Det finns en mängd svenska lagar som inskränker äganderätten. I de flesta fall innebär inskränkningarna att äganderätten inskränks till förmån för nyttjanderätt. Den allra viktigaste nyttjanderätten i Sverige är allemansrätten som är en sedvanerätt. Vad den innebär finns inte fastslaget i lag men att den existerar är fastslaget i grundlagen (regeringsformen) såväl som i miljöbalken. Andra välkända nyttjanderätter är rätten till mineralbrytning, rätten till renbete, arrenden och servitut. Men det finns mycket mer. Det verkar nästan som om de flesta lagar i Sverige innehåller inskränkningar och begränsningar av äganderätten. Vilket förstås är jättebra då äganderätten i de flesta fall borde ersättas med nyttjanderätt.
Mineraler
En av lagarna är Minerallagen som ger alla rätt till undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av ett antal mineral som räknas upp i lagen. Detta innebär att äganderätten inskränks till förmån för nyttjanderätt.
Renbete
En annan lag som innebär inskränkningar i äganderätten är Rennäringslagen som ger medlemmar i samebyar rätten att låta deras renas beta på annans mark inom det så kallade renskötselområdet,. Lagen är baserad på urminnes rätt. Lagen inkluderar även rätten för samebyarnas medlemmar att jaga och fiska på annans mark inom delar av renskötselområdet. För så kallade koncessionssamebyar gäller särskilda regler. I dessa områden kan även personer som inte är samer äga renar. Rätten till renar och renskötsel på annans mark är nyttjanderätt.
Arrende, servitut, jakt och fiske
En annan lag där det finns paragrafer som inskränker äganderätten är Jordabalken. Där finns paragrafer som gör det möjligt för personer att erhålla nyttjanderätt för jakt och fiske på annans mark liksom hyresrätt till hus, Där finns också bestämmelser om arrende och servitut. Arrende kan gälla mark, jordbruk, skog, jakt, fiske, tomt (tomträtt), hus, bostad, anläggning med mera. Servitut kan gälla mark, hus, vatten, vägar, gruvor och elektrisk kraft med mera. Allt detta inskränker äganderätten till förmån för nyttjanderätt.
I Jaktlagen finns bestämmelser om överlåtelse om jakträtt som innebär en inskränkning av äganderätten.
När det gäller Fiskelagen finns det bestämmelser som innebär inskränkning av fiskerätten. Dessutom finns det längs stora delar av svenska kust rätten till fritt fisk för alla svenskar som inte påverkas av lagen. I områden med enskild fiskerätt finns särskilda bestämmelser för olika områden för vad personer utan enskild fiskerätt hart rätt till. Allt detta innebär inskränkningar av ägdanderätten till förmåna för nyttjanderätt. På Västkusten finns inget enskilt vatten. I Fiskelagen finns dessutom en rad paragrafer som begränsar det fria fisket på olika sätt. Yrkesfiske i havet är inte fritt för all utan bara tillåtet för de som har fiskelicens. Fiskelicens ger en nyttjanderätt för att fiska. I sjöar är det tillåtet för markägare eller sådan som genom arrende eller annat avtal har övertagit fiskerätten.
Natur och miljö
Miljöbalken är ytterligare en lag som innehåller inskränkningar i äganderätten. Däribland strandskyddet som utvidgar allemansrätten till stränder vid havet, sjöar och vattendrag. Allemansrätten är nyttjanderätt. Dessutom bestämmelser om vattenskyddsområden, skyddade naturområden av olika slag såsom nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden med mera. I dess fall är handlar det dock inte om att äganderätten inskränks till förmån för nyttjanderätt.
Vattenlagen är en lag vars syfte är att inskränka äganderätten till förmån för gemensamma intressen. Det finns en rad bestämmelser i Vattenlagen som i praktiken ersätter äganderätt med nyttjanderätt. Däribland bestämmelser om samfälligheter som innebär kollektiv nyttjanderätt. I Ellagen finns liknande bestämmelser om kraftledningar etc. Bland annat om koncessioner coh anläggande av kraftledningar med mera vilka innebär inskränkningar i äganderätten.
Lagen om enskilda vägar innehåller också inskränkningar i äganderätten. Också Väglagen som reglerar de allmänna vägarna har bestämmelser som innebär begränsningar av äganderätten. Även Lagen om civilt försvar innehåller regler som inskränker äganderätten.
Även Plan och bygglagen innehåller en del bestämmelser som inskränker äganderätten.
Samfälligheter och kooperativ av annat slag utgör i allmänhet ingen begränsning av äganderätten utan det innebär bara kollektiva nyttjanderättigheter av något som en äger tillsammans. Vägöreningra kan dock innebär inskränkningar av äganderätten då de ofta förvaltar vägar som går på mark som ägs av någon utan att denne har någon makt längre. Vägföreningens kollektiva nyttjanderätt inskränker äganderätten i detta fall. Det finns säkert också andra typer av kooperativ och samfälligheter som kan utgöra inskränkningar av äganderätten.
Det finns säkert fler lagar som kan innebära inskränkningar i äganderätten.
Slutligen har ju Försvarsmakten omfattande möjligheter att inskränka äganderätten till mark med mera.
Läs mer:
- Nyttjanderätt är inte samma sak som äganderätt
- Allmänningar och nyttjanderätter
- Allmänningens tragedi, äganderätt och nyttjanderätt
- Nyttjanderätt är det rimliga för gemensamt ägda resurser
- En ny vänster – nyttjanderätt i stället för äganderätt
- Äganderätt bör ersättas av nyttjanderätt
- Ersätt markägande med nyttjanderätt till mark
- Nyttjanderätt i stället för äganderätt
PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Paul Klee.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Egentligen är begreppet ”äganderätt” en besynnerlighet som har ärvts från den romerska rätten på grund av den höga statusen denna fick från kyrkan under medeltiden – plus förstås att det passade överklassen som hand i handske. Det var det enda lagsystem som erkände rättigheter utan att dessa innebar några skyldigheter.
Men det finns ju också en hel drös med inskränkningar i denna rätt som består av arbetarskydd, förhandlingsrätt, medborgerliga rättigheter och annat. Sånt som folk har slagit sig till under århundradena. Som gör t.ex. att ägaren av ett sjukhus inte kan säga nej till en patient för att hen inte gillar patientens utseende. Eller att en kapitalist inte kan bete sig riktigt hur som helst på sitt ägda företag.
Ja. Det är självklart att det finns andra inskränkningar. Och allemansrätten kan vi utvidga bara genom att göra saker som sen blir allmänt accepterade och så småningom sedvanerätt och vips är det en del av allmansrätten.
Det som utvecklades under antiken/romartiden var fasta rättsystem för äganderätten. Äganderätten som sådan, i meningen uppfattningen om att ha ensamrätt till något, är dock betydligt äldre och om vi resonerar i termer av mark uppkom den när människor blev bofasta och nyttjade samma mark år från år. Det handlar således om yngre stenålder som i vår del av världen inföll mellan 4000 f.Kr. till 1700 f.Kr.