Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Det finns en mängd svenska lagar som inskränker äganderätten. I de flesta fall innebär inskränkningarna att äganderätten inskränks till förmån för nyttjanderätt. Den allra viktigaste nyttjanderätten i Sverige är allemansrätten som är en sedvanerätt. Läs mer …
Nyttjanderätt är vanligt i Sverige men det borde faktiskt vara ännu vanligare. Exempel på nyttjanderätt är den renskötande samernas rätt att låta djuren beta på mark som ägs av andra liksom gruvbolagens rätt att prospektera efter och bryta malmer och mineraler. Annat som är nyttjanderätter är när någon arrenderar eller på annat sätt nyttjar mark för att odla den, för att bygga en mobilmast, för att bygga en kraftledning, ett vattenkraftverk med mera. Läs mer …
Jag har nu läst två krönikor om sommarställen skrivna av barn till invandrare. En artikel i Arbetaren av Yasmine Abdullahi och en artikel i DN av Tara Moshizi. Mycket av det som de skriver är korrekt men samtidigt missar de många nyanser. Därför blir de samtidigt lite märkliga. Det finns för det första flera typer av sommarställen. Läs mer …
En betraktelse med anledning av en DN-journalists upplevelse av Bohuslän. Marina Ferhatovic skriver om första gången hon var i Bohuslän. Läs mer …
En allmänning är någonting som inte har en ägare och som alla kan utnyttja. Den grupp som kan utnyttja en allmänning kan inte vara och är aldrig begränsad. Mindre kooperativ organisering är inte en alllmänning. En text som Altt åt alla publicerat i tidningen Svärm som försöker definiera en allmänning får det mesta fel. Läs mer …
Idag är det samernas nationaldag. Samtidigt vägrar den svenska regeringen att följa domen från Högsta domstolen om att samerna har rätt till jakt- och fiskerättigheterna på den mark som ägs av staten eller statliga bolag. Läs mer …
När strandskyddet kom till Sverige. I motsats till vad många tror så ingår strandskyddet inte i allemansrätten. Allemansrätten är en sedvanerätt på samma sätt som det fria fisket på Västkusten är en sedvanerätt. Läs mer …
Malmer och mineraler i reformisternas landsbygdsprogram. Reformisternas landsbygdsprogram börjar kapitlet om gruvbrytning med ett helt felaktigt påstånende om att det inte öppnats några nya gruvor i Sverige på decennier. Det är bara att kolla på Wikipedia så går det att hitta ett antal gruvor som öppnats de senaste decennierna. Läs mer …
Även om vi hade ett socialistiskt samhälle skulle resursfördelning och makten över resursfördelningen vara ett problem. Allt vi utvinner ur naturen, odlar, jagar, fiskar, tillverkar och all service av olika slag som skola, vård, omsorg, restauranger, krogar, caféer, transporter, förmedling av handel och tjänster med mera ska fördelas i samhället mellan människor, grupper och individer. Även mark, skog och vatten är resurser som måste fördelas. Läs mer …
Orden socialism och kapitalism förekommer i Vänsterpartiets nya partiprogram trots att partiledningen och programkommissionen inte vill ha de så. Men det betyder i praktiken väldigt lite. För i programmet finns ingen som helst definition av begreppen. Läs mer …
De meteoriter som ramlar ner på jorden och i Sverige tillhör enligt en dom i Svea hovrätt markägaren på platsen. Domen innebär att den fastighetsägare på vars mark meteoriten har fallit, genom sitt bolag, har bättre rätt till meteoriten än de två personer som hittat och tagit med sig meteoriten. Läs mer …
Bo Rothstein har skrivit en bok med titeln Grundbulten om det han kallar liberal socialism. De flesta som kommenterat saken tror att han hittat på nåt alldeles nytt. Det han presenterat i boken är det som Johan Lönnroth i Vänsterpartiet lagt fram under flera år Läs mer …
Biljettfinansiering av kollektivtrafiken innebär att miljonären ska betala lika mycket som uteliggaren. Skattefinansiering betyder tvärtom en solidarisk finansiering, där de rika betalar mer och kollektivtrafikanter med låga och medelhöga löner betalar mindre. Läs mer …
En gruvarbetare vid namn Jari Söyrinki föreslår i ett intressant inlägg i tidningen Parabol att arbetarna ska ta över ägandet av gruvorna i Sverige. Detta genom att de bildar föreningar som tar över skötseln, driften och ägandet Läs mer …
Totalt finns det 4 600 personer som har rätt bedriva renskötsel i Sverige (2020). Bara 200 av dem har tillräckligt många renar (fler än 500) för att kunna försörja sig på renskötsel. De flesta medlemmar i samebyarna har därför, i likhet med de flesta samer, andra arbeten som de försörjer sig på. Läs mer …
I tidningen Flamman skriver Jens Holm att slaget om ägande och makt står i skogen. Det han menar med detta är att det privata ägandet av skogsmarken övertrumfar alla andra intressen Läs mer …
Urfolksrätten innebär att den mark som idag anses tillhöra staten och ligger på samiskt område bör tillhöra det samiska folket. Detta enligt artikel 26 i FN:s urfolksdeklaration Läs mer …
Regeringen, dvs Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har presenterat en överenskommelse om strandskyddet, tillsammans med Centerpartiet. Naturskyddsföreningen beklagar att det generella skyddet av mindre sjöar och vattendrag tas bort, men välkomnar att skyddet stärks i områden med högt exploateringstryck. Läs mer …
Att hävda att privat ägande av mark är en mänsklig rättighet är historielöst och skymmer den viktigare frågan om vem som skall bestämma över den svenska skogen, och på vilka grunder. Läs mer …
Inför nästa val så är tanken att Vänsterpartiet ska försöka vinna väljare som tidigare röstat på socialdemokraterna men idag röstar på Sverigedemokraterna (SD). Detta handlar till stor del om arbetare från bruksorter på landsbygden där fabrikerna och gruvorna försvunnit sen länge. Läs mer …