Brå har undersökt hur polisen väljer ut vilka personer de kontrollerar vid misstanke om narkotikabrott. Så kallad profilering. I studien finns ett särskilt fokus på etnicitet. Resultaten visar att polisens arbete är förenat med risk för diskriminerande etnisk profilering eller som det mer populärt kallas, rasprofilering..
– Polismyndigheten behöver kontinuerligt följa upp hur de använder tvångsmedel och hur träffsäkra de är i sina kontroller. De måste också bli bättre på att dokumentera sina kontroller, säger Anna Öström i ett pressmeddelande. Hon är projektledare på Brå.
Resultatet visar att det bland både chefer och poliser i yttre tjänst finns olika uppfattningar om huruvida etnisk tillhörighet har betydelse eller inte när polisen bygger sina misstankar mot någon i arbetet med profilering. Det är också tydligt att flera som Brå pratat med i studien saknar kunskap om hur medvetna eller omedvetna stereotypa föreställningar om människor kan påverka polisens bedömningar.
– Poliser måste ofta göra snabba bedömningar utifrån begränsad information om vem som kan misstänkas för brott, och i det arbetet är det viktigt att frågan om likabehandling och människors rättssäkerhet inte faller bort, säger Anna Öström.
Etnisk profilering
Av rapporten framgår också att det finns systematiska skillnader utifrån etnicitet i polisens misstankar om narkotikabrott. Träffsäkerhet när det gäller misstankar om innehav av narkotika är lägst för personer med bakgrund i Afrika och Sydvästasien. Den är högst när den misstänkta har nordisk bakgrund. Troligen beror det på att polisen oftare kontrollerar svarta än vita.
– Det finns vissa omständigheter som förklarar skillnaderna, men det går inte att utesluta att resultatet också kan bero på diskriminerande etnisk profilering. Det finns därför all anledning för Polismyndigheten att analysera frågan vidare, säger Lars Lewenhagen, utredare, Brå.
Intervjuer och samtal med chefer och poliser i yttre tjänst visar att polisen kan minska riskerna för diskriminerande etnisk profilering. Poliserna måste säkerställa att kontrollen är ordentligt underbyggd. Dessutom ska de förklara varför de gör kontrollen och genomföra kontrollen på ett respektfullt sätt. Chefer måste våga prata om riskerna för etnisk diskriminering i polisarbetet och följa upp arbetet med kontroller.
– Om diskriminerande etnisk profilering förekommer kan det påverka förtroendet för polisen och deras möjligheter att arbeta effektivt, säger Lars Lewenhagen.
Det råder ingen tvekan om att etnisk diskriminering, så kallad rasprofilering, förekommer. Det är en av orsakerna till att förtroendet för polisen är lågt bland ungdomar i många förorter.
Göteborg avviker
Polisen i Göteborg avviker dock. De ägnar sig i mycket liten utsträckning åt rasprofilering. Det är tydligt i rapporten att polisen i Göteborg arbetar mycket bättre på detta område. Med respekt för ungdomarna och respektfullt bemötande samt kontaktskapande. Det här en del av det som lett till minskat antal skjutningar i Göteborg och hög uppklarningsprocent för gängmord.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.