbyister

Ökningen av utgifterna leder också till en ökning av antalet lobbyister. Medan den digitala sektorn sysselsatte 699 lobbyister 2023, har detta antal nu ökat till 890 stcyken mät i heltidslobbyister. Det finns nu fler heltidsanställda lobbyister som påverkar EU:s digitala politik, än vad det finns parlamentsledamöter i Europaparlamentet.

Av dessa lobbyister har 437 stycken nästan obegränsad tillgång till Europaparlamentet. Men efter en rad korruptionsskandaler på hög nivå delvis eller fullt kopplat till IT-bolagen har Europaparlamentet nyligen börjat införa några regler över användningen av dessa ackrediteringar.

När det gäller ren muskelkraft utmärker sig DIGITALEUROPE (27 lobbypass), Google (16), Microsoft (11) och telekomlobbyföreningen GSMA Europe (10) för antalet lobbyister med parlamentariska pass.

Mer än ett möte om dagen

Bortsett från det betydande politiska tryck och tyngd som Trump-administrationens hot utövar på EU:s inställning till Big Tech, befinner sig kontinenten för närvarande i en frenesi av avreglering. Det är en process som sätter företagens prioriteringar i allt högre grad dominerar agendan.

Ändå vill Big Tech öka sitt politiska inflytande över digital politik ännu mer. Den digitala sektorn har de högsta lobbybudgetarna. Dessutom stora kontingenter av lobbyister. Liksom också en otrolig nivå när det gäller tillgång till institutionerna. Från januari till juni 2025 har Big Tech träffat EU-kommissionens personal på hög nivå 146 gånger. Det är i genomsnitt mer än ett möte (1,17) för varje arbetsdag. Amazon har haft flest möten (43), följt av Microsoft (36), Google (35), Apple (29) och Meta (27).

Den fråga som överlägset mest försökt påverka om under första halvåret 2025 var artificiell intelligens.:Det var 58 EU-kommissionsmöten som nämnde ämnet (40 procent av alla möten). Code of Practice on General-Purpose AI var en särskilt hårt lobbad fil. Andra framträdande ämnen var utbyggnaden av datacenter och molntjänster som diskuterades vid 23 möten. Vidare lagen om digitala tjänster (17 möten), den kommande lagen om digital rättvisa (16 möten) och lagen om digitala marknader (16 möten).

Mängder med möten

Big Tech-företag har också försökt utöva sitt inflytande på Europaparlamentet och hållit totalt 232 möten med parlamentsledamöter under de första sex månaderna av 2025. I genomsnitt handlar det nästan två möten (1,87) per arbetsdag. Meta toppar listan med 63 möten följt av Amazon (49), Google (47), Apple (47) och Microsoft (34). Observera att dessa siffror inte inkluderar möten med parlamentariska assistenter. Detta då de inte omfattas av Europaparlamentets insynsregler. Så slutsummorna är sannolikt ännu högre.

De Europaparlamentariker som träffade Big Tech-lobbyister oftast under den tiden var alla från European Peoples Party (EPP). Det är den grupp som Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör. Det var Jörgen Warborn (7 möten), Aura Salla (6 möten) och Pablo Arias Echeverría (5 möten). De många möten som Aura Salla höll med Big Tech är särskilt anmärkningsvärda med tanke på att hon brukade vara Meta-lobbyist. Hon har kritiseras för att vara en papegoja för  positioner.

Dessutom är det anmärkningsvärt att parlamentsledamöter fortfarande träffar Amazon-lobbyister. Detta trots företagets ackreditering dragits tillbaka i februari 2024. Det skedde efter att Amazon vägrat närvara vid en parlamentarisk utfrågning om arbetsförhållandena på Amazons lager.

En Big Tech bonanza för Bryssels lobbykonsulter

Under de senaste åren har det blivit tydligt att Big Tech-företagen förlitar sig på ett stort lobbynätverk att förstärka sina budskap på EU-nivå. Från lobbyföretag till frontgrupper, tankesmedjor och ekonomiska konsultföretag. Dessutom finansiering och stöd till tredje part för att upprepa IT-industrins budskap. En ökning av utgifterna för lobbyism har ytterligare stärkt Big Techs lobbynätverk för att behålla och utöka sin monopolmakt.

De sammanlagda utgifterna för konsultföretag har nu nått över 9 miljoner euro per år. Amazon spenderar mest totalt 2,84 miljoner euro, följt av Apple med 2,3 miljoner och Meta med €1,5 miljoner.

Även tankesmedjor spelar en nyckelroll i Big Techs nätverk av tredjepartsorganisationer.

Stöd till tankesmedjor

Detaljer om nivån på Big Tech-finansiering av tankesmedjor inte är offentliga. Men det går att  se en ökning av antalet tankesmedjor som Big Tech finansierar jämfört med 2021. Google och Meta stod tidigare ut fgenom antalet tankesmedjor som dessa företag sponsrade. Numera har de dock fått draghjälp av andra IT-företag. Till exempel får Bruegel, Centre for European Reform, Centre for European Policy Studies (CEPS) och Centre on Regulation in Europe (CERRE), nu finansiering från alla fem stora IT-företagen.

De flesta av dessa tankesmedjor hävdar att de producerar oberoende forskning. Men deras kontinuerliga beroende av pengar från det stora IT-bolagen väcker ganska allvarliga frågor om deras förmåga att förbli opartiska. Andra, inklusive Center for Data Innovation, International Centre for Law and Economics (ICLE) och Chamber of Progress spelar en mer öppen roll när det gäller att aggressivt förstärka IT-företagens agenda. Detta genom att måla upp EU:s digitala regler som icke-tariffära hinder, angripa antitrustpolitiken och att misskreditera alternativ till Big Tech.

Avregleringsvåg stärker tekniska monopol, hotar digitala rättigheter

Den kraftiga ökningen av teknikbranschens lobbyutgifter är en stor ökning av påtryckningsansträngningarna i ett ögonblick då EU:s digitala regelverk är under intensiv politisk press från länder i EU och på andra håll. Medan von der Leyen I-kommissionen antog lagstiftning som syftar till att tygla de värsta överdrifterna i Big Techs giftiga affärsmodell och inskränka dess monopolmakt, är det arvet nu i fara.

Big Tech har framgångsrikt beväpnad den amerikanska regeringen att aggressivt trycka tillbaka mot EU:s digitala regler. I januari stämplade Metas vd Mark Zuckerberg Digital Services Act som “censur”. Vid säkerhetskonferensen i München i februari upprepade vicepresident JD Vance dessa uttalanden som hävdade att “i Europas yttrandefrihet är på reträtt”. I februari antiog Trump-administrationen en verkställande order som hotar med att införa tullar på utländska regeringar som svar på skatter eller böter för Big Tech-företag. Och i augusti, USA:s utrikesminister Marco Rubio, instruerade diplomater för att undergräva EU: s lag om digitala tjänster.

Avregleringsvåg

Samtidigt har EU:s inhemska avregleringsvåg har öppnat dörren till försvagad digital reglering. Kommissionens rådgivare Mario Draghi har valt ut GDPR om dataskydd och AI-lagen. Detta genom att utnyttja en falskt val mellan reglering och innovation. .Detta tillvägagångssätt är starkt beroende av industrins talespunkter.

Medan Apple nyligen krävde att Digital Markets Act skulle skrotas har Big Tech lobbygruppen Computer and Communications Industry Association (CCIA) efterlyst en paus för införandet av AI-lagen.

Senare i år kommer EU-kommissionen att presentera sitt Digital Omnibus Package, en serie ändringar av digitala lagar som är avsedda att göra dem mer ”innovationsvänliga”. Kommande lagstiftning som Digital Fairness Act, som syftar till att ta itu med beroendeframkallande design av tekniska plattformar och användning av mörka mönster, är redan under sträng lobbytryck ska skrotas helt, även som Världshälsoorganisationen är varning att onlineberoende ökar.

Den inhemska avregleringsvågen i Europa, det aggressiva trycket från Trump-administrationen och den exponentiella ökningen av lobbyutgifter från IT-industrin är en giftig brygd som hotar år av framsteg när det gäller att reglera internet och Big Techs monopolmakt. Istället för att slå på avregleringstrumman bör kommissionen skydda allmänhetens intresse från Big Tech-inflytande och istället stärka tillämpningen av sin befintliga digitala regelverk.

PS. Texten översatt från Digitaleurope med en del tillägg och borttagna meningar.