Journalister är makthavare. Att förneka det är löjligt, missvisade och felaktigt. Annie Croona har trots det skrivit en ledartext i ETC som hävdar att journalister inte har makt och inte är makthavare. Huvudargumentet verkar vara att de har som uppdrag att granska makten. Vilket är ett helt ohållbart argument.
De flesta journalister gör ju inget annat än att smeka makten medhårs och springa makthavarnas ärenden. Och gör de inet det är de ändå makthavare för de kansk skapa och driva opinion. Antalet journalister som faktiskt granskar makten och makthavarna är mycket få. Istället underblåser de makten och makthavarnas agendor och målsättningar.
Det finns några extremt tydliga exempel på att journalister i praktiken är en del av maketn i Sverige och att de är makthavare. Genom att helt plötslig dekltrerar att Sverigedemokraterna var ett riumsrent parti som skulle intervjuas och behandlas som all andra partier banade de väg för partiets genomslag oppå nationell nivå. Journalister och medier har därför också genom sitt agerande banat väg för den reaktionära politik som den nuvarande regeringen för. Dett genom att foksuera på det indiviuella spektakulära och motsättningar mellan folk.
Det var också till stor del journalister och deras drevjorunalistik som drev teaterregissören Benny Fredrikssson till självmord. Och journaliseter var i högsta grad delaktiga när det gällde att förstöra livet för allmänläkaren och obducenten. Thomas Allgén och Teet Härm fick sin liv förstörda och en stor del av ansvaret för det bär journalisterna och tidningarna.
Det är ingen tvekan om att journalister är makthavare. Den tredje statsmakten. De kan påverka och förstöra människors liv. De är faktisk ofta en del av Klägget. Ofta i samverkan med samhällets makthavare. Och ska kunna kritiseras och det ganska hårt. De är nämligen också offentliga personer.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.