Orättvis rättvisa

Det svenska rättsväsendet är en katastrof och innebär en systematisk orättvisa och ett systematiskt förtryck av utsatta grupper. Det gäller hela den repressiva apparaten och rättsväsendet, från dörrvakter längst ner, till poliser, åklagare, och högst upp domare, från tingsrätt via hovrätt ända upp till högsta domstolen.

Det finns en mängd problem, låt mig beröra några.

1. Poliser och vakter ljuger rutinmässigt för att sätta dit folk. De bryr sig inte om huruvida folk är oskyldiga eller inte. Vakterna ljuger i allmänhet för att skydda sitt eget skinn, vilket poliserna gör ibland. Poliserna ljuger oftare för att det behövs för att någon skall dömas för brottet. Uppklarningsprocenten eller något sånt är väl det viktiga antagligen. Det finns en mängd artiklar i samband med Göteborgsrättegångarna som beskriver det här. Anna Sjödin-målet är ett annat typexempel på detta. Läs mer i Ordfront och i Aftonbladet.
2. Vakter och poliser använder rutinmässigt övervåld och onödigt våld mot främst underordnade grupper. Det frodas ett förakt mot invandrare, kvinnor, ungdomar, vänsterfolk och fattiga bland vakter och poliser: Paradoxalt nog ofta trots att de ursprungligen kommer från någon av dessa grupper. Läs mer i min uppsats Dialog eller Konfrontation .
3. Domare, och nämndemän sätter alltför stor tilltro till polisers och vakters vittnesmål. När dom borde vara opartiska och värdera alla människors vittnesmål lika gör de inte så. Om detta har jag tillsammans med andra skrivit i DN.
4. Arbetarklass, kvinnor, ungdomar och andra underordnade grupper behandlas sämre och döms hårdare än överklassbrottslingar. Även om de är målsägare behandlas de sämre än andra målsägare. Katrine Kielos har beskrivit detta i en artikel i tidskriften Arena och på sin blogg. Ett problem i detta sammanhang är att domarna och nämndemännen är mycket äldre än de åtalade, de är nästan alltid män och har mycket svårt att förstå andra kulturella koder än de som de växt upp i, den övre medelklassens koder. Snedrekryteringen är enorm.
5. Domare blir man genom att utses av de domare som redan finns. Detta utnämningssystem är ren korruption som jag ser det. Professor Dennis Töllborg har skrivit en hel del om detta.
6. Man kan vara häktad på obestämd tid i Sverige. Något som för alla utlänningar som jag talat med anses vara det samma som tortyr. Och självklart är det tortyr., psykisk sådan, många blir helt nedbrutna och erkänner även sådant de inte är skyldiga till. Under häktningstiden får man ofta inte ha någon annan kontakt med yttervärlden än de poliser som man bli förhörd av. Åtskilliga exempel på detta finns i rättegångarna efter Göteborgskravallerna.

Så där kan jag säkert fortsätta, men jag tänker inte skriva mer om detta nu. Det räcker för att vi alla borde kräva en ny rättsordning i Sverige. Kielos ifrågasätter i sin artikel faktiskt hela den liberala rättsordningen baserad på individ och individualism. Hon menar att den är grunden till de många orättvisor som finns. Det håller jag med om. Men jag tror att det behövs ett helt annat samhälle innan vi kan förändra hela rättsordningen. Det behövs helt enkelt en revolution för att det ska vara möjligt. Men under tiden kan sånt som utnämningspolitiken och snedrekrytering rättas till hjälpligt. Det borde innebär vissa förbättringar i alla fall.

Andra bloggar om: Polisen, Politik, Kravaller, Göteborg 2001, Katrine Kielos, Brott