Göteborg 2001 – ledde till ett förändrat polisarbete

Händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 ledde till förändringar inom polisen. Tyvärr har förändringar i huvudsak bara berört polisen i Göteborg och västra Sverige medan polisen i övriga Sverige hållit fast vid ett ålderdomligt arbetssätt inriktat på repression, förtryck, hårda tag och en fientlig inställning till människor som bor i fattiga områden i Sverige. Skillnaderna har visat sig tydligt.

Allvarliga upplopp och kravaller har i stort sett lyst med sin frånvaro i Göteborg efter 2001 medan flera orter i andra delar av Sverige skakats av omfattande kravaller med jämna mellanrum. Senast de så kallade påskkravallerna förra året (2022).

I Göteborg har också gängskjutningar och andra gängrelaterade våldsdåd i stort sett upphört. Denna utveckling står i markant kontrast till utvecklingen i Stockholmsområdet där det istället varit en kraftig ökning av det gängrelaterade våldet under de senaste åren.

Orsaken till den olikartade utvecklingen kan till stor del tillskrivas polisens förändringar. Arbetssättet hos göteborgspolisen började förändras efter kravallerna i Göteborg år 2001. Till en början berörde det nya arbetssättet bara polisens relationer med vänstern. Men senare har det också spridit sig till andra områden inom polisen. Arbetet med fotbollssupportrar och fotbollsmatcher, arbetet i olika förorter och arbetarklassområden med mera.

Förankring och dialog

Basen för polisens nya sätt att arbeta är förankring och kontakter. Förankring i de områden där de arbetar och med de organisationer, nätverk, föreningar och personer som är aktiva inom dessa områden. Det handlar både om fysiska områden såväl som om områden inom olika intressesfärer som vänsterpolitik, antirasism och fotbollskultur.

Förutom att poliserna kan vara förankrade i miljöerna (exempelvis lokalpoliser i olika stadsdelar eller supporterpoliser inom fotbollen) handlar det också om att polisen måste prata med alla berörda. Innan, under och efter olika händelser. I vissa sammanhang används då poliser som är särskilt utbildade i dialog och som byggt upp kontakter i den politiska och sociala miljö de arbetar. I andra sammanhang handlar det om lokalt förankrade poliser.

Men även andra poliser måste i alla lägen vara beredda på att prata med människor och förklara vad som händer och vad de tänker göra. Det handlar om öppenhet, dialog och samtal. Sådant skapar förtroende och leder till att polisens arbete blir både lättare och bättre.

Ny polistaktik

Utvecklingen  av detta sätt att arbeta började i och med utvärderingarna och utredningarna av katastrofen i Göteborg år 2001. Polisen började med ett arbete för att ta fram en ny polistaktik i förhållande till arbete med stora folkmassor. Denna nya polistaktik kom satt få namnet särskild polistaktik (SPT) och började snart tillämpas i förhållande till vänstern demonstrationer.

Framförallt visade sig dialogen med aktivister och arrangörer vara ett framgångskoncept. Genom att lära känna varandra utan att för den skulle bli vänner kunde en kultur av ömsesidigt förtroende byggas upp mellan dialogpoliser och aktivister. Arbetet fick snabbt genomslag i Göteborg men i övriga delar av landet fick det inget genomslag även om försök har gjorts, framförallt i Skåne.

Försöken i Skåne och på andra håll genomfördes dock aldrig fullt ut och i motsats till i Göteborg blev inte dialogpolisen en särskild funktion med en egen hierarki och eget beslutsfattande. Medan dialogpolisen i Göteborg försågs med makt blev dialogpoliser i andra delar av Sverige maktlösa. Detta innebär att detta sätt att arbeta aldrig slog igenom på andra håll i Sverige.

Resultatet har blivit att det är mycket ovanligt med upplopp och kravaller i Göteborg medan det är mycket vanligare i andra delar av Sverige. Malmö, Stockholm, Örebro, Norrköping och Linköping exempelvis.

Lokalt förankrade poliser

I Göteborg ledde arbetssättet vidare och dialogtänket fördes ut till lokalpoliser i olika stadsdelar. Genom lokal förankring och dialog med boende och aktiva i olika områden ledde detta till att arbetet mot gängkriminaliteten blev enklare. Människor började helt enkelt prata mer med polisen.

Samtidigt utvecklade polisen ett samarbete med makthavare och byråkrater andra myndigheter, bostadsbolag och liknande. Detta arbete kan på vissa håll vara viktigt men det förutsätter att makthavarna och byråkraterna har en lokal förankring. För det mesta har det inte detta. Det får dessutom inte handla om makthavare och byråkrater som bara är intresserade av sin egen karriär. De gör i allmänhet ingen som helst nytta. Detta även om de råkar vara lokalt förankrade.

Det avgörande har istället varit polisen lokala förankring och möjlighet att prata med folk i de områden där de är aktiva.

Någon liknande utveckling har inte skett i övriga Sverige. Resultatet har blivit minskat gängvåld i Göteborg och ökat gängvåld i övriga Sverige, framförallt i Stockholmsområdet. Dessutom klarar polisen i Göteborg upp i stort sett alla gängrelaterade mord. Det är också ett resultat av polisens förändrade arbetssätt och förhållande till befolkningen,

Förändrad polis

Händelserna i Göteborg år 2001 ledde alltså till att polisen delvis förändrades. Ett nytt sätt att arbeta och ett annat sätt att se på människor fick fäste inom polisen i Göteborg. Det har lett till en bättre situation i Göteborg än i andra delar av landet.

Polisens eget sätt att uttrycka detta är följande:

Robert Karlsson vill framför allt lyfta fram det långsiktiga och uthålliga arbetet som avgörande för den förhållandevis stabila situationen i Väst. Han är ödmjuk inför att situation snabbt kan förändras. Men samtidigt spelar det förebyggande arbetet spelar en avgörande roll för att vända utvecklingen och arbeta mot det grova våldet. Grunden är således det arbete som sker lokalt. Det handlar om ett nära och förebyggande samarbete med lokala krafter – allt från kommuner, myndigheter och fastighetsägare till idrottsföreningar och trossamfund.

– Lokalpolisområdena är ryggraden. Lösningen ligger inte långsiktigt i antalet häktade och dömda, utan i att minimera nyrekryteringen. Avhoppen och antalet som hoppar på är en temperaturmätare på var vi kommer att vara om fem, tio år. Därför kämpar vi på med basbrottsligheten. De nätverkskriminella ägnar sig åt all sorts brottslighet som ger pengar och makt, därför tar vi dem för allt: utpressning, bedrägerier, olaga hot, inbrott och narkotikahandel, säger Robert Karlsson.

I övriga Sverige förändrades inte polisen. Det har lett till kravaller och upplopp såväl som till ökat gängvåld i andra delar av Sverige.

Läs mer:

 

 


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.